1515
Annons

Ägarna bör värna sina utdelningar

LEDARE. En lag mot utdelningar skulle genom lägre direktavkastning och mindre inflöde bidra till att fördjupa krisen och börsnedgången. Det borde ingen regering vilja riskera i detta läge. 

Foto:Jessica Gow/TT

På tisdagsmorgonen meddelade Investor att bolaget föreslår en utdelning på 9 kronor per aktie för det gångna året 2019. Det är en rejäl sänkning från det tidigare förslaget 14 kronor per aktie och därmed en anpassning till rådande läge. Det är välkommet att en av börsens största ägare inte böjer sig under regeringens politiska piska.

Magdalena Andersson har den senaste tiden, senast i SVT Nyheter (4/5), återkommande sagt att regeringen överväger att lagstifta mot utdelningar om inte bolag som tar emot statligt stöd lyder uppmaningen att avstå. Även om en sådan lag inte skulle kunna bli verklighet förrän tidigast nästa år är det en radikal ståndpunkt. Och hon är långt ifrån ensam i sin retorik. Både Storbritanniens och EU:s finansreglerande myndigheter har förbjudit banker att dela ut pengar i år. 

Enligt ett dokument som läckt till Financial Times (15/4) förbereds inom EU dokument som stipulerar att alla bolag som tar emot statsstöd från EU-länder förbjuds att dela ut pengar, köpa tillbaka aktier och betala ut bonusar. Detta är enligt konkurrenskommissionären Margarethe Vestager av konkurrensskäl, vilket är ett helt orimligt argument och går långt utanför hennes befogenheter. 

Även politiker som Magdalena Andersson agerar mot bättre vetande. Kraftigt minskade utdelningar inverkar negativt på ekonomin och ger lägre intäkter till staten när skatten på utdelningar minskar. Det finns också en rad principiella skäl emot ett utdelningsstopp.

*Det permitteringsstöd som vissa storbolag mottar riktar sig till de anställda. Alternativet för företagen är att säga upp folk, vilket skulle slå mot individer samt slå sönder existerande strukturer som bär upp både företagen och samhället. De kostnaderna är oöverskådliga. Det nya omställningsstödet är huvudsakligen riktat mot mindre företag.

*Det är ologiskt att villkora statsstöd med slopad utdelning, kapitalet sitter ju fortfarande kvar i bolaget, och därmed under ägarnas kontroll. Vill man vara konsekvent skulle man utesluta bolag med kassa och stabil ekonomi från stöd. Det skulle innebära att de redan svaga hölls under armarna, när målet är precis tvärtom.

*Utdelningar som beslutas i början av 2020 härrör från 2019. Eftersom bolagsstämman fattar beslutet tar det ett par månader innan vinstmedlen distribueras till dem de tillhör, ägarna. Detta kan bolagets ägare förstås ändra på om de anser det befogat, vilket många gjort, men staten bör inte ställa sådana krav.

*Ägarna har rätt till vinstmedlen. De har investerat privata medel och avkastningen, både den direkta i form av utdelning och bolagets värdeökning, är den viktigaste motivationen. 

*Utdelningen är en viktig motor i kapitalförsörjningen för svenska företag. Förra året delades rekordsumman 226 miljarder kronor ut, och enligt tidigare uppskattningar av Nordnet skulle årets summa ha landat på 166 miljarder. 

*Utdelningarna går in i våra pensionsfonder samt forskning och utveckling. Wallenbergssfärens stiftelser har de senaste fem åren tillfört forskningen 11 miljarder kronor.

En analytiker i Financial Times (3/4) pekar på hur utdelningsbegränsningar i Storbritannien under 50-, 60- och 70-talen sänkte London-börsen. En eventuell lag mot utdelningar skulle genom lägre direktavkastning och mindre inflöde bidra till att fördjupa krisen och börsnedgången även i Sverige. Det borde ingen regering vilja riskera i detta läge. 

Påhitt som utdelningsstopp riskerar dessutom att bli kvar. Men börshandel är inte längre en angelägenhet för ett fåtal förmögna individer utan hela folket. Det välstånd som vuxit fram i Sverige de senaste decennierna bygger på en väl fungerande kapitalmarknad och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den politiker som vill värna svensk tillväxt och välfärd bör värna den modellen. Vänsterns argument mot utdelningar är lättköpta men leder fel. Men det är kanske inte förvånande. Mycket värre är att de borgerliga partierna har hängt på. De bör göra en egen analys.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.
GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren. 

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera