1515

"Tydliga förväntningar från investerare att bolag ska utsläppsredovisa"

I avsaknad av juridiska krav på att företag ska redovisa utsläpp driver investerare på för att få koll på företagens klimatutsläpp. Trycket väntas öka med nya lagkrav för finanssektorn. 

Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige.
Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige.Foto:Peter Joensson

”Även om de legala kraven släpar finns det väldigt tydliga förväntningar från investerare att bolag ska redovisa sina utsläpp”, säger Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige. 

Rent juridiskt finns det i dag inga generella krav på att bolag ska redovisa sina utsläpp av växthusgaser. Lagen om obligatorisk hållbarhetsredovisning, som rör fler än 1 600 företag i Sverige, säger förvisso att centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten ska redovisas. Men vilka nyckeltal som är relevanta avgör bolagen själva. 

Här hittar du Di:s Klimatindex 

Däremot finns det krav på att verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel – cirka 750 förbrännings- och industrianläggningar i Sverige samt flyget – ska rapportera sina utsläpp till Naturvårdsverket. 

Samtidigt ökar förväntningarna på att finanssektorns aktörer ska hantera klimatrelaterade risker, vilket innebär att deras behov av information om företagens utsläpp ökar. 

Utvecklingen drivs till stor del av branschens egna aktörer genom frivilliga riktlinjer för klimatrapportering från Task Force on Climate-related Financial Disclosures, TCFD, som kom 2017. 

”De senaste åren har det hänt en hel del vad gäller information som efterfrågas från investerarhåll, men även från kunder. Därmed blir redovisning en förutsättning för att göra affärer och vara ett relevant investeringsobjekt eller affärspartner. Mitt intryck är att vi är på väg mot en brytpunkt där det blir allt viktigare att redovisa utsläpp”, säger Fredrik Ljungdahl. 

Resonemanget bakom TCFD är att klimatförändringen innebär finansiella risker och möjligheter för investerare och företag. Riskerna uppstår genom både fysiska klimateffekter och den omställning som sker i samhället. 

785 företag, investerare och offentliga institutioner har ställt sig bakom TCFD:s riktlinjer, som bland annat efterfrågar fullständig redovisning av utsläpp i scope 1 och 2 samt – om lämpligt – i scope 3. 

Kapitalförvaltare som ska räkna på portföljens klimatrisker och koldioxidavtryck behöver tillgång till utsläppsdata från företagen, liksom banker som vill mäta risken i sin utlåning. 

Fredrik Ljungdahl konstaterar att utvecklingen ger ringar på vattnet, som gör att såväl stora som små bolag kan påverkas. Om investerare börjar kräva ett fullständigt klimatbokslut av storföretag innebär det i sin tur att företaget behöver begära in uppgifter om utsläpp från underleverantörer. 

”Jag jobbar själv med kunder som har börjat skriva in i avtal att en förutsättning för att de ska kunna göra affärer är att leverantörer ska kunna redovisa data om koldioxidutsläpp, och annan hållbarhetsdata. Man villkorar helt enkelt affären med att bolaget ska lämna ut hållbarhetsrelaterade uppgifter”, säger Fredrik Ljungdahl. 

Medan delar av finanssektorn driver på för att bolagen ska bli bättre på att redovisa sina utsläpp, driver EU på för att de generella kraven på finanssektorns aktörer ska öka. 

Sedan ett par år arbetar EU med ett stort reformpaket för hållbara finanser. Ett av de kommande lagkraven som förhandlas innebär att institutionella investerare måste redovisa hur de integrerar hållbarhet i sina riskprocesser och hur hållbara fonderna är.

Som en del av det större reformpaketet har EU-kommissionen redan uppdaterat direktivet för icke-finansiell rapportering, som ligger till grund för lagen om obligatorisk redovisning. 

Ändringen som kom i somras innebar att EU tog in TCFD:s paket i de icke-bindande riktlinjer som ska vägleda bolagen hur de ska rapportera. Även om TCFD inte togs in direkt i direktivet är det ett tecken på att förväntningarna på att bolag ska redovisa sina utsläpp ökar.  

