1515
Annons

Vart tredje bolag vill inte berätta om sin klimatpåverkan

Inte ens vartannat av Sveriges största konsumtionsdrivande bolag redovisar för sina utsläpp. 

”Det är ett hygienkrav”, säger Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet. 

Foto:Berg-Rusten, Ole

För att världen ska ha en chans att klara klimatkrisen krävs en transformation av aldrig tidigare skådat slag. Utsläppen måste genast minska brant nedåt, med snabbast takt i de rikaste länderna. I det arbetet har företagen ett stort ansvar. Dock är medvetenheten om vad som krävs ofta låg.

Dagens industri har granskat de sexton detaljhandelsbolag som har störst omsättning i sällanköpshandeln, enligt branschorganisationen Svensk Handel. Resultatet visar att färre än hälften – sju bolag – redogör för sina utsläpp i hållbarhetsredovisningarna. Utsläppen från ytterligare två bolag räknas in i varderas koncernmoders hållbarhetsredovisningar. 

Efter att Di efterfrågar siffrorna svarar ytterligare två bolag på hur utsläppen ser ut. Medan fem – nästan vart tredje bolag – avstår från att berätta om sin klimatpåverkan. 

”Jag är förvånad över att så många som hälften av bolagen inte redovisar sina utsläpp. Att ta reda på hur de egenägda utsläppen ser ut är en lågt hängande frukt och ett hygienkrav”, säger Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, som är ett företagsnätverk som arbetar för att minska näringslivets klimatpåverkan. 

De bolag som bedöms ha redovisat sin klimatpåverkan gör det enligt det internationella ramverk som kallas GHG-protokollet. Standarden innebär att utsläppen kan delas in i tre scope. 

Enligt Nina Ekelund är det minsta man kan begära av företagen att de redovisar scope 1 (direkta utsläpp) och scope 2 (utsläpp för den el, värme och kyla som köps till verksamheten).

”Det är en självklarhet. Men de flesta av de här företagen har sina största utsläppskällor i scope 3, vilket de så klart ska haka på med i högsta möjliga mån.” 

I scope 3 ligger bolagens indirekta utsläpp, vilka sker vid produktion och transport av inköpta råvaror och tjänster samt de utsläpp som sker vid bruket av produkterna. 

I Dagens industris genomgång framkommer det att de bolag som redovisar för scope 3 i vissa fall gör det på ett godtyckligt sätt. Ibland ingår bara ett fåtal av totalt femton kategorier, andra gånger är det otydligt vad som faktiskt har räknats in.

”Är man ett tjänsteföretag ska man titta på tjänsteresorna, är man ett företag som använder mycket trä så ska man titta på påverkan där. Att titta på de delar som står för de mest väsentliga utsläppen är grundläggande”, säger Nina Ekelund.

Läs mer: Klädjätten: ”Vi har ett ansvar att redovisa”

När Hagainitiativet tidigare undersökt hur stora svenska börsbolag hållbarhetsrapporterar har två tredjedelar redovisat för scope 1 och omkring hälften för scope 3.

”Det är absolut inte tillräckligt. Men de bolag som ni har tittat på är ännu sämre”, säger Nina Ekelund.

Två bolag som inte lever upp till förväntningarna är teknikåterförsäljarna Elgiganten och Netonnet. Elgiganten, som ägs av Dixons Carphone med säte i London, har inte tagit fram någon hållbarhetsrapport.

I nuläget kan företaget inte heller berätta hur stora utsläpp man har i respektive scope. Efter att Di ställt frågan vid ett antal tillfällen meddelar bolaget att utsläppen för transporter i Sverige ligger på 2.400 ton.

Varför rapporterar ni inte scope?

”Vi har inte hållbarhetsrapporterat hittills, så det är nytt för oss. Men vi ser behovet och ska börja med det”, säger Christian Kamhaug, nordisk kommunikationschef på Elgiganten.  

Varför har det dröjt så länge?

”Vi har inte haft det kravet på oss. Men nu ser vi en önskan och ett behov av att rapportera på såväl hållbarhet som kundvård.”

Netonnet har några sidor om hållbarhet l i sin årsredovisning. Inte heller de redovisar utsläppen i scope. Eftersom bolaget inte har någon hållbarhetschef svarar pr- och kommunikationschef Nora Ay på frågorna. 

Ni redovisar inte utsläppen i scope?

”Det kanske vi kommer att titta på framöver. Vi håller på att se över hela hållbarhetsarbetet. Hur vi ska strukturera och organisera det.”

Kan ni se behoven av att redovisa utsläppen längs hela värdekedjan?

”Om vi finner att det finns ett värde för våra kunder, medarbetare, partners och andra intressenter i att vi redovisar på ett annat sätt än vi gör i dag så ska självklart undersöka det.”

