1515
Annons

Undersökning: Pandemin sätter fart på bolagens hållbarhetsarbete

I stället för att bli ett bakslag för klimatarbetet blev pandemin den andningspaus många bolag behövde för att ställa om, enligt Di-undersökningen Hållbara bolag.

Annika Rosing, Tillväxtverket.
Annika Rosing, Tillväxtverket.

Krympande vinster och desperata besparingsåtgärder har blivit vardag för många svenska börsbolag i pandemins spår. Men på hållbarhetsområdet har man ännu inte tvingats backa, enligt en stor enkätundersökning från Di.

Enkäten är genomförd av Ekonomihögskolan vid Lunds universitet tillsammans med Di och Aktuell Hållbarhet inom ramen för rankningen Hållbara bolag.

Hela 62 procent av de 89 bolag som besvarat enkäten anger att deras vinster minskat till följd av pandemin. Mer än hälften har även tvingats permittera personal.

Trots det uppger 69 procent av bolagen att de ser krisen som en chans att ställa om mot ett mer hållbart arbetssätt. 24 procent uppger att de ökat sitt fokus på hållbarhet i samband med pandemin, och 11 procent att de ökat sina investeringar på området.

”Det här stämmer med hur vi på Tillväxtverket uppfattar situationen. Förutsatt att man har resurser och kapacitet att ställa om så är det många som passar på att skruva på sin affärsidé i en mer hållbar riktning”, säger Annika Rosing, enhetschef för miljö och innovation på Tillväxtverket.

Vad är det ni ser att man främst tar tag i?
”Min uppfattning är att det är väldigt mycket klimat just nu. Många företag ser ett stort behov av att ställa om ur ett miljöperspektiv. När ordergången går ner får man tid över till annat. Under högkonjunktur, då man levererar allt vad tygen håller, är det svårare att tänka på en förändring.”

49 procent av bolagen i enkäten tror att de förändringar som nu genomdrivs blir permanenta. Och en rad hållbarhetschefer Di pratat med är överens om den positiva utveckling som nu sker, med ett ökat fokus på hållbarhet, har kommit för att stanna.

Är det skillnad mellan tanke och handling?
”Så är det alltid. Först måste tanken landa, sedan mogna och därefter kan man börja göra något åt det – förutsatt att omständigheterna är de rätta. Jag uppfattar att många har strategier för och planer på ett ökat hållbarhetsarbete, vilket är ett första steg”, säger Annika Rosing. 

 


Gröna fonder investerar i ryska bolag på sanktionslista

Fonder som klassas som hållbara investerar i ryska bolag på EU:s sanktionslista. Vissa marknadsför sig med att ta extra stor hänsyn till etik, enligt Fair Finance Guide, som står bakom kartläggningen.

”Jag tror att många kunder blir besvikna när de valt något som de uppfattar som grönt”, säger projektledaren Jakob König.

Flera ”gröna” fonder har innehav i ryska Sberbank.
Flera ”gröna” fonder har innehav i ryska Sberbank.Foto:Joey Abrait

Det handlar om investeringar i de ryska statskontrollerade bankerna Sberbank och VTB, som sattes upp på EU:s sanktionslista efter invasionen av Krim 2014.

Sanktionerna innebär att det är förbjudet för företag inom EU att långsiktigt finansiera bolagen. Att fonder investerar i bolagen innebär inte att de bryter mot sanktionerna, men innehavet är ändå problematiskt, anser Jakob König. Det gäller särskilt hållbara fonder.

”Det är ett återkommande problem att gröna fonder inte lever upp till de utfästelser som sparare får när de väljer produkten. Det här visar ännu en gång att det inte finns tillräckliga kriterier för att något ska klassas som hållbart”, säger han.

Trots att vissa fonder har en uttalad policy om att inte investera i vapen och krigsmateriel utesluter de inte investeringar som direkt eller indirekt finansierar det. Samma fallgrop finns för fossilbolag.

”Banker ingår ofta i hållbara fonder, eftersom de inte själva står för stora utsläpp, men här finns ett glapp. Ofta har man kriterier för fossilbolag, men inte för de som finansierar fossilbolagen. Man behöver införa kriterier för finansiella bolag”, säger Jakob König.

Kritiken i det här fallet handlar om att de ryska bankerna antas finansiera den ryska militären.

Fair Finance Guides granskning bygger på fondernas innehav hösten 2021. Efter Rysslands invasion av Ukraina har flera banker, pensions- och fondbolag meddelat att de ska sälja sitt innehav. Dit hör bland annat Nordea, SPP, Länsförsäkringar och Öhmans. Handelsbanken har meddelat att de ska minska sitt innehav.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?