ANNONS:
Till Di.se
I samarbete med

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv - anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vattenbrist hotar – de strider om svenska vattnet

  • Foto: Colourbox

En extremt varm och torr försommar hotar att leda till vattenbrist och missväxt för tredje året i rad. Regeringen varnar för en allvarlig vattenkris, som även kan drabba den törstiga industrin.

Experter som Di talar med säger att risken för en strid om vattnet i framtiden i Sverige är uppenbar, när intressen från jordbruket och industrin ställs mot allas behov av dricksvatten.

Enligt allmänt accepterade klimatmodeller kommer vårt väder att se dramatiskt annorlunda ut redan inom en 30-40-årsperiod. Vi kommer att få vänja oss vid ett extremare väder, med mer nederbörd vintertid och en längre och varmare "torrperiod" under sommarhalvåret där regnet inte förmår att fylla på våra grundvattenlager. Växtsäsongen förlängs, samtidigt som grundvattennivåerna sjunker i södra delen av landet. Vattnet kommer inte att räcka till. Ransonering och bevattningsförbud kommer att bli standard.

"Vi kommer att få se mer av både värmeböljor, torka och extrema skyfall", säger meteorologen Martin Hedberg.

Han är en av de klimatexperter som beskrivit den extremt varma majmånaden, med tio grader högre temperaturer än normalt under vissa dagar, som en försmak på de klimateffekter som väntar runt hörnet.

"Det har tidigare varit omfattande värmeböljor i Europa som faktiskt skördat tusentals liv. Nu hade vi en extremvarm maj, men om det därtill skulle bli extremvarmt i juni och juli står vi inför en mycket allvarligare situation. Förutom att folk mår dåligt och till och med avlider i sådana värmeböljor så hotas det hydrologiska kretsloppet som vi känner det."

De senaste tre årens torka har fått fler myndigheter och aktörer att få upp ögonen för en framtida hotande vattenkris, säger Pär Aleljung, vattenexpert på Livsmedelsverket.

"Jag tror att fler börjar inse att Sverige inte är osårbart när det gäller vattenförsörjningen. Vi har börjat förstå att vi måste planera och skapa strukturer i samhället för att säkerställa så att alla får det vatten som man behöver."

Den största konsumenten i Sverige är industrin som står för två tredjedelar av den totala vattenanvändningen, enligt SCB. Massa- och pappersindustrin tillsammans med industri för tillverkning av kemikalier och kemprodukter, samt stål- och metallverk står tillsammans för 76 procent av industrins behov. 

Jordbruket använder i sammanhanget blygsamma 3 procent av allt vatten medan hushållen sväljer, kokar och badar upp 23 procent av vattnet.

Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI, kallar framtidens vattenförsörjning för en av de största klimatanpassningsfrågor som det svenska samhället står inför. Högt på dagordningen står att skapa en prioritering för vattenuttag utifrån samhällsnytta. 

"I flera andra europeiska länder där man har erfarenhet av sådana här frågor finns det en tydlig prioritering och frågan är om vi inte kommer att få börja fundera i de termerna även här."

Risken är uppenbar att det annars kommer att bli en strid om vattnet när dricksvattenbehovet ställs mot jordbruket, industrin och naturvärden.

"Det är viktigt att hantera de här motstående intressena innan vi väl hamnar i den akuta situationen, för där och då kommer det bli mycket svårare att hitta fram till de kompromisser som vi behöver göra", säger Martin Hedberg.

Ett visst prioriteringsarbete görs redan i länsstyrelsernas och kommunernas vattenförsörjningsplaner, men det finns inga formella krav på att det skall göras. Det saknas nationell samordning och det finns inga data för hur mycket vatten som egentligen används i Sverige i dag, eller hur uttagen varierar i tiden. Den statistik som finns bygger i hög grad på schablonberäkningar och uppskattningar – i dag är det endast en bråkdel av alla vattenuttag som faktiskt mäts och rapporteras. 

Därför har SMHI fått i uppdrag av regeringen att för första gången någonsin kartlägga vattenuttagen ur ett avrinningsområdesperspektiv i Sverige, det vill säga sammanställa de vattenuttag som påverkar sammanhängande grundvattenmagasin, sjöar och vattendrag. 

I Sverige har vi med få undantag haft förhållandevis god tillgång till vatten och helt enkelt sluppit oroa oss. Priset på rent vatten är också väldigt lågt – cirka 4 öre per liter. I länder med vattenförsörjningsproblem har man som kontrast tvingat både hushålla, lagstifta och vidta drastiska åtgärder för att trygga tillgången till vatten – åtgärder som kan bli aktuella här också.

"Ett sätt är att se över vilka möjligheter som finns att lagra vatten, både i mindre och större skala, både konstgjort och i naturen", säger Niclas Hjerdt.

"Den största kapaciteten har vi i våra sjöar där många i dag regleras av vattenkraftens behov. Det kan vara så att vissa av de magasinen kan behöva ändra sin reglering så att de används för att spara vatten till sommaren när det är bristsituation."

Bo Thunholm, grundvattenexpert på Sveriges geologiska undersökning SGU, tillägger att det därtill kan bli nödvändigt att söka efter nya grundvattenmagasin som man i dag inte har koll på.

"Grundvattennivån kommer att sjunka på vissa håll i och med det förändrade klimatet, men med rätt planering kommer vi att klara det. Det är en omställningsfråga", säger han.

 

 

 

 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies