Vi tänker inte sluta lyfta näringslivets mäktigaste kvinnor
Det är dags att för 23:e året i rad utse näringslivets mäktigaste kvinnor. Listan över de 125 mäktigaste kommer att offentliggöras den 8:e mars, men under hela nästa vecka presenterar Di listans toppnamn.
Kommentar:Josefin Jakobsson
Allison Kirkby, vd för Telia, Ulla Parkkinen, entreprenör och vd för ALM Education, Carina Åkerström, vd Handelsbanken, Annica Bresky, vd Stora Enso, Ingrid Bonde, styrelseproffs och vice vd för Telia, Minna Berg, dotter till Axel Johnson-sfärens Caroline Berg samt Di Weekends redaktör Maria Lindholm vid förra årets Näringslivets mäktigaste kvinna-gala.Foto:Pax Engström
Först ut att utses till Näringslivets mäktigaste kvinna 1999 var Sara Kullgren, endast 31 år gammal och hyllad Sverige-vd för dåvarande stjärnbolaget Nokia. Affärskvinnorna som följt i hennes fotspår är många. Marianne Nivert (2001), Annika Falkengren (2003 och 2005) och Helena Stjernholm (2017) är bara några av de som tagit emot utmärkelsen.
När Dagens industri förra året tog över Näringslivets mäktigaste kvinna från vår avsomnade systertidning Veckans affärer ställde vi oss frågan: ”Är det dags att lägga ner?”.
Svaret blev ett enhälligt nej. Trots att vi förvisso kommit långt under drygt två decennier har vi inte nått hela vägen.
Andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper låg i fjol på 25 procent. Bolagen som helt saknar kvinnor i ledningsgruppen steg från 20 till 21 procent av börsens bolag. I börsbolagens styrelser har andelen kvinnor stått stilla på 34 procent sedan 2018, enligt stiftelsen Allbright.
Trots att gruppen svenska börs-vd:ar fått två nytillskott i fjol i form av H&M:s Helena Helmersson och Readlys Maria Hedengren är andelen kvinnor långt ifrån 50 procent. Förra året låg den på 10,7 procent.
Med andra ord, vi ser all anledning att fortsätta uppmärksamma näringslivets kvinnor.
2020 var ett år som inget annat i det svenska näringslivet, och pandemin spiller självklart över även på arbetet med rankningen. I stället för gala blir det i år en coronasäker prisutdelning och vi uppmärksammar vinnarna av rankningens underkategorier under en hel vecka. Från och med på måndag den 1 mars och fem dagar framåt har du möjlighet att lära känna några av näringslivets tyngsta kvinnor i en serie unika intervjuer på DiTV.
En vecka senare - den 8 mars - presenteras listan i sin helhet, bland annat i form av ett specialmagasin till alla Di-läsare, och då avslöjas naturligtvis namnet på årets vinnare.
Josefin Jakobsson
Innehåll från TableauAnnons
Därför är data nyckeln till en mer hållbar tillverkning
Vi är fortfarande mitt uppe i en av de största kriserna i modern tid. Corona-pandemin har inte bara accelererat digitaliseringen av vårt samhälle med flera år utan också skapat en ny typ av krismedvetenhet och insikt i hur jorden exploaterats. Detta har i sin tur lett till högre krav på företag och myndigheter, inte minst inom den tillverkande industrin. Företag måste nu se till att inte bara sluta överutnyttja miljön utan också förstå hur data och insikter kopplat till detta kan bidra till en ökad hållbarhet.
Att arbeta hållbart är inte längre bara en önskan utan en nödvändighet. För företag i allmänhet och den tillverkande industrin i synnerhet har hållbarhet hamnat högre upp på agendan som ett viktigt huvudmål. Många har tvingats ställa om sin produktion under pandemin och börjat arbeta mer agilt. Samtidigt ligger industrin efter och är fragmenterad med många legacy-system och komplicerade datastrukturer. Detta gör det svårt att fatta beslut och skapa insikter baserat på data som kan bidra till mer hållbara processer.
– Eftersom kunder kräver mer hållbara produkter och förpackningar vet tillverkarna nu att agera datadrivet är ett måste snarare än något som är trevligt att ha. Hela 10 procent av allt vi tillverkar globalt går till spillo på grund av ineffektivitet och slöseri. Genom att exempelvis belysa data kopplat till avkastning, drifttid och leveranstid, kan man fatta affärsmässiga beslut som hjälper till att effektivisera tillverkningsprocesserna, säger Fredrik Holmgren, sverigechef på datavisualiseringsbolaget Tableau.
Generellt har den tillverkande industrin många olika typer av datapunkter som innefattar mänskliga resurser, logistikflöden, kapitalinvesteringar och föränderliga kundkrav. Att ha tillgång till rätt data och kunna tolka den är därför nyckeln till att få en helhetsbild, kunna förstå vad man behöver och när man behöver göra det.
– Ett stort problem är när data hamnar i olika silos, och inte görs synlig över hela organisationen. En annan viktig del är också att tillgängliggöra data för medarbetare och utbilda dem kring hur man använder den på rätt sätt. Det gör bland annat att man kan komma till insikter snabbare jämfört med gamla modeller. När data är tillgänglig för alla kan besluten tas nästan direkt istället för att ta timmar eller dagar att analysera. Man sätter analysmöjligheten längst ut i organisationen, vilket skapar en enorm fördel när det kommer till att driva organisationen framåt.
Identifiera relevanta datapunkter
Vilka mätpunkter man ska fokusera på för att nå sina hållbarhetsmål och bli mer lönsamma är givetvis olika från bolag till bolag, förklarar Fredrik Holmgren.
– Men man har sett att de företag som använder och analyserar sin data har sett en signifikant förbättring i lönsamhet. Man måste dock se till sin egen verksamhet och koka ned sina mätpunkter till vilka som är viktigast och mest affärskritiska för en själv. Som en regel är det bättre att ha några få relevanta mätetal, än för många.
Många tillverkare har redan all information de behöver för att skapa en mer hållbar verksamhet men vet inte hur de ska använda datan, sammanföra den och fatta insiktsfulla och informerade beslut. Tableau hjälper sina kunder att visualisera och använda datan korrekt och därmed upptäcka ineffektivitet i tillverkningsprocessen, göra kostnadsminskningar och uppfylla de skyldigheter som gäller ens koldioxidavtryck.
En plattform som uppmuntrar till förändring
Tableau, som är en del av Salesforce, jobbar för en mer hållbar affärsvärld, både genom sina kunder men också i sin egen verksamhet. Med en stark tro på att företags verksamhet ska fokusera på att förbättra världens tillstånd, är målet att Salesforce ska vara en plattform som uppmuntrar till förändring.
– Vi arbetar för att skapa en hållbar framtid med låga koldioxidutsläpp genom att exempelvis jobba mot att vår globala verksamhet ska använda 100 procent förnybar energi, leverera ett koldioxidneutralt moln till våra kunder och fortsätta att certifiera gröna byggnader och andra innovativa gröna kontor. Vi vet att företag har en nyckelroll att spela och nöjer oss aldrig med status quo, avslutar Fredrik Homgren.