Ett annat företag som sticker ut på listan är heminredningskedjan Jysk. Bolaget som ingår i danska Lars Larsen Group saknar en hållbarhetsrapport och redovisar inte för sina utsläpp i årsrapporten.

”Vi har planer på att ta fram en redovisning. Men det viktigaste är inte att göra en bra rapport, utan att faktiskt agera på riktigt. Vi har i princip gjort allt vi kan för att reducera våra egna CO2-utsläpp, exempelvis har vi Ledbelysning i alla våra affärer”, säger Rune Jungberg Pedersen, koncernens kommunikations- och CSR-direktör.

Är det inte viktigt med transparens?

”Jo, det är det. Jysk har ingen egen produktion. Det är en väldigt komplicerad process att mäta utsläppen från alla våra 2.500 butiker. Det är en stor uppgift som inte kommer att ge så mycket kunskap eftersom vi redan har bestämt oss för att göra allt vi kan i varje butik för att sänka CO2-utsläppen.”

Har ni inte ett ansvar för utsläppen i produktionskedjan?

”Vi har ett stort ansvar. Vi har en dialog med underleverantörerna för att se hur de ska reducera sina utsläpp.”

Nina Ekelund konstaterar att klimat i dag toppar den riskanalys som World Economic Forum gör. Och hon påminner om att den som inte har koll på sina utsläpp inte heller har koll på de risker som finns för företaget. 

”Man behöver ha ett långsiktigt perspektiv och ha en förståelse för hur naturens resurser faktiskt påverkar ens affär. Och klimatutsläppen bör redovisas. Utan transparens blir det svårt för kunder, investerare och andra företag att göra en bedömning av bolaget.”

SKF:s miljardinvestering – 101 fabriker ska stöpas om

Kullagerjätten SKF har minskat utsläppen med närmare 40 procent sedan 2015. Nu siktar man en koldioxidneutral i tillverkning 2030 med hjälp av grön el och automatisering.

Alrik Danielson, vd SKF.
Alrik Danielson, vd SKF.Foto:Magnus Gotander,

Idag är två av 103 fabriker hos SKF koldioxidneutrala. Nu ökar industrijätten målet till att vara koldioxidneutrala i hela tillverkningen 2030. 

”Vi räknar med att kunna minska utsläppen med nästan 100 procent i vår tillverkningsprocess. För att hantera de utsläpp vi inte lyckas bli av med, till exempel vissa installationer där det används gas, kommer vi att använda oss av klimatkompensering”, säger SKF:s hållbarhetschef Johan Lannering.

2015 satte SKF målet att minska koldioxidutsläppen från tillverkningen med 40 procent per kullager. Idag har man minskat utsläppen med 36 procent.

Enligt Johan Lannering är nycklarna till minskade utsläpp hos SKF inköp av grön energi samt energieffektiviseringar.

För 2020 har SKF öronmärkt 3.3 mdkr till fabriksinvesteringar. Det handlar bland annat om investeringar i nya system, automatisering och digitalisering av processer.

”Med hjälp av automatisering och bättre produktionsanläggningar minskar vi energiförbrukningen hela tiden. Det är lätt att sätta likhetstecken mellan sådant som gynnar klimatet och ökade kostnader, men det ser vi inte i vår verksamhet”, säger Johan Lannering.

Han pekar på en investering i bolagets fabrik i Göteborg som ökade produktiviteten med en dryg tredjedel, samtidigt som energiförbrukningen minskade med 5 procent. En central del av SKF:s hållbarhetsstrategi är cirkulära lösningar där man har ett livscykelperspektiv på sina produkter, som servas för att leva längre, återbrukas och till sist återvinns.

SKF:s klimatmål är inte certifierade enligt den globala standarden för klimatneutralitet, PAS 2060, som även inkluderar utsläpp från kunder och leverantörer.  Inte heller har bolaget fått sina mål godkända av organisationen Science Based Targets Initiative, SBTI, som granskar om företags klimatstrategier bygger på vetenskapliga grunder. 

”Våra mål för 2025 är inte certifierade och vi har ännu inte fattat ett beslut kring hur vi ska göra med målen för 2030. Än så länge har vi inte tyckt att en certifiering tillfört något, men vi kommer definitivt att titta på det i takt med att processen går framåt”, säger Johan Lannering.

”När vi satte vårt mål för 2025 använde vi samma metoder och verktyg som förespråkas av SBTI men vi valde att inte certifiera målet externt. Vi är dock trygga med att 2025 målen ligger väl inom ramarna för SBTI”, fortsätter han.

Ni har valt att endast inkludera den egna verksamheten i era klimatmål, inte utsläpp som kan kopplas till era leverantörer eller kunder. Varför har ni gjort det valet?

”Våra mål omfattar scope 1 och 2 eftersom vi måste börja med oss själva och det vi kan kontrollera. Vi jobbar dock en hel del mot våra leverantörer, mot att de ska ha isocertifiering, men också med deras utsläpp.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera