1515
Annons

”Vi kommer hänga ut arbetsgivare” - fem profiler om ödesfrågorna 2021

Vad var det viktigaste som hände på hållbarhetsområdet 2020? Och vad är viktigast att ha ögonen på under 2021?

Fem profiler ger här sina svar.

Anders Wijkman, Marie Baumgarts, Amanda Lundeteg, Sasja Beslik och Nina Ekelund.
Anders Wijkman, Marie Baumgarts, Amanda Lundeteg, Sasja Beslik och Nina Ekelund.

 

Amanda Lundeteg
Amanda LundetegFoto:Joey Abrait

Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright:
2020:
”Att Black Lives Matter-rörelsen fick ett sånt starkt genomslag och att kunskapen och medvetenheten om hur rasismen tar sig uttryck har ökat. I förlängningen hoppas jag på att det leder till kraftigt förbättrade livsvillkor för icke-vita människor.” 

2021: ”På Allbright kommer vi hålla ögonen på kvinnors och minoriteters situation på arbetsmarknaden. Corona har lett till att många som redan hade det tufft i samhället har fått det ännu sämre. Vi kommer fortsätta hänga ut arbetsgivare som missköter sig, och såklart även lyfta förebilderna som visar vägen framåt.”

Anders Wijkman
Anders WijkmanFoto:Jack Mikrut

Anders Wijkman, hedersordförande Club of Rome och  ordförande i Climate-KIC:
2020:
”Att Covid-19 visar hur sammankopplade vi är på denna lilla jord och att vi snabbt kan agera för att reducera riskerna. Förhoppningen är att människor skall förstå att det finns andra hot av samma karaktär – som klimatet och utarmningen av många ekosystem – som kräver lika snabbt agerande.”

2021: ”Kostnadsstrukturen i ekonomin. Det är på tok för billigt utnyttja naturen, vilket gör att till exempel cirkulär ekonomi blir svårt att genomföra. När som exempel en återvunnen tegelsten kostar 14 kronor och en ny kostar 7 kronor förstår var och en att det är något snett.”

Marie Baumgarts
Marie Baumgarts

Marie Baumgarts, chef för Regulatory Affairs and Sustainability Office på SEB:
2020:
”Att hållbarhet gått från oreglerat till reglerat. Det gör all skillnad i världen. Genom taxonomiförordningen får vi för första gången någonsin enhetliga definitioner av miljömässig hållbarhet. Det gör att vi nu kan börja prisa in kostnader för klimatet i och med att det går att jämföra äpplen med äpplen och päron med päron. När så gott som alla aktörer på marknaden hade sina egna definitioner av vad de kallade hållbart, blev det en stor fruktsallad och näst intill omöjligt att jämföra och välja hållbart utan risk för greenwashing. Hållbarhet blev då ofta något vid sidan av som var svårt att sätta en peng på. Nu kommer vi kunna prisa in kostnader för klimatet som risker och möjligheter. Det är stort.”

2021: ”Klimatfrågan såklart men även mänskliga rättigheter. Skulle jag bara säga en sak så är det EU:s gröna giv. Om vi tycker det har gått fort inom hållbarhet de senaste två, tre åren så kommer det gå ännu snabbare från 2021 och framåt. Jag skulle jämföra det med internet och när det kom. Det var stort men sedan kom apparna och nu har vi en annan spelplan. Så ser jag på utvecklingen inom hållbarhet också.”

Nina Ekelund
Nina EkelundFoto:Pressbild

Nina Ekelund, generalsekreterare Hagainitiativet:
2020:
”Att EU tog beslut om ett nytt klimatmål till 2030 om att minska utsläppen med 55 procent, att Kina tog beslut om 60 procent, att Joe Biden vann presidentvalet i USA och kan därmed börja sjösätta en mer progressiv klimatpolitik.”

2021: ”Hur EU:s gröna giv och återställarpaket kommer påverka EU:s direktiv och politik. Håll särskilt utkik efter revideringen av EU:s utsläppshandel, taxonomin och hur EU:s jordbrukspolitik förhåller sig till den gröna given.”

Sasja Beslik
Sasja BeslikFoto:Hampus Andersson

Sasja Beslik, chef för hållbara finanser på J. Safra Sarasin:
2020:
”Klimatfrågan och dess påverkan på näringslivet och finanssektorn har dominerat 2020 bakom alla covid-relaterade svårigheter. Året har varit mycket positivt inom finanssektorn, inte bara för att avkastningen i de flesta hållbara fonder varit bättre utan också för att världen inser vilken kraft det finns i att styra om kapitalflödena mot en mer hållbar värld. Volymerna av kapital som kallar sig för hållbart har tredubblats under 2020. Arbete med EU:s taxonomi har haft en mental påverkan på hela sektorn.”

2021: ”Uppgörelsen med den tungt subventionerade fossila sektorn fortsätter under 2021. Både när det gäller investeringar och utlåning. Kampen om nästa decennium kommer att äga rum de närmaste ett, två åren då en radikal omställning på energisidan krävs. De sociala frågorna och ägarstyrningsfrågorna kommer att göra återintåg på hållbarhetsområdet till följd av pandemin.”

 

 

 


Innehåll från EKNAnnons

Hjälpen som många banker missar: ”Med EKN kan de se bredare på exportbegreppet”

Många tror att företag måste exportera för att ta del av olika exportstöd. Men faktum är att till exempel EKN, Exportkreditnämnden, räknar in alla bolag som bidrar till svensk export – och det inkluderar även underleverantörer till exportföretag. Så här kan bankerna möjliggöra fler affärer.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

EKN hjälper varje år hundratals svenska exportföretag till säkrare och bättre exportaffärer. Myndigheten gör det till exempel genom att dela bankens risk när företag behöver låna pengar, men också genom att utfärda olika typer av motgarantier. Och företagsrådgivarna på bankerna är bra på att inkludera EKN i sina kundrelationer – utom på ett område.

– Det är många som har missat att vi på EKN även finns till för underleverantörerna. Den lilla mekaniska verkstaden som säljer till ett exportföretag kan alltså också få en EKN-garanti, förklarar Håkan Bäckström, regionansvarig på EKN.

Tänk bredare och gör fler och bättre affärer

För banken finns det en klar fördel att använda EKN:s garantier – de kan helt enkelt säga ja till fler kunders finansieringsbehov.

– Med EKN kan banken se bredare på exportbegreppet och på så sätt göra fler och bättre affärer. Och alternativet är ju kanske att din kund måste säga nej till en stor affär, eller att de rent ut av går till en annan bank.

Men vad räknas då egentligen som en underleverantör till exportindustrin? Håkan Bäckström säger att man inte ska stirra sig blind på siffror eller procent, utan i stället titta på verksamheten.

Bidrar affären till export?

– När ett företag vill ha en utökad kredit eller en bankgaranti för en specifik affär så är det ju lätt att ta reda på om den affären i nästa led är en exportaffär. Och gäller det en löpande rörelsekredit så får man titta på vilka företagets kunder är och hur de i sin tur exporterar. Den viktiga frågan att ställa sig är om affären eller företaget i stort bidrar till svensk export, förklarar Håkan Bäckström.

Om du är företagare – eller företagsrådgivare på en bank – och känner dig osäker på vad som krävs för att får ta del av EKN:s exporthjälp, så tipsar Håkan Bäckström om att kontakta EKN med sin fråga.

– Vi svarar på de här frågorna varje dag. Så ring oss och kolla läget, vi hjälper er hela vägen fram.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?