1515
Annons

Wikströms varning: Ensidigt fokus på pengar riskerar rasera vår ekonomi

Tillsammans med aktörer som Finansinspektionen och Riksbanken hoppas regeringens nationella samordnare för Agenda 2030, Gabriel Wikström, kunna ta fram en ny definition för vad ekonomisk hållbarhet innebär.

”Det är något vi måste göra de närmaste åren”, säger han. 

Gabriel Wikström (S) är nationell samordnare för Agenda 2030.
Gabriel Wikström (S) är nationell samordnare för Agenda 2030.Foto:TT

Drygt ett år har gått sedan Gabriel Wikström tillträdde som nationell samordnare för Agenda 2030, vars 17 globala mål syftar till att bidra till en social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling i världens alla länder.

För ett kansli med bara en handfull personer kan de många hållbarhetsmålen tyckas vara en övermäktig uppgift att ta sig an, men den förre S-ministern intygar att arbetet går bra. Ett av områdena som prioriterats är det ekonomiska, där ambitionen är att ta fram en färdplan för hur en ny definition av ekonomisk hållbarhet ska bli verklighet.

”Vi tycker inte att den debatt som förts har gjort tillräckligt avtryck, vare sig på statens ekonomiska politik eller inom näringslivet. Alla har tyckt till utifrån sina olika perspektiv, men inte i tillräcklig omfattning samlats runt samma bord för att komma överens om definitioner och prioriteringsordningar för att förändra sättet vi ser på ekonomi i dag.”

Exakt var det kommer att landa är för tidigt att säga i dag. Gabriel Wikström anser att BNP-måttet fyller en viss funktion, men att det helt uppenbart behöver kompletteras. I 2017 års ekonomiska vårproposition presenterade regeringen 15 indikatorer på välstånd för att ge en bredare bild av samhällsutvecklingen, men inte heller det räcker till, menar han.

”Det är en bra början, men vi måste komma längre och jag tror att det är något vi måste göra de närmaste åren. Man måste se över konkreta regelverk så att de inte hindrar investeringar i hållbarhet, utan helst främjar desamma. Jag ska ärligt säga att jag inte vet exakt vilka paragrafer som behöver förändras, men för att komma dit måste viktiga aktörer sitta ner och komma överens om vilka områden som är viktiga att förändra.”

Hittills har Gabriel Wikström med kansli inlett samtal med Finansinspektionen och dialog förs med Riksbanken för att de ska delta i diskussionerna. Andra aktörer han lyfter fram är forskare, företagsinitiativet Global Compact, Fairtrade Sverige, Malmö stad och Volvo Cars.

”Volvo har börjat jobba med något som heter Beyond Budgeting, där man gått ifrån det traditionella sättet att arbeta med budget. Det är jättespännande. Kan man hämta inspiration från de som redan jobbar på det här sättet så kan man komma väldigt långt.”

Vad vill du säga till de delar av näringslivet som kanske skräms av tanken på att definiera om ekonomisk hållbarhet?
”Det enkla svaret är att stå still, det är att flytta ett stadigt steg bakåt. Det tror jag att företag känner till i grund och botten, att man hela tiden måste utveckla sin verksamhet för att kunna vara konkurrenskraftig. Jag tror också att många är oroliga och rädda i den situation som vi har nu, där man sett hela sin affär krympa ihop på grund av att man inte har några kunder i pandemin. Men förhoppningsvis har det också väckt en insikt om att man måste göra saker och ting annorlunda och att det måste gå snabbare än vad det gjort hittills.”

Om ni lyckas ta fram en färdplan som blir accepterad av det breda näringslivet och samhället i stort – hur kommer det att gynna Sverige som land?
”Det kommer att gynna oss oerhört. Den situation vi har och har haft är att i första hand när man pratar om hushållning så tittar man på de ekonomiska resurserna – det vill säga pengar. Men det har lett oss till en återvändsgränd när vi varit så ensidigt fokuserade på pengar att vi glömt mänskliga och miljömässiga värden. Det riskerar nu att rasera hela grunden för vår ekonomi. Kan vi bli bättre på att hushålla med alla resurser så kommer vi att bli ett bättre land inom en snar framtid.”

Du har sagt att när du är klar med uppdraget ska vi vara lite bättre på att hushålla inte bara med ekonomiska resurser – utan också miljömässiga och mänskliga resurser. Hur kommer människor att märka det i sin vardag?
”Jag hoppas att man kommer märka det genom att företag, liksom offentlig sektor och alla organisationer som har anställda, ska bli bättre på att hushålla med de mänskliga resurserna. Att man ser till att de anställda mår bra, och att de mår så bra att de kan prestera och vara produktiva.”

Gabriel Wikström pekar på debatten om företagens sjuklöneansvar.

