1515
Annons

Volvo om gröna investeringar: ”EU missar helheten”

Bara fordon med ren eldrift ses som hållbara 2026 enligt EU:s nya taxonomi.

Lastbilstillverkaren Volvo anser att EU missar helheten när man inte tar hänsyn till bränsleeffektiviseringar.

Att de populära laddhybriderna inte räknas in väcker också kritik i branschen.

Volvos helelektriska lastbil Volvo FM Electric. Volvo har som mål att hälften av försäljningen ska vara elektriska lastbilar 2030.
Volvos helelektriska lastbil Volvo FM Electric. Volvo har som mål att hälften av försäljningen ska vara elektriska lastbilar 2030.Foto:Volvo Lastvagnar
Lars Mårtensson, miljö- och innovationschef på Volvo Lastvagnar
Lars Mårtensson, miljö- och innovationschef på Volvo LastvagnarFoto:Volvo

”Det är olyckligt. Laddhybrider spelar en viktig roll som en övergångsteknologi och är en bra lösning fram till dess att en laddinfrastruktur finns på plats”, säger Bil Swedens vd Mattias Bergman. 

Den EU-taxonomi som presenterades på onsdagen kommer att utgöra underlaget för vad som klassas som hållbara investeringar på finansmarknaden. Om en aktivitet kvalar in som hållbar eller inte har stor betydelse för vilka företag som kan erhålla investeringsstöd och lån från Europeiska investeringsbanken, EIB.

Fram till 2026 kommer fordon med utsläpp på max 50 gram koldioxid per kilometer att räknas som gröna, men efter det är det enbart fordon med nollutsläpp, alltså batteribilar och bilar med bränsleceller, som definieras som hållbara. Där kvalar inte laddhybriden in.

”Jag tror de gör ett stort misstag eftersom de inte förstått att elektrifieringen tar tid. De glömmer att vi nästan bara kommer att ha förbränningsmotorer på vägarna i EU 2030”, säger Jakob Lagercrantz, vd på 2030-sekretariatet.

Att fokuset är på elektrifiering innebär begränsningar enligt Volvo.

”Vi tror också på elektrifiering och har som mål att hälften av de lastbilar vi säljer ska gå på el 2030, men biobränsle och att fortsätta göra lastbilarna mer bränsleeffektiva kommer att fortsätta att vara viktigt i många år framöver. EU tar ett bra initiativ men har inte med helheten”, säger Lars Mårtensson, miljö- och innovationschef på Volvo Lastvagnar.

”Att transporterna kan göras effektivare med längre och tyngre lastbilar räknas heller inte in. Ett EU-ekipage är 40 ton medan vi i Sverige kör 60 ton och 74 ton och har försök med 90 ton. Det minskar också klimatpåverkan”, fortsätter han.

Något besked om hur EU ser på gasfordon kom inte i den här omgången. På Volvo hoppas man att gasfordonen inte kommer att räknas bort.

Kraven som EU nu ställer är tuffare än vad svenska regeringen har i sitt bonus-malus-system för personbilar, men det är i dagsläget oklart hur den nya taxonomin kommer att påverka den nuvarande miljöbilspremien för laddhybrider.

Personbilstillverkaren Volvo Cars VOLCAR B +0,05% Dagens utveckling har ökat sin försäljning av laddhybrider stort. I fjol stod bilarna med sladd för 17 procent av volymen och det var tack vare dem som bolaget klarade EU:s utsläppsgränser och till och med kunde sälja utsläppsrätter. Att laddhybriderna inte kommer att räknas som hållbara enligt EU:s taxonomi oroar inte Anders Kärrberg, global hållbarhetschef på Volvo Cars.

”Det är fem år bort och då tror jag att det här med subventioner är borta. Vi är nog mindre bekymrade än en del andra. Vår plan ligger fast i att snabbt växla över till elbilar och bli ett elbilsmärke 2030”, säger han.

Bilar svarar för cirka 12 procent av EU:s totala utsläpp av koldioxid, och transportsektorn i sin helhet står för nästan 30 procent. Genom att sätta en tuff gräns för fordon så hoppas EU kunna styra företagens finansiering mot just elfordon och på det sättet påskynda omställningen. 

 

 

 

 

Regeringen vill slopa höjd bränsleskatt

Finansminister Mikael Damberg (S).
Finansminister Mikael Damberg (S).Foto:TT

Sverige går mot kärvare ekonomiska tider och då är det inte läge med höjda skatter, säger finansminister Mikael Damberg (S) till TV4 och föreslår därför att den inflationsstyrda höjningen av drivmedelsskatten ska stoppas tillfälligt.

”Det är inte rimligt med de höga bensin- och dieselpriserna att vi då automatiskt skulle få en skattehöjning vid årsskiftet, det tycker inte jag är rätt politik i det här skede”, säger Damberg till kanalen.

Regeringen har tidigare gått fram med förslaget om att pausa uppräkningen av reduktionsplikten för bensin och diesel för 2023.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera