Annons

Aldrig mer en lockdown

På fredag 1 maj bör en fjärdedel av stockholmarna ha blivit smittade av corona-viruset, enligt en rapport som Folkhälsomyndigheten släppte i veckan. 

HIMMELSKA FRIDEN. Kinesisk polis patrullerar torget i Peking. Kinas inledande nedstängningspolitik fick stort inflytande även i den demokratiska världen.
HIMMELSKA FRIDEN. Kinesisk polis patrullerar torget i Peking. Kinas inledande nedstängningspolitik fick stort inflytande även i den demokratiska världen.Foto:Mark Schiefelbein

Rapporten innehöll ett sakfel i sammanfattningen och i presentationen som snabbt upptäcktes. Men rapportens bedömning som helhet står sig. Staden når flockimmunitet i slutet av maj, det vill säga den fas i epidemin då tillräckligt många har immunitet för att kraftigt bromsa virusets spridning.

Matematikern Tom Britton drar ungefär samma slutsatser i en väl spridd beräkningsmodell. Han uppskattar att mellan 25 och 40 procent av stockholmarna har haft smittan och att toppen kom i mitten av april. Antalet döda ökar men ökningen har planat ut.

Om prognoserna stämmer är virusets dödlighet i hela populationen mycket lägre än befarat. Antalet svårt sjuka är också lägre än vad man trodde från början, vilket kanske är ett skäl till att Sverige har lyckats med det främsta målet: att klara nålsögat på intensivvårdsavdelningarna. Ett annat viktigt skäl är att antalet IVA-platser snabbt fördubblades och att sjukhusorganisationerna  har haft en stor flexibilitet och omställningsförmåga. Säga vad man vill om svensk vårdbyråkrati men här fungerade den.

Prognoserna antyder också att man kanske aldrig lyckades platta ut kurvan så mycket som man önskade. Epidemin slog in med full kraft i främst Stockholm och hade en snabb gång. 600 000 personer smittades under loppet av några veckor.

Även graferna av epidemin i andra länder, sammanfattade av Economist i veckan, visar på slående liknande förlopp. Trots stora skillnader i smittskyddsåtgärder och antalet döda tycks viruset ha tagit sig fram med ungefär samma snabba hastighet och smittan planar nu ut i land efter land. Varken italienska, brittiska eller tyska utegångsförbud har i grunden lyckats hejda epidemins gång. Antalet döda per capita skiljer sig åt men det tycks mer bero på befolknings- och boendestruktur, allmän folkhälsa och ekonomisk standard än på regeringarnas påbud.

Handtvätt och självisolering av sjuka är effektiva motmedel mot alla infektionssjukdomar men i övrigt tycks det vara mycket svårt att skydda sig från ett så smittsamt virus som detta.

Att Sveriges smittkurva inte skiljer sig så mycket från övriga länder säger kanske en del om att svenskt folkvett duger lika bra som italienska och tyska förbud. Men det säger nog desto mer om det ekonomiska självskadebeteende som resten av EU och USA har ägnat sig åt under våren och som även Sverige delvis har varit en del av.

Varför blev det den kinesiska lockdown-modellen som vann i de demokratiska marknadsekonomierna?

I WHO:s dokument och rekommendationer om hur man ska hantera en pandemi finns inga planer för den modell som kom att dominera. Den senaste policyplanen antogs förra året och ska gälla fram till 2030-talet. WHO har här stora förhoppningar på ländernas samordningsvilja och man ser framför sig att länderna koordinerar åtgärder och vaccinforskning.

WHO skriver uttalat att smittskyddsåtgärderna ska utformas så att de orsakar minimal skada på ekonomin. Den belastning man vill att länder ska planera för är ökad sjukfrånvaro och påfrestningar på vårdapparaten, men inte ett ord om det händelseförlopp som sedan kom att utspela sig våren 2020.

Inte heller den svenska Folkhälsomyndighetens ”planering inför pandemisk influensa”, undertecknad Johan Carlsson, från 2015, antyder några hårdare tag. Här nämns åtgärder som att inskränka allmänna sammankomster, stängning av skolor och begränsning av kommunikationer för att minska kontakten mellan människor men ”det är oklart i vilken utsträckning sådana inskränkningar skulle påverka utvecklingen av en pandemi”. Myndigheten skriver också att WHO inte rekommenderar sådana åtgärder.

Ändå hamnade man även i Sverige i beslut om att stänga ner hela gymnasiet och hela högskolan och dra undan mattan för hela rese- och restaurangnäringen med rekommendationer.

Eftersom det inte fanns några internationella eller svenska planer på att göra vad man gjorde går det inte att frigöra sig från tanken på att det inledande förloppet präglades av stor osäkerhet och lika stor improvisation, samt av det kinesiska exemplet.

Kina hade ju resolut visat hur man kunde kväva denna epidemi och fick plötsligt översvallande beröm från WHO:s Kinavänlige chef, trots att WHO hade rekommenderat rakt motsatt modell. En förmildrande omständighet är att smittan inledningsvis bedömdes som mycket farlig och att den allmänna opinionen uttryckte stor oro. Men faktum är att den demokratiska världen - med undantag för några asiatiska demokratier - lutade sig mot kinesiskt smittskydd. Samtidigt frånhände sig USA internationellt ledarskap i smittbekämpningen och EU fanns knappt i inledningen av krisen. 

Regeringarna var utlämnade åt sina egna inre demoner, vitala oppositioner, allmänna opinioner och nyckfulla massmedier. Så blev det som det blev.

När den demokratiska världen nu söker sin väg ut ur sina självpåtagna nedstängningar är det bra att snabbt revidera vad vi egentligen har gjort, annars finns risken att man i panik gör om samma sak igen när nästa våg kommer. Kinas sak är inte vår.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?