”Rent juridiskt är kraven inte starkare än tidigare men det har blivit en starkare rekommendation att man ska ta sig an TCFD och rapportering av klimatpåverkan i hela värdekedjan. Min personliga uppfattning är att det här bara är början. Klimatfrågan är central i dag och hela tanken med TCFD får allt mer genomslag”, säger Fredrik Ljungdahl.

 


Innehåll från City NetworkAnnons

Europeisk molntjänst tar bankerna in i framtiden

Johan Christenson, vd och grundare av City Network.
Johan Christenson, vd och grundare av City Network.

Molnet spås bli ett avgörande verktyg för banker som vill behålla sin konkurrenskraft och innovationsförmåga framåt. Här vill City Network bana väg med sin molntjänst med inbyggd regelefterlevnad anpassad för bank- och finanssektorn.

Molntjänster kommer att utgöra grunden för bankernas digitala transformation och boosta både innovations- och konkurrenskraften. Detta menar Johan Christenson, vd och grundare av molntjänstföretaget City Network.

– Med en molninfrastruktur kan allting automatiseras. Utveckling av nya tjänster och lösningar kan därför ske i en mycket hög hastighet. Vi har exempel där företag 20-faldigat sin produktivitet med samma antal utvecklare som tidigare, säger han och fortsätter:

– Den bästa tiden för att påbörja den här accelerationen var i går. Att genomföra en digital transformation är en fem till tio år lång resa, där företaget inte bara behöver investera i en modern infrastruktur utan också göra en omfattande kunskapsförflyttning. 

Legala utmaningar med molntjänster

På grund av de höga regulatoriska kraven inom banksektorn finns det en tradition av försiktighet när det gäller att använda system utanför den egna organisationens väggar, berättar Johan Christenson. Säkerhet och integritet är två tungt vägande skäl till detta. 

De senaste årens juridiska diskussioner och rättsfall kring användning av utomeuropeiska molntjänster bidrar också till tveksamhet. Banker som använder molntjänster måste göra detta i enlighet med svensk och europeisk datalagstiftning samt branschspecifika krav.

– Vårt mål är att banksektorn ska kunna dra nytta av alla fördelarna med molnet för att fortsätta sin digitala transformation i den takt som marknaden kräver, utan att behöva kompromissa med säkerhet eller lagstiftning, säger Johan Christenson.

Europeiskt alternativ för ökad säkerhet

City Network vill fungera som ett tryggt europeiskt alternativ och har därför byggt in regelefterlevnad i sin tjänst för bank- och finansbranschen, Compliant Cloud, som hjälper företag att påvisa hur lagarna följs vid granskning av Finansinspektionen. Bland kunderna finns bolag inom bank, försäkring och säkerhet.

– Precis som alla organisationer inom de reglerade branscherna har våra kunder ett stort behov av att accelerera sin innovationstakt för att kunna leverera fler och bättre tjänster till sina kunder. Det är kombinationen av automatiserad och programmerbar infrastruktur och regelefterlevnad som gör att vi matchar så väl som leverantör, säger Johan Christenson.

Backas upp av stark ägare

I höstas förvärvades City Network av EQT-ägda Iver som utvecklar och levererar tjänster inom IT-drift, högsäkerhetslösningar och applikationsutveckling. Affären skyndar på den kunddrivna internationaliseringen.

– Samtidigt som banksektorn är kraftigt reglerad och lokal är internationalisering och integration med andra marknader en viktig aspekt. Därför behöver de en molnpartner som kan täcka hela regionen. City Network är det trygga europeiska molnalternativet, avslutar Johan Christenson.

Läs mer om det trygga molnalternativet här.

Om City Network

City Network är det ledande europeiska molnalternativet och erbjuder IT-infrastruktur som tjänst. Molntjänsterna säkrar att kunder kan efterleva svensk och europeisk datalagstiftning, samt branschkrav och regler gällande revision, loggning, databehandling och datasäkerhet som exempelvis Solvency, Basel och GDPR.

Mer från City Network

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med City Network och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?