1515
Annons

Afghanistan är västs stora misslyckande

LEDARE. De scener som det rapporteras om från Afghanistan vittnar om en veritabel katastrof. Ett obeskrivligt mänskligt lidande. Den italienska författaren Dante Alighieri har format vår syn på helvetet och även om han försökte att beskriva det talibanerna utsätter Afghanistans fäder, mödrar och barn för skulle han misslyckas med att fånga in essensen. Ordagranna återgivelser av fasorna kan inte ge en rättvis bild av infernot.

UNDERSTÖD. Afghanistans president Ashraf Ghani accepterar USA:s militära tillbakadragande, men är samtidigt glad över den lilla kvarvarande närvaron och det ökade ekonomiska stödet till regeringen. Men de lär behöva mer än så för att överleva talibanerna.
UNDERSTÖD. Afghanistans president Ashraf Ghani accepterar USA:s militära tillbakadragande, men är samtidigt glad över den lilla kvarvarande närvaron och det ökade ekonomiska stödet till regeringen. Men de lär behöva mer än så för att överleva talibanerna.Foto:Alex Brandon

Det går inte att säga något annat än att omvärlden bär ett ansvar för denna humanitära katastrof. Givetvis inte för de bestialiteter som den afghanska befolkningen utsätts för – det bär talibanerna ensam skuld för – men det hade inte varit möjligt om inte den övriga världen hade tröttnat på sitt uppdrag och tagit sin skyddande hand från civilbefolkningen. Så mycket för de uttjatade orden ”aldrig mer”.

Det går dock att förstå att framför allt amerikanerna har givit upp på Afghanistankriget. USA:s insats Operation Enduring Freedom inleddes för 20 år sedan och sommarens händelseutveckling visar dessvärre att relativt lite har åstadkommits. Över 20 000 döda eller skadade amerikanska soldater i ett fjärran land påminner om andra misslyckade krig. Att inställningen ändå är ambivalent – en hyfsat jämnt fördelning i opinionen mellan de som vill minska truppnärvaron och de som vill behålla den – beror troligtvis på att minnet av al-Qaidas attack i hjärtat av USA den 11 september 2001 är ständigt närvarande. Och vad ett tillbakadragande av reguljära trupper innebär för risken för framtida terrorhot, med Afghanistan som bas. Trots detta har de tre senaste amerikanska presidentadministrationerna lovat att ta hem trupperna och avsluta kriget.

Man måste respektera det beslut som USA har fattat. Men samtidigt är det dåligt och felaktigt. USA behövs som världspolis och hemskheterna i Afghanistan är bara det senaste exemplet. USA:s militära överlägsenhet, och framskjutna roll i världsordningen, gör landet till den kraft världen vänder sig till när det finns ett behov av undsättning.

Ibland hörs kritik emot den så kallade amerikanska imperialismen, men de språkrören har sällan ett fungerande alternativ om de vill stoppa etniska utrensningar, folkmord och andra folkrättsbrott. Vi har tvingats att inse att ännu ett fördömande i FN:s säkerhetsråd, ett uttalande från EU-ledare eller ens riktade sanktioner påverkar föga.

Det krävs vapenmakt och militär intervention. Även om det ska sägas inte heller vara fulländade verktyg, den inriktningen har flera gånger slutat i förödelse för i första hand lokalbefolkningen. I Afghanistan har den västledda interventionen inte lyckats skapa fred eller en stabil situation i landet, men den hade däremot en uppenbar effekt på den civila befolkningens levnadssituation. Med Nato på plats skedde inte den slakt av vanliga afghaner mitt i vardagen som vi ser nu.

USA lämnar inte helt, utan stannar kvar med underrättelseförband som har i uppdrag att upptäcka och avvärja terrorhot. Det kommer dock inte att stoppa ett talibanskt maktövertagande. Vad det kommer att innebära för afghanerna går knappt att föreställa sig. Den senaste tidens ohyggligheter är långt ifrån över. Det blir en lång sommar i Afghanistan.

Omvärlden kan därför inte helt avsäga sig ansvar. USA kan inte låta Afghanistan bli en kollapsad stat. Då kommer terrorproblemen att komma tillbaka med förnyad kraft. EU kan inte låta det hända, med hänsyn till terrorn men också med tanke på att det är till Europa invånarna kommer att fly för att söka skydd. Vi har sett att kontinentens valmanskårer röstar på högerpopulistiska, nationalistpartier för att uttrycka sitt missnöje med sådan migration.

Även Sverige har skyldigheter i detta. På den svenska basen Camp Northern Light har det varit mer än 7 000 anställda från Sverige och Finland, sedan vår insats inleddes vid årsskiftet 2001-2002. På plats har vi använt oss av lokalanställda och tolkar, där en del är kvar i Afghanistan. Nu föreslår Moderaterna att även dessa ska kunna få förtur till kvotflyktingsystemet och få asyl i Sverige. Det är helt rätt. De har tjänat Sverige och ska tas hit.

I slutändan lär omvärlden få omvärdera tillbakadragandet. Kanske till och med ångra det. Förvånas inte om det initieras nya militära insatser till Afghanistan om några år.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Nordisk BergteknikAnnons

Strategisk partner lägger grunden för grön omställning

Andreas Christoffersson, vd på Nordisk Bergteknik.
Andreas Christoffersson, vd på Nordisk Bergteknik.

Alla nya infrastrukturprojekt och all nyproduktion av byggnader inleds med någon form av markberedning – ett fält som Nordisk Bergteknik har byggt upp spetskompetens inom. ”Med ett allt större fokus på en hållbar framtid i varje projekt blir vi en viktig del i att realisera den gröna omställningen”, säger Andreas Christoffersson, vd på Nordisk Bergteknik. 

Järnvägsnäten breder ut sig, det byggs allt fler vindkraftverk och laddinfrastrukturen för elektrifierade fordon tar form. Den gröna omställningen pågår överallt. Det ger medvind för Nordisk Bergteknik som har positionerat sig som en strategisk partner till anläggnings- och byggaktörerna som genomför dessa projekt, ofta på uppdrag av stat eller kommun.

– Varje gång det ska byggas en ny järnvägsräls eller en tunnel måste marken beredas. Det går inte att hoppa över det ledet. Det innebär att det alltid kommer att finnas efterfrågan på våra tjänster, säger Andreas Christoffersson, vd på Nordisk Bergteknik. 

Heltäckande kompetens

Koncernen samlar ett 20-tal bolag i Sverige och Norge som tillsammans har en heltäckande kompetens och över 60 års erfarenhet inom berghantering och grundläggning. Det handlar exempelvis om borrning, bergförstärkning, pålning och grundförstärkning. 

– Två stora och välkända projekt som vi är involverade i är Västlänken i Göteborg, vars syfte är att bidra till förbättrad kollektivtrafik, och Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå där man bland annat planerar att frakta järnmalm och skog på ett miljövänligt sätt, säger Andreas Christoffersson. 

Provborrar efter metaller till bilbatterier 

Nordisk Bergteknik är även delaktiga i markarbetet i samband med etableringen av vindkraftsparker. 

– Vi hjälper också svenska gruvbolag att provborra efter mineraler. Behovet är stort nu när efterfrågan på specialmetaller till bilbatterier växer. På samma tema bearbetar vi även mark där det ska byggas laddstolpar till elfordon, berättar Andreas Christoffersson. 

Investerar i gröna maskiner

I projekten används bland annat tysta hybridmaskiner som inte bara avger ett mindre klimatavtryck än sina föregångare, utan också bidrar till en bättre arbetsmiljö för maskinförarna.

– Vi har en av Europas modernaste maskinparker. Att investera i gröna maskiner är ett måste för att kunna möta våra slutkunders miljökrav. Med en modern maskinpark kan vi också attrahera unga maskinförare till våra bolag, säger Andreas Christoffersson.

Anställer hållbarhetschef 

I oktober tar Nordisk Bergteknik ytterligare ett viktigt steg på sin egen gröna resa och förstärker ledningen med en hållbarhetschef.

– Vi har arbetat med hållbarhetsfrågor i många år, men nu kommer vi att ha en dedikerad person på plats som kan ta ett övergripande ansvar. Det innebär att vi kan fokusera mer på mätbarhet och uppföljning på koncernivå och allokera våra resurser än mer effektivt över tid. Rekryteringen sänder dessutom en tydlig signal till våra kunder och slutkunder, konstaterar Andreas Christofferson.

