1515
Annons

Ukrainakriget förändrar synen på Kina – ”mer angeläget att lämna”

Ukrainainvasionen och EU:s ”operation” har accelererat den pågående splittringen mellan den demokratiska och den auktoritära världen. Det säger experter som Di pratat med som menar att bolag med kopplingar till Kina får en del att begrunda framöver. 

Tomas Flodén, kapitalförvaltningschef på AMF, tror att västvärlden skulle ha betydligt svårare att frikoppla sig från Kina.
Tomas Flodén, kapitalförvaltningschef på AMF, tror att västvärlden skulle ha betydligt svårare att frikoppla sig från Kina.

För många olika aktörer gick gränsen för att ha verksamhet eller investeringar i Ryssland vid en storskalig invasion av Ukraina. Svenska bolag som H&M, Volvo, Sandvik, Essity, Autoliv, Ericsson och Ikea har på ett eller annat sätt pausat eller dragit sig ur det krigsförande landet. 

I veckan uppgav också Swedbanks vd Jens Henriksson att banken skulle ha svårt att finansiera företag i Ryssland, med hänvisning till att det blivit en hållbarhetsfråga. 

”I det här läget skulle jag säga att nej, vi skulle inte vara där och finansiera dem”, sa han.

Det är en stor förändring i hantering jämfört med hur branschen agerade i samband med annekteringen av Krim 2014. Men det är inte bara bolagens egna ställningstaganden som skiftat, det finns också en politiskt driven process som mångt och mycket påverkar vad som anses vara rätt och fel numera, menar Per Törnqvist, som är chef för Group Ratings på Danske Bank DANSKE +0,10% Dagens utveckling .

Han pekar på den uppsjö av direktiv och förordningar från EU, bland annat taxonomin, som ämnar klassificera vad som är hållbart och styra bolag i den riktningen. Det grundar sig i en övergripande strategi som EU formulerade för några år sedan.

”Nu har EU tagit av sig handskarna och visar att de menar allvar. Hållbarhetsstrategin som EU lanserade 2018 kan närmast liknas en militär operation. Det är det största beslutet EU någonsin fattat, och går ut på att leverera både Parisavtalet och rädda demokratin”, säger Per Törnqvist.

Det har redan, i ljuset av Rysslandskonflikten, blivit svårare att ha verksamhet i ett krigsförande land, men Per Törnqvist menar också att det kommer bli allt svårare att vara exponerad mot auktoritära stater överlag. 

”Om ett bolag har en leverantörskedja som är beroende av produktion och service i länder som inte respekterar mänskliga rättigheter så är det svårt att hävda att det är hållbart. Därför kommer det att bli mer angeläget att lämna de länderna.”

Kina är ett exempel på ett land som de flesta bolag har någon form av koppling till, som regelbundet kritiseras för bristande demokrati och inskränkningar på mänskliga rättigheter. Processen att främja sig från Kina var redan påbörjad innan Ukrainakriget, och har accelererats nu sedan den startade, menar Tomas Flodén, kapitalförvaltningschef på AMF.

”Den här konflikten har precis som pandemin skyndat på den långsiktiga trenden vi sett under ett tag nu, att det blir en ökad regionalisering. Det går mot ett Kinablock och ett block med USA och Europa. Bolag håller redan på att flytta hem eller sprida sin produktion i högre utsträckning”, säger han.

Men för ett pensionsbolag finns det också andra perspektiv som behöver tas med i ekvationen, när det handlar om placeringar.

”Våra egna förväntningar på oss själva gällande hållbarhet ökar. Men vi ser också att en stor del av värdetillväxten och avkastningen kommer att genereras i Kina. Det är därför viktigt för både pensionärerna och deras pensionspengar samt Europas och USA:s framtida ekonomiska tillväxt att vara med på den här marknaden samtidigt som man behöver hantera de här problemen”, säger Tomas Flodén.

Hur skulle hanteringen av en konflikt i Taiwan se ut jämfört med den i Ukraina?
”Jag tror att hela västvärlden skulle ställas inför en helt annan utmaning än med Ryssland. Det skulle vara betydligt svårare att ha lika långtgående sanktioner mot Kina”, säger Tomas Flodén. 

Tomas Flodén inte lika övertygad om att EU-regelverken kommer att sätta den tunga pressen på att uppfylla hållbarhetsmärkningarna som Per Törnqvist förutspår. Men han håller med om att det skett en förändring som inte går att rulla tillbaka.

”Det ställer oss för en massa utmaningar i vårt ESG-arbete. Hur säkerställer vi sociala förhållanden exempelvis? Det är klart att vi inte är helt i mål med det. Vi kommer säkert att begå misstag. Men det är en process vi behöver bli bättre på och givet hur världen utvecklar sig kommer det att bara bli svårare att tackla de här frågorna”, säger Tomas Flodén.


Innehåll från HandelsrådetAnnons

Så kan hållbarhet bli en konkurrensfördel för svenska handelsföretag

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.Foto:Janne Lundberg, FotoForm.

Nya regelverk inom EU gör att handelns aktörer kommer att få en större påverkan på den globala klimatomställningen. 

– Klimatbelastningen från vår konsumtion kommer att hamna allt mer i fokus. Företag som tar in produkter till EU men som är producerade någon annanstans kommer att få ett större ansvar, säger Mats Bergman, ordförande i Handelns ekonomiska råd, som nyligen släppte rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen”. 

Den Europeiska Gröna Given är ett initiativ från Europeiska kommissionen för att göra Europeiska unionen klimatneutral till 2050. Här finns bland annat ny lagstiftning som tar sikte på en mer hållbar konsumtion, med mindre klimatbelastning längs hela produktens livscykel, främst vid tillverkning och användning.

Det kommer att innebära ökade krav på handeln att fungera som en kravställare gentemot leverantörer, där handeln förväntas hjälpa konsumenterna att göra hållbara val.

– Det handlar om att åstadkomma förbättringar inom hållbarhet i andra länder utifrån det som vi konsumerar inom EU. Det här är väldigt viktigt, säger Mats Bergman, till vardags professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Skapa gemensamma spelregler

EU kommer också att etablera eller skärpa produktstandarder vilket förutom att gynna miljön och klimatet även motverkar att oseriösa aktörer får en konkurrensfördel gentemot seriösa och ansvarstagande tillverkare och handelsföretag.

– Det är angeläget med likvärdiga förutsättningar mellan exempelvis handelsföretag baserade i Sverige och i andra länder, säger Mats Bergman.

En effekt av de nya regelverken är att dokumentationskraven och därmed arbetsbördan för handelns aktörer kommer att öka. Enligt rapporten måste därför de nya kraven vara byråkratiskt hanterbara. 

– Det kan handla om att skruva upp trycket gradvis och med förnuft, och att försöka hitta smarta lösningar så att det fungerar i praktiken, säger han.

Sara Rosengren är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Stockholm och medförfattare till rapporten. Hennes fokus är hur handelns aktörer ställer sig till denna förändring.

– Många företag jag pratat med ser detta som något som vi måste göra. Regleringar är viktiga för att höja nivån och att skapa en jämn spelplan där alla konkurrerar på lika villkor, säger hon.

Handelns ekonomiska råd: Sverige kan bli en vinnare

Företag kommer bland annat att behöva utbilda sin personal för att säkerställa att de produkter som köps in från länder utanför EU håller vad de lovar och uppfyller minimikraven kring hållbarhet.

– Det finns många utmaningar här och handeln kommer att behöva tänka annorlunda kring frågor som rör inköp, men flera företag inom handeln, särskilt i Sverige, har redan börjat med den här typen av anpassningar, säger hon. 

Men speciellt för mindre aktörer kan omställningen bli tuff. Det kan därför finnas skäl till branschgemensamma initiativ. 

– För att hållbarhetsarbetet ska kunna göras systematiskt kommer handeln exempelvis behöva utveckla kompetens inom livscykelanalys och hållbarhetsberäkningar. Detta är resurskrävande och den information som krävs är svår att ta fram på egen hand. Därför blir det viktigt med gemensamma satsningar, särskilt för mindre och medelstora företag, säger Sara Rosengren.

En av rapportens slutsatser är att Sverige har goda förutsättningar att bli ett framgångsland inom hållbar konsumtion, på samma sätt som landet redan är det inom hållbar produktion. Det kommer dock att krävas samordning mellan beslutsfattare och bransch, där också investerare, ägare, styrelser och medarbetare kommer att spela viktiga roller.

Om Handelsrådet 

Handelsrådet är samarbetsplattformen för arbetsgivarorganisationer och fackförbund på handelns

område. Uppdraget är att utveckla handelsnäringen, dess företag och anställda.

Inom ramen för samarbetet bildades 2016 Handelns ekonomiska råd, som presenterar årlig rapport och är partsoberoende i sina slutsatser.

Läs mer på: www.handelsradet.se

Läs mer om Handelns ekonomiska råd

Tryck här för att ladda ner rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen” 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Handelsrådet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?