1515

Världsnaturfonden: Använd skogen till flygbränsle

Ska vi hugga ned mer eller låta stå? Dragkampen om skogens resurser hårdnar när den ska användas till allt från kolsänka till att minska fossilberoendet i material och bränslen. Di intervjuar två experter från Världsnaturfonden, WWF. 

Ola Hansén, klimatexpert på WWF Sverige, och Peter Roberntz, skogsexpert på WWF Sverige.
Ola Hansén, klimatexpert på WWF Sverige, och Peter Roberntz, skogsexpert på WWF Sverige.

Vad är er inställning i den pågående debatten om svensk skogsnäring?
”Vi tycker att det är olyckligt att klimatfrågan används som ett argument för att intensifiera och ta ut mer från skogen, när det kanske lika mycket eller mer är en konsumtionsfråga. Vi är inte emot skogsbruk i likhet med de flesta andra i miljörörelsen. Men däremot måste vi sätta upp gränser, ramar för vad som är hållbart”, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF Sverige.  

”Vi tycker att det är viktigt att vi bevarar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster och inte bara stirrar oss blinda på virkesproduktionen. Men det är också väldigt viktigt att vi klimatanpassar skogsbruket. För att göra detta bedömer vi att uttaget av biomassa från skogsbruket behöver sänkas.”

Så hur stort ska uttaget vara?
”Det ska vara ett uttag som ligger inom naturens gränser, vilket ligger på ett lägre uttag än det vi har i dag”, säger Peter Roberntz. 

Bortsett från storleken på uttaget, ser ni även andra problem med dagens skogsbruk?  
”Forskning pekar på att ju mer intensiva och enartade odlingssystem vi skapar, oavsett om det gäller skog eller jordbruk, desto sämre motståndskraft får vi. Ett intensivt skogsbruk innebär risk för att man binder ris åt egen rygg genom ökade skogsskador, högre kostnader för motåtgärder och sämre produktion på sikt”, säger Peter Roberntz.

Hur ska vi komma bort från vårt fossilberoende om vi inte kan använda skogen i lika stor utsträckning som planerat?
”Saken är den att skogen ändå inte räcker. Bara i svenska raffinaderier omsätts årligen råolja med ett något större totalt energiinnehåll än i hela årliga tillväxten i den svenska skogen, skog som används till så mycket mer än energi. Men bara för att skogen inte räcker till för att ersätta alla fossila bränslen säger vi inte att vi inte ska använda den alls”, säger Ola Hansén, klimatexpert på WWF Sverige. 

Till vad skulle den skog som avverkas användas, om ni fick bestämma?
”Ur ett samhällsperspektiv bör uttaget användas där det gör störst klimatnytta på lång sikt. I Sverige har bioenergi gynnats ganska mycket. Vi har inget emot bioenergi, för restprodukter kan det vara en jättebra idé. Men ännu bättre är att satsa på exempelvis byggnadsmaterial, produkter som ligger högre upp på förädlingskedjan, eller sådant som är svårt att ersätta”, säger Ola Hansén. 

Vad syftar det senare på?  
”Exempelvis flyget som är en sektor där klimatutsläppen växer när andra sektorers utsläpp minskar.  Vi behöver minska flygandet och genomföra andra åtgärder. I dagsläget är det är svårt att hitta andra tekniska lösningar, så det skulle kunna vara ett bränsle som är motiverat, men det är inte lika motiverat att göra biobränsle till bilar där elen nu ändå utvecklas väldigt fort”, säger Ola Hansén. 

Det har kommit tankar om en ny affärsmodell där skogsägarna får betalt för att låta träden stå kvar i syfte att kompensera för företagens utsläpp, vad tycker ni om en sådan modell?
”Att skogsägarna får betalt för att skydda naturvärden låter bra men vad gäller kompensation är vår grundinställning att företagen inte kan kompensera bort sina utsläpp och hävda att de är klimatneutrala. Alla måste sätta mål i linje med vetenskapen och minska utsläppen i sin egen värdekedja. Om företagen sedan vill ta ytterligare ett steg och komplettera med kompensation, eller stöd till andra miljöåtgärder, är en annan sak”, säger Ola Hansén. 

Vilket upplägg vill ni se istället?
”Vi har föreslagit att skogsbruket och skogsindustrin själva skapar ett fondsystem precis som inom vattenkraftssektorn. Då kan skogsägare som har stora arealer och höga naturvärden på sin mark få ersättning för att skydda och sköta dessa värden”, säger Peter Roberntz. 

”I dag är lagnivån för låg för vilken hänsyn markägare behöver ta. Dessutom finns en otydlig förväntan av staten på ett så kallat frivilligt sektorsansvar hos markägaren. Staten måste både förtydliga och höja samhällets krav och förväntningar på markägarens ansvar att bevara naturvärden och ekosystemtjänster.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?