Läs mer om hur Nordisk Bergteknik realiserar den gröna omställningen.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nordisk Bergteknik och ej en artikel av Dagens industri

Ericsson bör förstå sin roll i världen

Ryssland har med kriget i Ukraina visat att landet bryter mot alla internationella principer och mellanmänskliga normer. Hela västvärlden med företagen i spetsen har tagit avstånd från Putins Ryssland. Men Ericsson hänger sig kvar.

SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.
SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.Foto:Christine Olsson

Ekot avslöjade på fredagen att det svenska telekombolaget har fortsatt att exportera produkter till Ryssland, trots att vd Börje Ekholm vid bolagsstämman i våras bedyrade att alla leveranser till ryska kunder hade avbrutits.

”Under tiden vi gör den här analysen, som förstås inkluderar att förstå sanktionssystemen, så har vi beslutat att avbryta alla leveranser till kunder i Ryssland och Belarus och skjuta upp nya kundprojekt där”, sa Ericssons koncernchef då.

Det handlar, enligt Ekot, om mjukvara för mobilsystem, som har både militära och civila användningsområden. Efter invasionen av Ukraina är det förbjudet att exportera sådana produkter till Ryssland, men flera företag, däribland Ericsson, har ansökt om undantag från sanktionsreglerna. Totalt har Ericsson skickat in tolv sådana ansökningar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och fått sju av dem beviljade. 

Sannolikt gäller de beviljade leveranserna tillägg till redan ingångna avtal. Men varför har då Ericsson inte berättat om detta? Antagligen för att ämnet är så känsligt. Mobilsystem används för all slags kommunikation – mellan människor, datorer och uppkopplade enheter. Radiolänkar och basstationer kan konverteras för militär användning. Men även i sin civila form kan de användas för att dryfta militära aspekter av kriget i Ukraina, till exempel i kontakter mellan försvarsdepartementet i Moskva och styrkorna på marken i Ukraina. Gränsen för vad som är civilt och militärt är flytande.

Att Ericsson, trots att bolagets produkter kan bli verktyg i den ryska krigsinsatsen, väljer att fortsätta att göra affärer med landets mobiloperatörer är obegripligt. Leveranserna må ha varit lagliga men är tveksamma på många andra sätt.

Efter den ryska attacken på Ukraina har västerländska företag på bred front lämnat Putins Ryssland. Inget normalt funtat bolag vill att dess produkter ska förknippas med landet. Mer än 1 200 företag har hittills aviserat att de stänger ned i Ryssland eller begränsar verksamheten i landet mer än vad sanktionerna kräver, enligt en sammanställning från det amerikanska lärosätet Yale. 

Bland de svenska företag som meddelat att de ska avveckla verksamheten i Ryssland finns klädjätten H&M, kullagertillverkaren SKF, lastbilstillverkaren Scania – och Ericsson. Telekombolaget meddelade i april sitt formella beslut att avbryta alla affärer i landet på obestämd tid.

Att lämna Ryssland kostar pengar. I Ericssons fall 900 miljoner kronor. Men det bolagen förlorar i intäkter och nedskrivningar vinner de genom ett ökat anseende och förtroende. Under förutsättning att de inte agerar som Ericsson, och i tysthet fortsätter att göra affärer i Ryssland.

Ericsson verkar inte förstå att affärer i Ryssland efter invasionen av Ukraina verkligen har blivit storpolitik. EU, Storbritannien och USA är indragna i ett ekonomiskt krig mot regimen i Ryssland, ett krig som även involverar företagen i väst.

Det är inte längre möjligt att som företag se sig som neutralt – som en aktör som kan sälja till vem som helst. Detta gäller särskilt Ericsson som är ett få svenska företag vars verksamhet är av säkerhetspolitiskt intresse. I fel händer kan bolagets högteknologiska produkter användas på ett sätt som får förödande effekter.

Ericsson är en viktig aktör för att sanktionerna mot den ryska ekonomin ska bita och för att beröva Putins krigsmaskin kapital och teknologi. Ett företag måste ibland ta ställning och vidta åtgärder som är obekväma, både för en själv och för kunderna. Detta är ett sådant tillfälle. Ericsson måste leva upp till vad bolaget tidigare har sagt och omedelbart upphöra med leveranserna till Ryssland.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera