1515
Annons

"Tydliga förväntningar från investerare att bolag ska utsläppsredovisa"

I avsaknad av juridiska krav på att företag ska redovisa utsläpp driver investerare på för att få koll på företagens klimatutsläpp. Trycket väntas öka med nya lagkrav för finanssektorn. 

Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige.
Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige.Foto:Peter Joensson

”Även om de legala kraven släpar finns det väldigt tydliga förväntningar från investerare att bolag ska redovisa sina utsläpp”, säger Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige. 

Rent juridiskt finns det i dag inga generella krav på att bolag ska redovisa sina utsläpp av växthusgaser. Lagen om obligatorisk hållbarhetsredovisning, som rör fler än 1 600 företag i Sverige, säger förvisso att centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten ska redovisas. Men vilka nyckeltal som är relevanta avgör bolagen själva. 

Här hittar du Di:s Klimatindex 

Däremot finns det krav på att verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel – cirka 750 förbrännings- och industrianläggningar i Sverige samt flyget – ska rapportera sina utsläpp till Naturvårdsverket. 

Samtidigt ökar förväntningarna på att finanssektorns aktörer ska hantera klimatrelaterade risker, vilket innebär att deras behov av information om företagens utsläpp ökar. 

Utvecklingen drivs till stor del av branschens egna aktörer genom frivilliga riktlinjer för klimatrapportering från Task Force on Climate-related Financial Disclosures, TCFD, som kom 2017. 

”De senaste åren har det hänt en hel del vad gäller information som efterfrågas från investerarhåll, men även från kunder. Därmed blir redovisning en förutsättning för att göra affärer och vara ett relevant investeringsobjekt eller affärspartner. Mitt intryck är att vi är på väg mot en brytpunkt där det blir allt viktigare att redovisa utsläpp”, säger Fredrik Ljungdahl. 

Resonemanget bakom TCFD är att klimatförändringen innebär finansiella risker och möjligheter för investerare och företag. Riskerna uppstår genom både fysiska klimateffekter och den omställning som sker i samhället. 

785 företag, investerare och offentliga institutioner har ställt sig bakom TCFD:s riktlinjer, som bland annat efterfrågar fullständig redovisning av utsläpp i scope 1 och 2 samt – om lämpligt – i scope 3. 

Kapitalförvaltare som ska räkna på portföljens klimatrisker och koldioxidavtryck behöver tillgång till utsläppsdata från företagen, liksom banker som vill mäta risken i sin utlåning. 

Fredrik Ljungdahl konstaterar att utvecklingen ger ringar på vattnet, som gör att såväl stora som små bolag kan påverkas. Om investerare börjar kräva ett fullständigt klimatbokslut av storföretag innebär det i sin tur att företaget behöver begära in uppgifter om utsläpp från underleverantörer. 

”Jag jobbar själv med kunder som har börjat skriva in i avtal att en förutsättning för att de ska kunna göra affärer är att leverantörer ska kunna redovisa data om koldioxidutsläpp, och annan hållbarhetsdata. Man villkorar helt enkelt affären med att bolaget ska lämna ut hållbarhetsrelaterade uppgifter”, säger Fredrik Ljungdahl. 

Medan delar av finanssektorn driver på för att bolagen ska bli bättre på att redovisa sina utsläpp, driver EU på för att de generella kraven på finanssektorns aktörer ska öka. 

Sedan ett par år arbetar EU med ett stort reformpaket för hållbara finanser. Ett av de kommande lagkraven som förhandlas innebär att institutionella investerare måste redovisa hur de integrerar hållbarhet i sina riskprocesser och hur hållbara fonderna är.

Som en del av det större reformpaketet har EU-kommissionen redan uppdaterat direktivet för icke-finansiell rapportering, som ligger till grund för lagen om obligatorisk redovisning. 

Ändringen som kom i somras innebar att EU tog in TCFD:s paket i de icke-bindande riktlinjer som ska vägleda bolagen hur de ska rapportera. Även om TCFD inte togs in direkt i direktivet är det ett tecken på att förväntningarna på att bolag ska redovisa sina utsläpp ökar.  

”Rent juridiskt är kraven inte starkare än tidigare men det har blivit en starkare rekommendation att man ska ta sig an TCFD och rapportering av klimatpåverkan i hela värdekedjan. Min personliga uppfattning är att det här bara är början. Klimatfrågan är central i dag och hela tanken med TCFD får allt mer genomslag”, säger Fredrik Ljungdahl.

 


Innehåll från EcovadisAnnons

Digitala ESG-verktyg: Så uppnår du ett hållbart leverantörsled

Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.
Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.

Nya regelverk och ökade krav på företagens globala leveranskedjor och rapportering kräver nya verktyg och processer. Förutom att ha kontroll över den egna verksamheten förväntas man också analysera och rapportera data för sina leverantörer.

Så kan EcoVadis hjälpa ert företag med EU-direktivet

Den växande efterfrågan på digitala verktyg – som underlättar arbetet med global genomlysning av risken vad gäller såväl mänskliga rättigheter som miljön i företag – är en följd av nya regelverk och ökade krav på företagens rapporteringsförmåga.

I dag försöker allt fler bolag att integrera hållbarhet i sina inköpsprocesser. Förr handlade det främst om kostnader. Men nya krav på transparens, spårbarhet och uthållighet i leverantörskedjorna gör att det nu handlar mer om uthållighet och rapportering för leverantörers sociala och miljömässiga påverkan.

EcoVadis är ett ledande hållbarhetsbolag som erbjuder en bevisbaserad metodik och digitala verktyg som gör analys- och rapporteringsarbetet både lättare och mer tillförlitligt.

Ett föränderligt regelverk

Från Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna kommer allt fler krav på att företagens inköp ska ske med hänsyn till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, så kallad ESG due diligence. Men många europeiska företag är fortfarande illa rustade för dessa krav när det gäller hållbara leverantörskedjor.

I Norge har den nya öppenhetslagen, ”Åpenhetsloven” redan lanserat tuffare uppförandekoder för alla företag med fler än 50 anställda. Den innebär nya krav på inköpsfunktionens förmåga att utföra ”due diligence” och rapportering för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden hos sina leverantörer. Parallellt med detta presenterade EU-kommissionen nyligen sitt förslag för ett ramverk på EU-nivå.

Så kan EcoVadis hjälpa ert företag med norska Åpenhetsloven 

Detta kan dock vara en oerhört komplex utmaning, inte minst för större bolag som ofta har tusentals leverantörer spridda över flertalet regioner och branscher, alla med olika krav.

Metoder som fram till för några år sedan uppfattades som tillförlitliga, betraktas i dag av många som bristfälliga och inte tillräckliga för att lösa den alltmer krävande utmaningen vid rapportering. I dag efterfrågas nya lösningar som täcker upp bristerna i dessa.

För att underlätta inköparnas arbete, och säkerställa att hela leverantörskedjan blir effektivt genomlyst, vänder sig allt fler företag i Europa i allt större utsträckning till tredjepartsleverantörer för hjälp. Digitala, distansbaserade ESG-analyser har för många blivit det givna steget.

För såväl lagstiftare som investerare och konsumenter står det klart att det är hög tid att företagen på allvar beaktar sociala och miljömässiga aspekter hos de leverantörer som de anlitar. Inte minst ur ett så kallat scope 3-perspektiv, som innebär att man kartlägger alla indirekta utsläpp som orsakas i ett företags värdekedja. Inköp kommer att spela en central roll i detta arbete.

I takt med att såväl inhemska regler som EU-regler skärps, ser företag i Norden alltmer inköp och hållbarhet som två sidor av samma mynt. Access till tillförlitlig hållbarhetsdata,”best practices” och konkreta förbättringsåtgärder i leverantörskedjan värdesätts högt idag. Halkar man efter kan det bli svårt att konkurrera, säger Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.

Från kostnad till uthållighet: Inköpsorganisationens förändrade roll

Företagsledningar kräver allt oftare att deras inköpsorganisationer utvecklas från att traditionellt ha fokuserat på kostnader till att bli en mer strategisk organisation som verkar för att skapa konkurrenskraftiga affärer genom flexibla och säkra leverantörskedjor.

Pandemin har visat att företag som agerar hållbart också är de mest uthålliga och har den bästa beredskapen för att möta plötsliga förändringar i tillgång och efterfrågan.

Ett problem är att det ofta är svårt att överblicka inte bara det egna företagets agerande på alla områden, utan även hur de bolag man anlitar lever upp till nya och allt tuffare krav. Exakt hur ska en inköpschef som kanske gör affärer med tusentals leverantörer över hela världen kunna kontrollera leverantörernas aktiviteter i alla led?

Övergripande betygsättning

Ett sätt är att använda sig av EcoVadis ESG-verktyg. Analysföretaget sammanställer och betygsätter via en digital kontrollpanel hur företag från mer än 200 inköpskategorier i 160 länder lever upp till den nya tidens krav på hållbarhet. Man redovisar hur företagen sköter sig när det gäller miljö, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, affärsetik och hållbara inköp. EcoVadis tillhandahåller en övergripande betygsättning som kan jämföras med hur andra bolag presterar, liksom en mer detaljerad bild av hur företaget lever upp till kraven på varje enskilt område. Såväl styrkor som förbättringsområden identifieras och rangordnas vilket underlättar för inköpare att fatta informerade inköpsbeslut.

Till skillnad från vanliga frågeformulär, där leverantörerna betygsätter sig själva, betygsätter EcoVadis kvaliteten på bolagets ESG-ledningssystem. Dokumentation såsom policyer och certifieringar från leverantörerna är en viktig del av bedömningen. En annan utgörs av analys av externt tillgänglig data med hjälp av artificiell intelligens-screening. Den så kallade EcoVadis 360° Watch-funktionen integrerar information från en rad pålitliga externa datakällor för att utöka leverantörernas indata.

Nu mer än någonsin behöver företagen full insyn i hur deras leverantörer sköter sig ur ett hållbarhetsperspektiv. De som inte anpassar sig efter den nya tidens spelregler på den globala marknaden halkar efter. Att sträva efter social och miljömässig hållbarhet är inte en merkostnad – det är en nödvändig investering.

 

Mer från Ecovadis

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ecovadis och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?