1515
Annons

Utbyggnad av kraftledningar och stopp för nya vägprojekt - så vill regeringens utredare nå klimatmålen

Smidigare utbyggnad av elnät, minskade transporter och att främja bidrag till klimatomställningen, det är vad som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål, enligt Klimaträttsutredningens slutbetänkande. 

Foto:Anders Wiklund/TT

Den så kallade Klimaträttsutredningen tillsattes för två år sedan för att se över svensk lagstiftning och föreslå förändringar som underlättar för Sverige att nå klimatmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045.

Under onsdagen mottag klimat- och miljöminister Annika Strandhäll slutbetänkandet från regeringens utredare Anders Danielsson.

Fokus har främst legat på miljöbalken, den mest centrala svenska miljölagstiftningen, men även annan svensk lagstiftning har fått en översyn. Enligt Anders Danielsson har man fokuserat på de tre områden där man tror att man kan åstadkomma störst klimatnytta: utbyggnad av elnät, minskade transporter och att främja bidrag till klimatomställningen.

Ett av de mer övergripande förslagen i utredningen rör Trafikverkets uppdrag och skapandet av vad man benämner som ett ”transporteffektivt” samhälle.

Bland åtgärdsförslagen finns bland annat förändringar i plan- och bygglagen, som skulle innebära större hänsyn till transporteffektivitet i planeringen av stadsdelar, något som enligt experterna inte görs i dagsläget.

”Inte om vi kollar på hur det ser ut. Vi är väldigt bilberoende och när man planerar tänker man att det är huvudfärdmedlet”, säger Anders Roth, mobilitetsexpert i utredningen.

Ett annat förslag är att förändra Trafikverkets uppdrag. Istället för att som nu arbeta efter prognoser, som nästan alltid utgår från ökad trafik, bör myndigheten planera för att trafiken ska minska. 

Annika Strandhäll ville på onsdagen inte recensera några av förslagen.

”Jag vill inte uttala mig om vilket förslag vi kommer ta vidare nu, men nu har vi ett batteri av åtgärder som vi kan ta ställning till”, säger ministern.

Däremot gjorde hon klart att hon inte ser någon konflikt mellan åtgärder som minskar trafiken och den svenska bilindustrin.

”Jag tycker inte att det är en jättestor konflikt om jag ska vara ärlig. Jag är stolt över den svenska bilindustrin och det sätt de tagit klimatomställningen på största allvar är imponerande. Jag tror att svensk bilindustri själva ser den enorma potentialen i den gröna omställningen och i att vara ledande.”

Enligt Annika Strandhäll är en av de stora utmaningarna nu att tillgodose den el som en elektrifiering av transportsektorn kräver. Samtidigt pekar flertalet rapporter och utredningar, så även Klimaträttsutredningen, på att elektrifiering och bränslebyte i fordonsflottan är otillräckliga verktyg för att nå klimatmålen.

Är regeringen beredd att vidta åtgärder som riskerar att försvaga bilindustrin?

”Nej alltså, det är ju så med den gröna omställningen i stort, att det kommer kunna dyka upp målkonflikter längs med vägen. Där man politiskt måste vara beredd att ta ansvar för det. Och där måste man också göra det i dialog med berörda aktörer, med det svenska näringslivet och den svenska industrin.”

Läs mer: Utredning: Ställa om till elbilar räcker inte – nya vägprojekt måste stoppas

Utöver förslagen som rör transport föreslår utredningen också effektivare tillståndsprocesser för nya elnät, för att möta de krav som elektrifieringen ställer på energiinfrastrukturen. 

”Vi har fokuserat på vad vi juridiskt ska kunna bidra med för att elektrifieringsstrategin ska kunna genomföras den takt som krävs”, säger Anders Danielsson.

Utredningen föreslår bland annat att nya högspänningsledningar undantas från strandskydd och biotopskydd, en formalisering av något som i praktiken redan sker i dag, enligt regeringens utredare.

”Det skulle göra att processen går snabbare, är effektivare och blir mer förutsägbar”, säger han.

 

 

 

 


När stoppas bensinbilen? Tung kamp i EU

Hur ska skogsbruket bidra till en bättre miljö? Och hur länge får nya bensin- och dieselbilar säljas? Tunga frågor ska upp när EU-ländernas klimatministrar möts i Luxemburg. Enligt miljöminister Annika Strandhäll lutar det åt en hel del kompromissande.

Miljöminister Annika Strandhäll räknar med en hel del kompromisser när EU-ländernas klimatministrar möts i Luxemburg
Miljöminister Annika Strandhäll räknar med en hel del kompromisser när EU-ländernas klimatministrar möts i Luxemburg

På tisdagens ministermöte är det tänkt att medlemsländerna ska enas om en rad tunga förslag som ingår i EU-kommissionens stora klimatpaket inför 2030.

Till då ska EU-länderna gemensamt ha minskat sina utsläpp med 55 procent jämfört med utsläppen år 1990. Det ska ske med hjälp av ett drygt tiotal förslag som kommissionen lade fram i sitt ”Fit for 55”-paket i fjol somras.

”Vi är i ett allvarligt läge, de globala utsläppen ökar”, säger miljöminister Annika Strandhäll (S) på tisdagsmorgonen inför förhandlingarna.

Sverige ska göra sin del, men det måste också andra länder göra. Därför vill hon försöka driva på sina ministerkollegor i EU att komma överens om tuffa mål.

Men förhandlingarna nu kommer att bli fråga om kompromisser, konstaterar hon.

”Alla typer av förhandlingar är ett givande och ett tagande, det måste man ha respekt för.”

Många, särskilt unga klimataktivister, tycker att politiker världen över inte tar klimatfrågorna på allvar, och att 1,5-procentsmålet från Parisavtalet ser ut att redan vara i fara.

”Klimatet är vår tids ödesfråga. Var och en måste bidra och göra sitt. Det vi gör nu i dag är ett steg i rätt riktning.”

Tyngst på tisdagen är frågan om hur handeln med utsläppsrätter (ETS) ska se ut framöver. Förslaget som ligger på bordet innehåller bland annat att de fria utsläppsrätterna ska vara utfasade till år 2035 – betydligt senare än vad EU-parlamentet vill.

”Vi har verkat för att fossilfria industrier ska ta del av den fria tilldelningen av utsläppsrätter, det är en viktig fråga för oss med våra gröna industrier.”

Andra tunga bitar, inte minst för svensk del, gäller utsläppen från allehanda mark- och skogsanvändning – förkortat som LULUCF på ”klimatspråk”. 

Ett ytterligare förslag handlar om när det ska krävas att alla nya personbilar och lätta skåpbilar ska ha nollutsläpp – det vill säga i princip inte längre kunna drivas av bensin eller diesel. EU-kommissionens förslag är att det ska ske år 2035. Sverige och flera andra trycker dock på för ett stopp redan från år 2030. Det lutar åt en kompromiss om 2035.

Det som EU-länderna kan enas om under tisdagen ska sedan jämkas ihop med EU-parlamentets linje innan de nya reglerna kan bli verklighet. Tuffa kompromissförhandlingar väntas under hösten och vintern.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?