”Alla verkar ha missat att om sjuklöneansvaret motsvarar 2 miljarder i kostnad, så är den stora kostnaden för näringslivet produktionsbortfallet som motsvarar 11 miljarder. Det är en siffra på vad som ligger i potten om man förmår ställa om och jobba bättre med personalens ohälsa.”

I Sverige ökar antalet samtal till Bris och globalt ökar fattigdomen. Med det i åtanke borde Agenda 2030 växa i betydelse. Hur är din upplevelse av det?
”Det som är glädjande är att fler lyfter upp andan i Agenda 2030 som en lösning på krisen. Nu hör man aktörer som aldrig pratat om det här tidigare säga att det är helt uppenbart att vi behöver ställa om. Det är positivt. Men jag tror inte att den insikten har nått fram till de politiska partierna. Där är man lite fast i en dagordning som gällde före pandemin och den ekonomiska krisen. Mitt budskap till dem är att det nu finns en chans att agera på hållbarhetsfrågor på ett helt annat sätt än för bara ett år sedan.”

 

Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

De får leverera bil- och cykelpool i Malmös nya stadsdel

Mobilitetsoperatören Ourgreencar har fått uppdraget att förse boende i Malmö- stadsdelen Sege Park med en miljömärkt bil- och cykelpoolslösning. I området kommer nästan 1.000 bostäder att byggas.

Ourgreencars grundare Kenneth Falk, Thomas Droben och Magnus Jönsson.
Ourgreencars grundare Kenneth Falk, Thomas Droben och Magnus Jönsson.Foto:Jack Mikrut & Ourgreencar

Sege Park är en ny framväxande stadsdel i nordöstra Malmö där tio byggherrar sammanlagt bygger 964 lägenheter. Här har stort fokus lagts på energieffektivitet och delningsekonomiska lösningar, bland annat delad mobilitet. I praktiken betyder det att samtliga boende i området kommer att få tillgång till en gemensam bil- och cykelpool.

På måndagen stod det klart att det blir Ourgreencar som kommer att utföra tjänsten sedan bolaget skrivit avtal med fastighetsaktörerna som bygger i området.  Mobilitetslösningen kommer att bestå av ett trettiotal cykelfordon – lådcyklar, flakcyklar och cykelkärror – och upp till 15 bilpoolsbilar som mot en kostnad kan nyttjas av de som bor i fastigheterna i stadsdelen.  På området kommer det också finnas utrymmen där man kan serva cykeln samt en så kallad delningsvärd. 

”Det är en person som kommer att finnas i området för att hjälpa människor att komma igång med en beteendeförändring som syftar till att faktiskt bruka den här typen av lösningar som ett verkligt substitut till den egenägda bilen eller cykeln”, berättar Kenneth Falk, försäljningschef och medgrundare av Ourgreencar. 

Tio byggherrar bygger tillsammans det uppmärksammade kvarteret Sege Park i nordöstra Malmö.
Tio byggherrar bygger tillsammans det uppmärksammade kvarteret Sege Park i nordöstra Malmö.Foto:Kjellander Sjöberg

Kenneth Falk beskriver Sege Park som ett spektakulärt byggprojekt som kommer att ge ringar på vattnet. 

”Det kommer miljödelegater från hela världen för att titta på hur vi jobbat med olika lösningar här. Vi vet också att det är många andra nyexploateringsområden som tittar på oss och utfallet av våra delningstjänster i området”, säger han.

Han säger att omvärldsfaktorer som hög inflation, stigande räntor och allmän osäkerhet har ökat intresset för delningslösningar. 

”Om vi tittar på uthyrningsfrekvens och antalet medlemmar så ser vi att de hårda tiderna främjar och ökar användningen av våra lösningar. Vi har till och med kunder som sålt sin andrabil eller sin enda bil. Genom att gå med i en pool kan man frigöra kapital till annat”, säger Falk.

Att slippa det ansvar det innebär att äga en bil är också en anledning att fler väljer en mer flexibel lösning.

”Vi har användare som är väldigt frekventa och betalar så pass höga belopp att det förmodligen skulle var billigare att äga en egen bil, men som ändå valt att använda den här typen av lösning för enkelhetens skull, för att kunna sluta tänka på saker som hjulskifte, service, tvätt med mera”, säger Falk.

Ourgreencar har funnits sedan 2018 har sedan tidigare ramavtal med flera aktörer såsom Studentbostäder, Riksbyggen, HSB, Lansa Fastigheter och Heimstaden. Bolaget har sin bas i Malmö och har i dag en eller flera bil- och cykelpooler i 28 städer – från Skellefteå i norr till Malmö i söder.  Till skillnad från konkurrenterna – däribland Elbilio och Moveabout – är Ourgreencars fordonspooler märkta med Naturskyddsföreningens miljömärkning ”Bra Miljöval”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera