WWF: ”Klimatpositiva företag skickar en falsk bild”

Att ambitiösa bolag strävar efter att bli klimatpositiva är i grunden något bra, tycker WWF. Men att bli det redan nu – genom att satsa på att kompensera för sina utsläpp – är inget man tror på. 

”Det skickar en falsk bild av att man redan nått målet”, säger Johanna Myrman Kristoffersen, klimatexpert på WWF. 

Johanna Myrman Kristoffersen, klimatexpert på WWF.
Johanna Myrman Kristoffersen, klimatexpert på WWF.

WWF har sedan några år tillbaka en pågående dialog med ett antal större bolag för att bidra till arbetet med en definition av begreppet klimatpositiv. 

H&M och Ikea hör till dem man fört långtgående diskussioner med. Så även Max, även om burgarkedjan hoppade av samtalen för ett par år sedan då oenighet uppstod. 

WWF – liksom H&M och Ikea – är överens om att det är ett bolags samlade utsläpp som ska räknas, och att det är dessa som ska ned på totalen. Max däremot motsätter sig detta, och vill i stället räkna minskade utsläpp per omsatt krona. 

Johanna Myrman Kristoffersen, klimatexpert på WWF, tycker att intensitetsmått främst bör användas internt. 

”Utsläppsmål mätt per produkt, där man tar in hela värdekedjan, är ett bra mått för företag så att de kan se att utvecklar produkter och tjänster med minskad klimatpåverkan. Men företaget som helhet måste fortfarande sätta absoluta mål för att marknaden och världen ska kunna gå ner mot noll i utsläpp”, säger hon.

Överlag ser WWF dock positivt på det arbete som görs av de så kallade klimatpositiva bolagen för att driva klimatarbetet framåt. Organisationen tycker det är bra med krav på tydlighet och transparens, att bolagen tar ansvar för utsläppen i hela värdekedjan samt att dessa ska minska i linje med max 1,5 graders uppvärmning.

Däremot menar man att ett alltför stort fokus ligger på företagens möjlighet att klimatkompensera. 

”Även om det är bra att öka de negativa utsläppen genom klimatåtgärder i andra länder så fungerar det inte om alla företag skulle göra så. Det finns helt enkelt inte tillräckligt stor tillgång på kompensationskrediter för att möta ett sånt behov”, säger Johanna Myrman Kristoffersen.

Dock, poängterar hon, säger man inte att det är dåligt att investera i projekt som leder till minskade eller undvikna utsläpp av växthusgaser. Behovet av stöd till hållbar samhällsutveckling är enormt i världens fattigare länder.

”Det finns starka skäl för företag som vill ta ett samhällsansvar och stödja den hållbara utvecklingen i fattiga länder. Men stödet borde inte tillgodoräknas på det egna företagets mål utan snarare ses som en extra åtgärd för att stötta den fattigare delen av världen i omställningen.”

Företag i den rikare delen av världen måste så snart som möjligt ned till noll i utsläpp. Globalt ska utsläppen minst halveras till 2030. 

”Att säga att man kan bli klimatpositiv redan nu genom att kompensera skickar en falsk bild av att man redan nått målet”, säger Johanna Myrman Kristoffersen.

LÄS MER: Max kallar sig klimatpositiva – trots stadigt ökande utsläpp


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?