1515
Annons

Världens första klimatneutrala cementfabrik ska byggas i Sverige

Världens första klimateneutrala cementfabrik ska byggas i Slite på Gotland, meddelar Heidelberg Cement-koncernen, där svenska Cementa ingår. Anläggningen ska driftsättas år 2030.

Cementas cementfabrik i Slite på Gotland.
Cementas cementfabrik i Slite på Gotland.

Tyska Heidelberg Cement-koncernen som är världens fjärde största cementtillverkare drar nu upp nya planer för cementfabriken i Slite på Gotland. Den tillverkar i dag huvuddelen av cementen i Sverige och står samtidigt för 3 till 4 procent av landets samlade årliga koldioxidutsläpp.

Genom en ny anläggning säger cementbolaget att de år 2030 kommer att kunna fånga in och lagra huvuddelen av utsläppen, 1,8 miljoner ton koldioxid, under jord. Tillsammans med en satsning på biobaserade bränslen – som räknas som koldioxidneutrala – kommer cementproduktionen därigenom bli klimatneutral, enligt bolaget.

”Nu har vi bestämt oss för att satsa fullt ut för att få till plats en anläggning för koldioxidavskiljning i Slite på Gotland till 2030. Det är den första helt klimatneutrala cementfabriken med möjligheten att också skapa en kolsänka”, sa Giv Brantenberg, vd för Heidelberg Cement i norra Europa på presskonferensen.

Som skäl till att anläggningen hamnar vid fabriken i Slite angav han att fabriken där är en av Europas största och ligger vid kusten, vilket underlättar transporten av cement och lagrad koldioxid.

Bolaget har inlett en förstudie kring bland annat teknikval, finansiering och miljöpåverkan. De räknar med att elbehovet kommer att femdubblas och efterlyser därför ”väsentliga elnätsuppgraderingar” både på och till Gotland. Tillståndsprocesser och själva byggandet av anläggningen beräknas ta knappt tio år.

Cementtillverkning orsakar omkring 8 procent av världens samlade koldioxidutsläpp och flera cementtillverkare i världen har pilotprojekt för koldioxidinfångning på gång. I norska Brevik har Heidelberg Cement-koncernen fått grönt ljus för ett projekt som ska fånga in hälften av fabrikens utsläpp. Anläggningen i Slite skulle dock hantera mer än fyra gånger så stora koldioxidvolymer som den i Brevik.

På presskonferensen sade näringsminister Ibrahim Baylan att han ser fram emot att ”fortsätta arbeta” med Heidelberg Cement och Cementa.

”Den här satsningen som man aviserar är oerhört välkommen”, sade han.

I en intervju med Financial Times bedömer näringsministern att kostnaden för anläggningen i Slite kommer att bli tre eller fyra gånger så stor som den i norska Brevik, som uppskattas till 3 miljarder kronor.

”Initialt stöttar vi bolaget med vissa bidrag. På sikt väntar vi oss att industrin ska göra de här investeringarna själva”, säger han till tidningen.

Läs även: Betongen blir miljöhjälte med insprutad koldioxid


Innehåll från Recap EnergyAnnons

Recap investerar 25 miljoner i VänerEnergis elnät

När fordonsflottor och industrier elektrifieras och mer förnybar energi produceras och kopplas upp ökar kraven på elnätet. Det är för sent för att hinna bygga bort problemen som redan har uppstått – men batterier kan snabbt lösa flera brister. 

De senaste 15 åren har det uppstått flaskhalsar i det svenska elnätet. Överföringskapaciteten från norr till söder är inte tillräcklig, och på regional nivå finns det inte tillräcklig kapacitet för att företag ska kunna utöka och elektrifiera sina verksamheter. 

– Tydliga exempel är godsterminaler utanför storstäderna som redan nu elektrifierar sina fordonsflottor. Problemet är att det inte finns tillräcklig kapacitet för att ladda fordonen vid terminalerna. Verkligheten och kraven från samhället matchar alltså inte dagens infrastruktur, säger Marco Berggren, vd på Recap Energy som utvecklar och finansierar projekt inom förnybar energi och energilager. 

Industribatterier stöttar upp elnätet

En annan stor utmaning är att ökningen av det som kallas intermittent energiproduktion (varierande i effekt och icke-styrbar, som vindkraft) gör att frekvensen i elnätet inte håller sig stabil. Dessa variationer stör elnätet och kan förstöra kringliggande transmissionsanläggningar. För att utrustning inte ska ta skada behöver frekvensen regleras och hållas under 50 hertz. 

– Den enda lösningen för frekvensreglering utan fördröjning är ett batteri. Det råder i dag konsensus bland energibolag, distributionsbolag och andra aktörer som jobbar med transmission att det är batterier som behövs för att stötta upp elnätet, säger Marco Berggren och fortsätter: 

– Svenska kraftnät räknar med att lägga över tre miljarder kronor per år på tjänster för frekvensreglering redan 2023. De inser att det inte går att bygga bort utmaningarna på kort sikt. 

Hyr ut batterier som en delad tjänst

Recap Energy vill vara en del av lösningen, och erbjuder därför Battery as a Service (BaaS). Kunderna är främst lokala energibolag och industriföretag. 

– Ett lokalt energidistributionsbolag har stor nytta av batterier för hantera sina toppar av energiuttag från de regionala näten, men det skulle inte vara lönsamt för dem att investera i ett eget batteri enbart i det syftet. Genom Recaps smarta styrsystem kan de hyra ett industribatteri under timmarna de faktiskt använder det och enbart betala för den tiden, förklarar Marco Berggren.  

Samma hyrupplägg kan användas av industrier, som kan ladda sina elfordon med batteriets lagrade energi för att slippa gå över den kontrakterade kapaciteteten för elnätet. När batteriet inte används ställer Recap Energy det till förfogande för Svenska kraftnät.

I mitten av maj investerade Recap Energy i batterier till ett värde av 25 miljoner kronor som görs tillgängliga för VänerEnergi genom ett hyresavtal. Recap Energy har dessutom förberett för att investera närmare en miljard kronor i batterier de kommande två till tre åren. Målet är självklart – bolaget ska vara med och lösa samhällsproblemet med brister i elnätet och möjliggöra omställningen till förnyelsebar energi. 

Titta på Recap Energys seminarium om batteridelningsekonomi den 4 juli.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Recap Energy och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?