Annons

Aktivism ska inte styra myndigheter

LEDARE. Den svenska principen med fristående myndigheter som har generöst manövreringsutrymme har stor tilltro hos befolkningen. Det är ett system som tjänat Sverige väl och som bör värnas.

BRISTANDE FÖRVALTNING. Både vad gäller beslut om skogen och vattenkraften framträder bilden av en ensidig myndighetsagenda.
BRISTANDE FÖRVALTNING. Både vad gäller beslut om skogen och vattenkraften framträder bilden av en ensidig myndighetsagenda.Foto:Pontus Lundahl/TT

För att det ska betraktas som legitimt krävs att all maktutövning härrör ur demokratiskt förankrade regler och lagar. På denna punkt ska medborgare aldrig behöva tvivla.

Det är därför oroväckande uppgifter som framförs av LRF Skogsägarna på Di Debatt (3/7). Snarare än myndigheter som tar rättssäkra beslut, framhålls bilden av godtyckligt maktutövande som är oförenligt med rättsordningen. ”På senare tid har även en del myndigheter, på eget initiativ, valt att göra nytolkningar av lagstiftningen, uppenbarligen i syfte att begränsa skogsbruket”. Förutom den fjällnära skogen nämns denna typ av aktivism i frågan om nyckelbiotoper och artskyddsförordningen.

Att personliga agendor i miljöfrågor kommer farligt nära vad som ska vara opartiska, offentliga beslut är i sig inget nytt. Ta exemplet vid Länsstyrelsen i Dalarna 2018. Länsstyrelsen menade att det faktum att en av tjänstemännen på fritiden inventerade rödlistade arter, i syfte att få skogsmark märkt som skyddsvärd, ”medför stor risk för bristande förtroende inte bara för honom i tjänstemannarollen utan även för övriga tjänstemän på myndigheten”.

Dessvärre är det inte bara i skogsfrågor som det förs fram tvivel om myndigheters opartiskhet. Den 1 januari 2019 trädde nya regler i miljöbalken i kraft. Förändringarna innebär att vattenkraftverk kommer att behöva genomgå en tillståndsprövning, som ska utgå från ett ”nationellt helhetsperspektiv med avvägningar mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel”.

Förändringarna är en del av EU:s vattendirektiv, och innebär att alla vattenkraftverk kommer behöva ett modernt miljötillstånd. Men vattenkraft är inte som vilken verksamhet som helst. Det är en samhällsviktig funktion som dessutom fyller en uttalat viktig roll för de svenska energimålen, som sedan 2016 innebär att vi till 2040 ska ha en 100 procent förnybar elproduktion.

Därför säger lagen att när en verksamhetsprövning sker så ska möjligheten till lägre ställda krav, som EU-rätten ger utrymme för, utnyttjas ”fullt ut”. Trots detta görs inte undantag för vattenförekomster med småskalig vattenkraft. Många av de småskaliga vattenkraftsägarna har varit, och är fortsatt, oroade för att få sina dammar utrivna eller behöva stänga. EU-kommissionen har till och med förtydligat att den inte vill att Sverige river ut dammar eller tvingar småskalig vattenkraft att lägga ned.

Det finns flera som vittnar om att det bedrivs en mer eller mindre oförankrad linje på länsstyrelser som framför allt skadar småskalig vattenkraft. Förra året fick Länsstyrelsen i Värmland skarp kritik av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, i ett fall som gällde tillstånd för ombyggnation av ett av Fortums vattenkraftverk.

”Det är framför allt länsstyrelsen som kraftfullt argumenterat för att tillstånd inte skulle gälla […] av en myndighet bör man kunna kräva att den inte är partisk”, sa rättens ordförande. Från Fortums sida menar man att detta inte var en engångsföreteelse från Länsstyrelsen - ”Målet i sig var inte utmärkande utan påminner till stor del om liknande processer i Värmland.”

Att det finns brister i förvaltningen är även något som bekräftas av Vattenförvaltningsutredningen som överlämnades i slutet av 2019: ”Den övergripande bild som framträder är dock att arbetet i dag inte är organiserat på ett sådant sätt att ansvar och mandat hänger ihop och att detta behöver förändras”, samt att ”formerna för arbetet behöver vidareutvecklas för att öka tilltron till systemet och acceptansen för arbetet”.

I både fallet med skogen och vattenmiljön framträder bilden av en ensidig myndighetsagenda. Miljövärden är viktiga, men står inte ensamma. Det är politikens roll att göra avvägningar mellan olika intressen. Sådana beslut ska inte tas hos myndigheterna, deras roll är att följa rättsordningen. Om opartiskheten i deras beslut får det aldrig finnas tvivel.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?