ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Aldrig fel tidpunkt för kloka reformer

  • HARPSUND. Magdalena Andersson presenterade regeringens prognos på torsdagen. När fyra partier nu ska budgetförhandla vore det bästa att de stryker förslaget om ett nytt friår. Foto: Josefine Stenersen

LEDARE. dåliga reformer ska inte införas. Och de blir inte mindre dåliga för att det finns finansiering till dem.

Finansminister Magdalena Anderssons bedömning av konjunkturläget har stor betydelse för hur stora reformer som det finns pengar till, respektive vilket behov som finns av finanspolitisk stimulans.

På torsdagen redogjorde hon på Harpsund för sin bedömning av det ekonomiska läget.

Det var endast små justeringar från vårens prognos, men medvinden mojnar och det finns orosmoln, enligt finansministern. Hon bedömer att det tillgängliga reformutrymmet är 25 miljarder kronor inför den budget som regeringen ska förhandla med Liberalerna och Centerpartiet.

Flera saker är redan klara i januariöverenskommelsen. Värnskatten tas bort och skatten sänks för pensionärer.

Andra punkter ska enligt överenskommelsen införas under 2020, men det är inte säkert att de skarpt finns i höstbudgeten.

En stor del av diskussionen handlar om reformutrymmet, om var i konjunkturcykeln Sverige befinner sig, om hur mycket av Sveriges handlingsfrihet som påverkas av skeenden i omvärlden som handelskrig och brexit. Men finanspolitik är inte bara plus och minus. Det gäller också träffsäkerheten i reformer, dynamiska effekter och incitament.

Man ska inte kasta goda pengar efter dåliga. Man ska inte försämra incitamenten att arbeta och anställa. Man ska inte snedvrida förutsättningarna på marknaden.

Det innebär alltså att man ska upphöra med saker som inte är effektiva. Man ska inte höja skatten på rörliga skattebaser, för då krymper de. Och man ska inte införa särlösningar som innebär en subvention av en viss sektor och därför endast leder till en omflyttning av lediga pengar.

Mot den här bakgrunden finns det både glädjeämnen och problem bland de reformer som väntas. Att värnskatten ska avskaffas är självklart positivt. I somras erkände finansdepartementet i en promemoria det som många har misstänkt, att ett slopande är självfinansierande. Förhoppningsvis kommer detta att följas av ytterligare sänkningar av en av världens högsta marginalskatter på arbete.

Men ”utvecklingstid” (en eufemism för friår) ska införas nästa år, och det är en dålig idé. Det har prövats förut. Det sänder helt fel signaler om vad Sverige behöver, nämligen att fler jobbar mer – och senare i livet. Det bygger också på den felaktiga tanken att antalet jobb är konstant, att det krävs att någon lämnar ett arbete för att någon ny ska komma in.

Detta bevisas om inte annat av Di-intervjun med Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Karolina Skog. Hon säger att det är en ”väldigt bra tajming” att införa utvecklingstiden nu när ekonomin bromsar in något. Med andra ord: En kommande lågkonjunktur ska mötas med välförtjänt ledighet.

Inträdesavdraget, som har en liknande utformning som de nystartsjobb som redan finns, ska också införas. Men regeringen och stödpartierna måste klargöra om nystartsjobben ska bort eller om lösningarna ska komplettera varandra. Över huvud taget är det viktigt att se till att en riktad subvention till vissa slags anställningar är effektiv – sådana reformer får inte slarvas fram. Det är också avgörande för legitimiteten att de i lika grad riktar sig till alla som står långt från arbetsmarknaden, alltså att de inte inriktar sig enbart på nyanlända.

Första punkten i januariöverenskommelsen är att det finanspolitiska ramverket ska värnas. Det är en självklar utgångspunkt, i stort sett alla partier är ense om det. Men i praktiken är det en brasklapp för hela överenskommelsen – allt kommer kanske inte att kunna genomföras.

Magdalena Andersson fick en fråga om detta på Harpsund, alltså om det finns reformer som man inte kommer att ha råd med. Svaret var: Det finns ju alltid möjlighet att finansiera också. Med andra ord kan det bli nya skattehöjningar.

Men dåliga reformer ska inte införas. Och de blir inte mindre dåliga för att det finns finansiering till dem.

Däremot: Goda reformer, strukturreformer som på lång sikt gynnar arbete och företagande, kan införas både i goda och dåliga tider.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies