Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

Trump ville köpa olja för 30 miljarder – fick nobben

Klimatåtgärder var en stötesten i förhandlingarna om det gigantiska stödpaket som ska stimulera USA:s haltande ekonomi. President Donald Trump ville köpa olja för 30 miljarder kronor, men fick ge upp tanken. 

USA:s president Donald Trump
USA:s president Donald TrumpFoto:Evan Vucci

Det ekonomiska stödpaket som ska dämpa de ekonomiska effekterna av pandemin är värt omkring 20.000 miljarder kronor. Paketet tog republikanerna och demokraterna fem dagar att förhandla fram. Enligt New York Times källor hotade president Donald Trump att stoppa hela paketet om det fanns några som helst ansatser till att adressera klimatfrågan i stimulanspaketet.

Donald Trump och republikanerna krävde länge att 3 miljarder dollar, motsvarande 30 miljarder kronor, skulle vikas till att köpa fossila drivmedel och fylla på den så kallade strategiska oljereserven. Det vägrade demokraterna att gå med på, men de fick betala för sitt hårdnackade motstånd. Demokraterna fick i sin tur ge upp kravet på att förlänga skattesubventionerna riktade till vind- och solenergiproducenter. I nuvarande lagstiftning upphör subventionerna 2024.  

Demokraterna försökte också in i det sista att villkora stödet till flygbolagen med ett krav på 50-procentiga utsläppsminskningar under 30 år och att bolagen måste börja kompensera för sina utsläpp från och med år 2025. Men även där fick de ge sig. Flygbolagen får nu 50 miljarder dollar i stöd utan några speciella krav på motprestationer. 

Michael Brune, generalsekreterare för miljöorganisationen Sierra Club, kommenterar uppgörelsen i ett mailsvar till New York Times och tar fasta på att det stora kontantstödet till oljeindustrin i slutändan uteblev:  

”Det demokratiska ledarskapet i kongressen kämpade hårt och vann, stimulanspaketet riktas till arbetare, familjer och folkhälsan i stället för till förorenare som oljeindustrin”, skriver han.

Oljebolagen i både USA och Kanada går på knäna, dubbelt drabbade av coronavirus och priskriget mellan Ryssland och Saudiarabien. 

Kanadensiska oljebolag förhandlar med regeringen och vill ha allt från skattelättnader till krediter för att kunna överleva krisen. Premiärminister Justin Trudeaus regering har inte gett några löften, men säger att den planerar riktade stöd till bolag inom energi-, besöks- och flygbranschen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Monitor Capital MarketsAnnons

Därför ökar intresset för investeringar i onoterade bolag

Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.
Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.

När coronapandemin bredde ut sig i våras tog många ett steg tillbaka. Investerare var inga undantag och resultatet blev fallande kurser. Men nu har återigen aktiviteten kommit tillbaka och intresset för att investera i onoterade bolag har blivit allt starkare. Monitor Capital Markets, som mäklar just onoterade aktier, har nu vind i seglen och ska därför expandera. 

– Redan i somras tog det ordentlig fart igen. Juli, som annars är en relativt lugn månad, var minst sagt transaktionsintensiv. Efterfrågan på onoterat ökar kontinuerligt och vi växer och ska därför anställa fler medarbetare, berättar Fredrik Roos, vd på Monitor Capital Markets som är ett mäkleri med fokus på onoterade värdepapper. 

Läs mer om Monitor Capital Markets. 

På spelplanen, inte vid sidlinjen 

Vid kriser minskar investerare ofta sin risk. I mars, när coronakrisen slog till med full kraft, skedde precis det och investerare gjorde sig mer likvida genom att sälja tillgångar, till exempel aktier, såväl noterade som onoterade. 

– Troligen gjorde sig investerare alltför likvida. Mycket talar för att intresset för att investera i onoterat kommer att öka allt mer. Det beror bland annat på att det kontinuerligt kommer fler intressanta startups samt att det finns gott om mogna bolag som man kan investera i innan de noteras, konstaterar Fredrik Roos.

Sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterat

Monitors affärsidé är att upprätthålla en sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterade bolag. Rent konkret innebär det att den investerare som vill köpa eller sälja en onoterad aktie tar kontakt med Monitor Capital Markets, som i sin tur åtar sig att hitta en motpart.

En nyckelfaktor bakom bolagets framgång när det gäller att säkerställa avslut är dess nätverk, som Fredrik Roos och hans kollegor successivt har byggt upp under de dryga tio år som de har arbetat med onoterat. Nätverket består av förmögna privatpersoner, family offices, fonder, investmentbolag samt börsnoterade bolag som är intresserade av onoterade investeringar. 

– Investeringar i onoterat kan vara svåråtkomliga för privatplacerare. Genom vårt nätverk, som utgörs av aktiva investerare, får man ta del av dessa möjligheter, säger Roos och berättar att den genomsnittliga transaktionen ligger i spannet 0,5–1 miljon kronor. 

Avlastar bolagsledningarna

Det är inte bara investerare som uppskattar Monitor Capital Markets tjänster utan även de onoterade bolagen. Anledningen är att de ser en stor fördel med en organiserad handel och en aktör som är specialiserad på just detta. Att onoterade företag kontaktar Monitor beror bland annat på att bolaget bidrar till ökad likviditet i aktien samt att bolagsledningarna avlastas.

– Att hantera enskilda aktieägares frågor tar för det första mycket tid och för det andra så finns det en risk att man inte behandlar alla ägare lika. Och det är här vi kommer in i bilden eftersom vi agerar professionellt, oberoende och behandlar alla lika, berättar Fredrik Roos. 

Förbättrar likviditeten

Ett annat dilemma som Monitor bidrar till att lösa är likviditeten. Genom sitt nätverk av investerare kan Monitor hitta en motpart vilket bidrar till en effektivare andrahandsmarknad. 

– Vi agerar inte rådgivare och kan inte garantera avslut, men vi har ett mycket starkt track record när gäller att komma till avslut. Det bidrar i sin tur till att likviditeten förbättras, vilket är bra vid kommande kapitalanskaffningar, säger Fredrik Roos. 

Granskar verksamheten

När Monitor tar sig an ett bolag granskas verksamheten för att säkerställa att den är seriös. Alla köpare och säljare är anonyma så länge de inte sitter i ledningen. 

– Ledande befattningshavare har ett informationsövertag och det bör investerare få reda på. För oss är transparens A och O och det vet vi att våra uppdragsgivare värdesätter, avslutar Fredrik Roos.

Fakta: Monitor Capital Markets

Monitor Capital Markets arbetar enbart inom orderförmedling. Bolaget arbetar således som ett renodlat finansiellt mäkleri utan rådgivning. Genom sitt breda kontaktnät och samarbete med de ledande aktörerna på marknaden för främst onoterade tillgångar bygger Monitor Capital Markets verksamheten framför på andrahandsmarknad och kapitalanskaffning. Läs mer här.

 

Mer från Monitor Capital Markets

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Monitor Capital Markets och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?