Den svenska transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030 och vara utsläppsneutral år 2045. I ett internationellt perspektiv är det här en ambitiös målsättning. Men kan den anses leva upp till Parisavtalet?
Parisavtalet kommer inte med några bindande reduktionsmål. Däremot slår avtalet fast att utsläppen av växthusgaser ska begränsas, så att temperaturhöjningar håller sig under två grader, och allra helst begränsas till 1,5 grad.
Det här målet kan översättas till en global koldioxidbudget, det vill säga hur många kvarvarande ton koldioxid vi har råd att släppa ut.
Sverige har ingen officiell koldioxidbudget, men forskare vid Uppsala universitet har gjort en bedömning av hur stort utsläppsutrymme Sverige kan anses ha givet landets åtagande i Parisavtalet. Budgeteringen väger även in ett rättviseperspektiv. Som industrialiserat land med högt BNP förväntas Sverige minska sina utsläpp mer än fattigare länder.
Ett 40-tal svenska kommuner och regioner har antagit lokala koldioxidbudgetar baserat på Uppsalaforskarnas beräkningar.
Från och med år 2021 har Sverige, enligt forskarna, ett återstående utsläppsutrymme på ungefär 260 miljoner ton koldioxid. Personbilstrafiken står i dag för omkring en femtedel av de svenska utsläppen. Det innebär att personbilar i Sverige skulle få släppa ut ytterligare drygt 50 miljoner ton koldioxid de närmaste åren, om vi fördelar budgeten utifrån dagens utsläpp.
”Man skulle kunna argumentera för att transporterna är en sektor som har potential att börja leverera utsläppsminskningar redan från och med nästa år och att man därmed borde ta ett större ansvar”, säger Martin Wetterstedt, som är forskare vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och en av upphovspersonerna bakom den svenska koldioxidbudgeten.
Personbilarna släppte ut omkring 9 miljoner ton koldioxid år 2020, enligt Trafikverkets prognos. Om utsläppen fortsätter på dagens nivå överskrids koldioxidbudgeten redan år 2025.
Men även med en 70-procentig minskning till 2030 och nettonoll-utsläpp från transportsektorn år 2045 uppgår de ackumulerade utsläppen under perioden till 70 miljoner ton koldioxid. Alltså omkring 20 miljoner ton mer än budget. Redan år 2027 slår vi i taket.
”Vi är väldigt långt ifrån att klara Parisavtalet. Det behöver vi vara ärliga med på ett nationellt plan”, säger Martin Wetterstedt.
Han efterlyser en mer sammanhållen och sektoröverskridande strategi för att minska utsläppen.
”Var kan vi snabbast göra utsläppsminskningar? Hur vill vi använda det utrymme vi har kvar? Nu är det mycket fokus på branschernas egna färdplaner. Vi borde i större utsträckning titta på helheten och prioritera vilka sektorer som har bäst förutsättningar att ställa om utifrån en kostnadsanalys.”
De svenska klimatmålen är, precis som nästan alla internationella utsläppsmål, formulerade som punktmål. Vid ett visst år ska utsläppen reduceras med ett visst antal procent. Men de tar inte hänsyn till hur mycket som släpps ut på vägen.
”Vi brukar inte räkna med ackumulerade utsläpp, men jag är inte förvånad att det ser ut så”, säger Håkan Johansson som är nationell samordnare för klimat och energifrågor på Trafikverket. Han har haft en central roll i många år när myndigheten tagit fram beslutsunderlag och scenarier för riksdag och regeringen.
Borde Trafikverket inte räkna med ett koldioxidbudgetperspektiv?
”Jag tycker helt klart vi skulle göra det som studie eller forskningsprojekt.”
Finns det ett designproblem med punktmål för utsläpp?
”Problemet är om man avviker från målbanan. Då måste målen justeras. Jag tycker att regeringens klimathandlingsplan, som uppdateras vart fjärde år, som grundregel bör se över och räkna om målen.”
Tycker du att de nuvarande klimatmålen kan anses förenliga med Parisavtalet?
”När klimatmålen togs fram så utgick de från 1,5- och 2-gradersmål. Men i och med att utsläppen inte har minskat i den takten så har vi mindre kvar av den samlade koldioxidbudgeten. Det krävs då brantare lutning i utsläppskurvan för att nå klimatmålet.”
LÄS OCKSÅ:
Corona-effekt på trafiken krävs varje år för nå utsläppsmålen
Så påverkar EU-reglerna de svenska bilköparna – ”otroligt styrande”
Senast 2025 måste nya bensin- och dieselbilar förbjudas – om Sverige ska nå klimatmålet
Jens Finnäs är datajournalist och grundare av nyhetssajten Newsworthy. Han kan kontaktas på jens@newsworthy.se
