Annons

Vinnova ska mäta könsfördelningen bland företagsägare

Vinnova, som varje år betalar ut miljardbelopp till svenska företag, skruvar åt sina jämställdhetsmätningar. I en ny handlingsplan lägger innovationsmyndigheten fram att man kommer börja fastställa ägandet mellan män och kvinnor i företag som söker bidrag.

Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova.
Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova.Foto:Jack Mikrut

Innovationsmyndigheten Vinnova, som delar ut pengar till forsknings- och innovationsprojekt, har sedan 2015 varit en av de i dag 60 myndigheter i Sverige som ingår i regeringsuppdraget ”Jämställdhetsintegrering i myndigheter”. 

”Sedan dess har vi jobbat mer systematiskt med jämställdhetsindikatorer som vi följer upp för alla projekt”, säger Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova.

Myndigheten tar nu ett ytterligare steg i en ny handlingsplan för år 2022-2025, då man framöver kommer att fastställa och mäta könsfördelningen i själva ägandet av de företag som söker och beviljas bidrag.

”Det ska vi börja jobba med nu för att utveckla nya indikatorer”, säger Darja Isaksson. 

Ägandefrågan i företag har varit uppe på tapeten när det gäller startupbolag i Sverige, där de flesta investeringar i Sverige går till bolag grundade av män. Dagens industri har belyst den i samband med vår årliga granskning av fördelningen av riskkapital i svenska bolag. Publikationen Breakit har skrivit om så kallad ”femwashing” i artiklar om bolag som har lyft fram kvinnor, men som inte har något ägande.

Läs också: Så mycket äger kvinnorna i mixade grundarteam: ”Statistiken är friserad

I januari i år gick tankesmedjan Ownershift ut i en debattartikel på Dagens industri, där man krävde att den svenska regeringen ska kartlägga och presentera data som visar hur offentliga medel till entreprenörer fördelas utifrån och ägande.

Sophia Ivarsson, programledare för programmet Genus och mångfald och innovation på Vinnova, säger att myndigheten sedan några år tillbaka har medverkat i ett internationellt samarbete för att ta fram en ISO-standard för ”kvinnoägda bolag”. 

”Det har varit viktigt för oss att det sätt vi mäter på och de indikatorer vi använder ligger i linje med kommande internationella standardiseringar. I samband med den nya handlingsplanen var tiden inne för att påbörja detta utvecklingsarbete”, säger Sophia Ivarsson.

Foto:Jack Mikrut

Vinnova har ett team på tre personer som ansvarar för att löpande utveckla metodiken och stötta verksamheten för att mäta så kallade indikatorer. Siffrorna redovisas till regeringen och publikt i innovationsmyndighetens årsredovisning (se faktaruta). Erfarenheterna delas även mer kvalitativt med de aktörer som Vinnova jobbar nära, menar Darja Isaksson.

Indikatorerna utgår från sju delmål som är indelade i vem som får bidrag och att de ska uppnå en jämn könsfördelning inom spannet 40/60 procent. Vad man söker bidrag för och om det tar genusperspektiv i beaktning. Och hur det tilldelas, vilket enligt målen ska vara av en jämställd bedömargrupp.

”Vi har 40/60-målen för bedömare, bidragstagare och projektledare. Det har verkligen rört på sig och vi är ganska nära målen, dock inte på startupsidan”, säger Darja Isaksson.

Hon syftar på att det i dag finns en skevhet i könsfördelningen bland de entreprenörer som har fått bidrag från Vinnova.

Handlingsplanen för Vinnovas jämställdhetsintegrering gäller främst de bidrag som myndigheten ger företag och organisationer. Det handlar till exempel om finansiering till olika pilotprojekt och utlysningen ”Innovativa startups”, där 31 miljoner kronor delades ut till 35 startups från hela Sverige i juni i år. I utlysningarna ställs olika frågor om jämställdhet och mångfald till dem som söker.

”De frågor vi ställer till företag som söker statlig finansiering vet vi har ett värde i sig, för att de frågorna är viktiga för dem att ställa sig själva”, säger Darja Isaksson.

Vinnova har även ett inkubatorsprogram för ett tjugotal spetsinkubatorer runtom i landet, där man slussar igenom 100 miljoner kronor om året till startupföretag. I den senaste utlysningen stod att man prioriterar dem som aktivt arbetar med att öka andelen inkubatorföretag som startas och drivs av kvinnor.

Vad hoppas ni att att Vinnovas jämställdhetsintegrering ska leda till?
”Visst vill vi se en ökad jämställdhet bland de som tar del av statlig finansiering och deltar i innovationsarbetet, men det verkliga arbetet handlar om att vi vill öka på jämställdheten i de hållbara omställningarna”, säger Darja Isaksson.

”Målet för vårt arbete är innovationer som gör nytta i världen och jämställdhet är en av nycklarna till det”, säger hon.

Läs också: Bristfälliga siffror kring kvinnors företagande: ”Vi behöver mer statistik”

Läs mer: Jättefonderna ökar kraven på jämställt riskkapital – kan dra in följdinvesteringar

Innehåll från Consafe LogisticsAnnons

Minska klimatbelastningen med hållbara lagerlösningar

Vi beställer mer online. Vi lägger mindre ordrar, men oftare. Detta leder till fler transporter och till en hög negativ miljöpåverkan.

– Därför måste distributionskedjorna öka sitt fokus på att bli mer hållbara, annars kommer vi aldrig nå de globala målen, säger Mikael Brorsson, produktchef på Consafe Logistics.

I vårt moderna konsumtionssamhälle är distributionskedjorna under konstant press. Företagen ska leverera allt större volymer, i allt snabbare takt. Under de senaste åren har vi alla dessutom blivit varse om hur snabbt allt kan förändras; pandemi, krig, energipriser, inflation och nu även en lågkonjunktur runt hörnet. 

Trots detta förväntar sig konsumenter fortfarande ett stort utbud av varor, tillgänglighet dygnet runt och leverans med korta ledtider. Det leder till hög miljöpåverkan. Hur ska företag kunna leva upp till konsumenternas efterfrågan men samtidigt minska sitt miljöavtryck? 

Hur kan du göra lagret mer hållbart och miljövänligt

Begreppet hållbarhet har tre dimensioner; ekonomiska, miljömässiga och sociala. I ett lager innebär detta att man uppnår mer med mindre resurser. Därigenom bibehålls lönsamheten samtidigt som miljöavtrycket minskar. Det innebär också att teknik och optimering förbättrar arbetsmiljön och främjar inkludering bland lagerpersonalen.  

Ett väl optimerat lager är nyckeln till att minska miljöavtrycket och bli mer hållbar inom transport- och logistiksektorn. –Gällande lagerhantering så sparar man både tid och körsträckor med hjälp av optimerade processer, menar Mikael. 

5 sätt ett Warehouse Management System (WMS) kan förbättra hållbarheten i lagret

1. Placering av varor efter hur efterfrågade de är ökar plockeffektiviteten. De mest populära produkterna ligger närmast, mindre populära placeras längre bort i lagret. 

2. Genom AI-funktionaliteter anpassas förpackningen till produktens storlek.  På så sätt minskas onödig luft i paketen och fyllnadsgraden i transporterna ökar.

3. Med AI-funktionaliteter som beräknar de kortaste plockvägarna på lagret minskar transportsträckorna. Detta sparar både energi samt minskar slitaget på lastbilar och truckar. Många företag kan härigenom minska sina plockrundor med upp till 20 procent  

4. Algoritmer som kartlägger kundens inköpsmönster underlättar packning av flera produkter i samma leveranslåda  

5. Smart scanning och extra verifiering under plockning minskar plockfel, vilket bidrar till att minska onödiga returstransporter.

 

Vikten av att ha rätt WMS

Med rätt lagerhanteringssystem sparar företag kostnader, får förbättrad arbetsmiljö och klimatet gör också stora vinster. Mikael berättar att de brukar räkna med att Consafe Logistics egna system Astro WMS ® reducerar plockrutten med 20 procent. 

– Antalet rader som plockas varje timme ökar med 30 procent. En kund med 10 lager minskade till exempel sina koldioxidutsläpp med 87 ton per år och enhet.  

Forskning och utveckling 

Consafe Logistics återinvesterar ca 13 procent av företagets årliga omsättning i vidareutveckling av sitt warehouse managementsystem. 

–Vi erbjuder marknadens mest uppdaterade och intuitiva system. Det ska vara lätt för kunden att göra rätt, avslutar Mikael.

Om Consafe Logistics

Consafe Logistics är Europas ledande leverantör av lagerhanteringssystem. Vi levererar tillförlitliga, flexibla och smarta lösningar som skapar konkurrensfördelar för våra kunder över hela världen. Consafe Logistics Group har 450+ anställda som stödjer våra globala kunder från sex europeiska länder - Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Polen och Sverige. Huvudkontoret ligger i Lund, Sverige.  

Läs mer och ladda ned Consafe Logistics Hållbarhets rapport här

Läs mer på www.consafelogistics.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Consafe Logistics och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera