För många olika aktörer gick gränsen för att ha verksamhet eller investeringar i Ryssland vid en storskalig invasion av Ukraina. Svenska bolag som H&M, Volvo, Sandvik, Essity, Autoliv, Ericsson och Ikea har på ett eller annat sätt pausat eller dragit sig ur det krigsförande landet.
I veckan uppgav också Swedbanks vd Jens Henriksson att banken skulle ha svårt att finansiera företag i Ryssland, med hänvisning till att det blivit en hållbarhetsfråga.
”I det här läget skulle jag säga att nej, vi skulle inte vara där och finansiera dem”, sa han.
Det är en stor förändring i hantering jämfört med hur branschen agerade i samband med annekteringen av Krim 2014. Men det är inte bara bolagens egna ställningstaganden som skiftat, det finns också en politiskt driven process som mångt och mycket påverkar vad som anses vara rätt och fel numera, menar Per Törnqvist, som är chef för Group Ratings på Danske Bank DANSKE +0,10% Dagens utveckling .
Han pekar på den uppsjö av direktiv och förordningar från EU, bland annat taxonomin, som ämnar klassificera vad som är hållbart och styra bolag i den riktningen. Det grundar sig i en övergripande strategi som EU formulerade för några år sedan.
”Nu har EU tagit av sig handskarna och visar att de menar allvar. Hållbarhetsstrategin som EU lanserade 2018 kan närmast liknas en militär operation. Det är det största beslutet EU någonsin fattat, och går ut på att leverera både Parisavtalet och rädda demokratin”, säger Per Törnqvist.
Det har redan, i ljuset av Rysslandskonflikten, blivit svårare att ha verksamhet i ett krigsförande land, men Per Törnqvist menar också att det kommer bli allt svårare att vara exponerad mot auktoritära stater överlag.
”Om ett bolag har en leverantörskedja som är beroende av produktion och service i länder som inte respekterar mänskliga rättigheter så är det svårt att hävda att det är hållbart. Därför kommer det att bli mer angeläget att lämna de länderna.”
Kina är ett exempel på ett land som de flesta bolag har någon form av koppling till, som regelbundet kritiseras för bristande demokrati och inskränkningar på mänskliga rättigheter. Processen att främja sig från Kina var redan påbörjad innan Ukrainakriget, och har accelererats nu sedan den startade, menar Tomas Flodén, kapitalförvaltningschef på AMF.
”Den här konflikten har precis som pandemin skyndat på den långsiktiga trenden vi sett under ett tag nu, att det blir en ökad regionalisering. Det går mot ett Kinablock och ett block med USA och Europa. Bolag håller redan på att flytta hem eller sprida sin produktion i högre utsträckning”, säger han.
Men för ett pensionsbolag finns det också andra perspektiv som behöver tas med i ekvationen, när det handlar om placeringar.
”Våra egna förväntningar på oss själva gällande hållbarhet ökar. Men vi ser också att en stor del av värdetillväxten och avkastningen kommer att genereras i Kina. Det är därför viktigt för både pensionärerna och deras pensionspengar samt Europas och USA:s framtida ekonomiska tillväxt att vara med på den här marknaden samtidigt som man behöver hantera de här problemen”, säger Tomas Flodén.
Hur skulle hanteringen av en konflikt i Taiwan se ut jämfört med den i Ukraina?
”Jag tror att hela västvärlden skulle ställas inför en helt annan utmaning än med Ryssland. Det skulle vara betydligt svårare att ha lika långtgående sanktioner mot Kina”, säger Tomas Flodén.
Tomas Flodén inte lika övertygad om att EU-regelverken kommer att sätta den tunga pressen på att uppfylla hållbarhetsmärkningarna som Per Törnqvist förutspår. Men han håller med om att det skett en förändring som inte går att rulla tillbaka.
”Det ställer oss för en massa utmaningar i vårt ESG-arbete. Hur säkerställer vi sociala förhållanden exempelvis? Det är klart att vi inte är helt i mål med det. Vi kommer säkert att begå misstag. Men det är en process vi behöver bli bättre på och givet hur världen utvecklar sig kommer det att bara bli svårare att tackla de här frågorna”, säger Tomas Flodén.
