1515
Annons

Vattenfall och St1 samarbetar för elektrobränsle

Fossilfria bränslen ska snart produceras i stora mängder på västkusten. Det hoppas Vattenfall som tillsammans med Preem och St1 nu ska studera hela värdekedjan – från vindkraft och vätgas till förnybara drivmedel.

Vattenfall satsar på vindkraft för att möjliggöra fossilfri bränsleproduktion. Till vänster vd Anna Borg.
Vattenfall satsar på vindkraft för att möjliggöra fossilfri bränsleproduktion. Till vänster vd Anna Borg.
Foto:Vattenfall/Ties van der Horst
Foto:Vidar Ruud
Foto:Fredrik Sandberg / TT
Foto:Josefine Stenersen
Foto:Christine Olsson/TT

Förhoppningen är att havsbaserad vindkraft ska ge den energi som krävs i framställningen av fossilfri vätgas. Det i sin tur ska kunna hjälpa industrier som raffinaderi, petrokemi, stål och konstgödsel på vägen mot ökad fossilfrihet på den svenska västkusten.

Centrala aktörer vid sidan av Vattenfall är St1 och Preem. På torsdagen presenterade Vattenfall och St1 ett nytt partnerskap, där syftet är att till 2029 kunna producera elektrobränsle. Detta efter att Vattenfall och Preem för bara några dagar sedan meddelade att de efter sommaren kommer att gå vidare med förstudier för att nå en framställning av fossilfria bränslen.

För St1 är förhoppningen att med början 2029 successivt trappa upp produktionen av elektrobränsle för att nå målet om en miljon kubikmeter. Bränslet är enligt bolaget primärt tänkt att användas som flygbränsle, och ska på ett ungefär motsvara Arlandas årliga förbrukning.

”Vi är väl medvetna om hur utmanande klimatmålen inom transportsektorn är. Strategiska och långsiktiga partnerskap visar hur viktigt det är med samarbeten inom industrin och mellan olika värdekedjor för att kunna uppfylla de ambitiösa nordiska klimatmålen”, säger Henrikki Talvitie, vd, St1 Nordic Oy.

För Preem är målet att till år 2035 möjliggöra produktion av fem miljoner kubikmeter förnybara bränslen och e-bränslen.

Enligt Vattenfall är möjligheterna stora att minska utsläppen på den svenska västkusten för till exempel raffinaderi- och petrokemiindustrin.

”Att utveckla och optimera värdekedjorna för havsbaserad vindkraft och fossilfri vätgas är en mycket intressant väg framåt”, säger Anna Borg, vd för Vattenfall.

Svante Axelsson, samordnare för Fossilfritt Sverige, säger att veckans båda satsningar visar att ”proppen gått ur”.

”Det här är en kioskvältare. Det är en nyckel där man låser upp lösningar för hela Västra Götaland, som nu kan bli ett fossilfritt industriområde. Det blir ett av de första vätgasklustrena i norra Europa, vad jag vet.”

Enligt Svante Axelsson är det en enormt stor förändring att bolagen nu vågar satsa på den infrastruktur som krävs.

”Vattenfall blir en möjliggörare för de här projekten. Många aktörer kommer att vara intresserade av olika vätgaslösningar.”

Experten: Svenska styrelser måste stärka klimatkompetensen

Såväl privata som statliga bolag bör stärka klimatkompetensen i sina styrelser, föreslog nyligen regeringens utredare. Valberedningsveteranen Suzanne Sandler tycker att det borde finnas ett slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd att fatta svårare beslut.”

Suzanne Sandler
Suzanne SandlerFoto:Joey Abrait

Styrelseledamöter för statliga bolag måste ha relevant utbildning inom klimatomställning, och även privata bolag bör öka kompetensen inom hållbarhet i sina styrelser. 

Det förslaget presenterades nyligen i regeringens utredning om finansiering av näringslivets gröna omställning. 

Suzanne Sandler, tidigare vd på Styrelseakademien, som numera arbetar i tiotalet valberedningar, har länge varit kritisk till den generellt sett låga hållbarhets- och klimatkompetensen i svenska styrelser. 

I dag tycker hon att situationen är bättre än för bara några år sedan – inget bolag skulle längre tillstå att de inte har koll på klimatfrågan – men trots det tycker hon att alltför få verkligen gör det jobb som kan förväntas av dem. 

”Ofta tycker vd eller ordförande att kompetensen finns i bolaget inklusive styrelsen. Men när vi valberedare intervjuat hela styrelsen så inser vi att det inte alltid stämmer.”

Läget för klimatet är i dag så akut att ständig omvärldsbevakning är nödvändig. Det räcker inte med att hänvisa till tidigare erfarenheter och kunskaper, menar Suzanne Sandler. 

”Styrelseledamöterna måste inte ha all kunskap själva, men de måste kunna ställa rätt frågor för att diskussionerna ska hålla rätt nivå”, säger hon. 

Läs mer: Huggsexa om svenska hållbarhetsexperter 

En tanke Suzanne Sandler har är att det vore rimligt med någon slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Som rådgivare på en bank måste man ha gjort ett godkänt kunskapstest för att få prata med och informera kunder om finansiella instrument. De kan även gå en digital certifieringskurs inom hållbarhet. Varför inte en om klimatet, som några eller samtliga styrelseledamöter i en styrelse måste ha?”

Krävs en tvingande kunskapshöjning, tror du?
”Jag vet inte, det skulle nog gå fortare då, men hur kommer man dit? Styrelseordförande och vd borde åtminstone ha kompetensen för att förstå och rätt hantera bolagets klimatutmaningar”

Vad skulle det betyda om bolagen hade rätt kompetens?
”Mycket. Jag tror att styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd i att fatta svårare beslut. I dag är det stort fokus på vinst, men framöver måste man se till fler värden och kunna fatta tuffa men långsiktigt hållbara beslut. Där har aktieägarna också en viktig roll att tolka det som positivt.”

När klimatkompetensen brister finns inte rätt förutsättningar för styrelsen att vara det kontrollorgan man ska, enligt Suzanne Sandler. 

”Men ju fler som vågar sätta sig på skolbänken och bidra till klimatomställningen nu, desto fortare kommer det att gå. Till slut kommer det att vara det nya normala.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera