Annons

Trots egna klimatmålet – transportsektorn spräcker svensk koldioxidbudget

Sverige går en hård kamp till mötes för att nå transportsektorns utsläppsmål. Men är de nationella klimatmålen över huvud taget förenliga med Parisavtalets mål? 

I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som binder alla länder – den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader.
I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som binder alla länder – den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader.Foto:Michael Folmer

Den svenska transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030 och vara utsläppsneutral år 2045. I ett internationellt perspektiv är det här en ambitiös målsättning. Men kan den anses leva upp till Parisavtalet?

Parisavtalet kommer inte med några bindande reduktionsmål. Däremot slår avtalet fast att utsläppen av växthusgaser ska begränsas, så att temperaturhöjningar håller sig under två grader, och allra helst begränsas till 1,5 grad.

Det här målet kan översättas till en global koldioxidbudget, det vill säga hur många kvarvarande ton koldioxid vi har råd att släppa ut.

Sverige har ingen officiell koldioxidbudget, men forskare vid Uppsala universitet har gjort en bedömning av hur stort utsläppsutrymme Sverige kan anses ha givet landets åtagande i Parisavtalet. Budgeteringen väger även in ett rättviseperspektiv. Som industrialiserat land med högt BNP förväntas Sverige minska sina utsläpp mer än fattigare länder. 

Ett 40-tal svenska kommuner och regioner har antagit lokala koldioxidbudgetar baserat på Uppsalaforskarnas beräkningar.

Från och med år 2021 har Sverige, enligt forskarna, ett återstående utsläppsutrymme på ungefär 260 miljoner ton koldioxid. Personbilstrafiken står i dag för omkring en femtedel av de svenska utsläppen. Det innebär att personbilar i Sverige skulle få släppa ut ytterligare drygt 50 miljoner ton koldioxid de närmaste åren, om vi fördelar budgeten utifrån dagens utsläpp.

”Man skulle kunna argumentera för att transporterna är en sektor som har potential att börja leverera utsläppsminskningar redan från och med nästa år och att man därmed borde ta ett större ansvar”, säger Martin Wetterstedt, som är forskare vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och en av upphovspersonerna bakom den svenska koldioxidbudgeten.

Personbilarna släppte ut omkring 9 miljoner ton koldioxid år 2020, enligt Trafikverkets prognos. Om utsläppen fortsätter på dagens nivå överskrids koldioxidbudgeten redan år 2025.

Men även med en 70-procentig minskning till 2030 och nettonoll-utsläpp från transportsektorn år 2045 uppgår de ackumulerade utsläppen under perioden till 70 miljoner ton koldioxid. Alltså omkring 20 miljoner ton mer än budget. Redan år 2027 slår vi i taket.

Foto:Newsworthy

”Vi är väldigt långt ifrån att klara Parisavtalet. Det behöver vi vara ärliga med på ett nationellt plan”, säger Martin Wetterstedt.

Han efterlyser en mer sammanhållen och sektoröverskridande strategi för att minska utsläppen.

”Var kan vi snabbast göra utsläppsminskningar? Hur vill vi använda det utrymme vi har kvar? Nu är det mycket fokus på branschernas egna färdplaner. Vi borde i större utsträckning titta på helheten och prioritera vilka sektorer som har bäst förutsättningar att ställa om utifrån en kostnadsanalys.” 

De svenska klimatmålen är, precis som nästan alla internationella utsläppsmål, formulerade som punktmål. Vid ett visst år ska utsläppen reduceras med ett visst antal procent. Men de tar inte hänsyn till hur mycket som släpps ut på vägen.

Håkan Johansson, nationell samordnare för klimat och energifrågor på Trafikverket.
Håkan Johansson, nationell samordnare för klimat och energifrågor på Trafikverket.Foto:Trafikverket

”Vi brukar inte räkna med ackumulerade utsläpp, men jag är inte förvånad att det ser ut så”, säger Håkan Johansson som är nationell samordnare för klimat och energifrågor på Trafikverket. Han har haft en central roll i många år när myndigheten tagit fram beslutsunderlag och scenarier för riksdag och regeringen. 

Borde Trafikverket inte räkna med ett koldioxidbudgetperspektiv?
”Jag tycker helt klart vi skulle göra det som studie eller forskningsprojekt.”

Finns det ett designproblem med punktmål för utsläpp?
”Problemet är om man avviker från målbanan. Då måste målen justeras. Jag tycker att regeringens klimathandlingsplan, som uppdateras vart fjärde år, som grundregel bör se över och räkna om målen.”   

Tycker du att de nuvarande klimatmålen kan anses förenliga med Parisavtalet?
”När klimatmålen togs fram så utgick de från 1,5- och 2-gradersmål. Men i och med att utsläppen inte har minskat i den takten så har vi mindre kvar av den samlade koldioxidbudgeten. Det krävs då brantare lutning i utsläppskurvan för att nå klimatmålet.”

LÄS OCKSÅ:
Corona-effekt på trafiken krävs varje år för nå utsläppsmålen
Så påverkar EU-reglerna de svenska bilköparna – ”otroligt styrande”
Senast 2025 måste nya bensin- och dieselbilar förbjudas – om Sverige ska nå klimatmålet

Jens Finnäs är datajournalist och grundare av nyhetssajten Newsworthy. Han kan kontaktas på jens@newsworthy.se

Innehåll från FolksamAnnons

Tryggare alternativ i stökiga börstider – ”Finns goda investeringsmöjligheter även i en kris”

2022 var ett svajigt börsår. Den som är orolig över sitt pensionssparande kan börja det nya året med att gå igenom några av de lite mer trygga alternativ som finns för att se vad som passar bäst.

– Det är lätt att bara se till här och nu. Men du kan förbereda dig redan nu inför nästa gång det blir stökigt på börsen, säger Folksams rådgivningschef Fredrik Nyberg.

Få hjälp av en erfaren privatrådgivare i ett digitalt möte – läs mer här. 

– I oroliga börstider är det många som ringer sina pensionsrådgivare. Ofta hinner vi knappt lägga ned telefonen och äta lunch. Det är inte konstigt att man blir orolig, utan det är en helt normal reaktion, säger Fredrik Nyberg.

Hans tips är att försöka göra en ekonomisk plan med sin rådgivare, inte fatta några överilade beslut och att vid behov ha en löpande dialog.

– Ett annat tips är att välja placeringar och sparande som per automatik balanserar risken. Om du inte gillar minustecken är traditionell förvaltning eller en defensiv portfölj bra. Du får mindre när börsen går upp, men behåller mer när den går ned.

Folksam är ett av en knapp handfull kundägda bolag som erbjuder en traditionell förvaltning med en lång och framgångsrik historik. Traditionell förvaltning kan vara en tacksam sparform när börsen svajar och ekonomin viker nedåt.

– Med vår rådgivning situationsanpassar vi lösningarna kundens önskemål och behov, men även utifrån hållbarhetsaspekter. Vi förhåller oss och tar hänsyn till hur långt man har kvar till sitt mål, hur mycket pengar man redan har eller sparar per månad. Sedan är vår uppgift att välja rätt förvaltning som passar kundens unika behov.

Hur hjälper traditionell förvaltning i skakiga tider?

– Vill man minska tajmingskänsligheten är traditionell förvaltning ett bra sätt då den syftar till en stabil löpande avkastning. Det uppnår vi genom att arbeta med en mix av i huvudsak tre ingredienser. Den första är aktier. Den andra är fastigheter som vi själva äger. Den tredje är räntor och obligationer.

– Det här mildrar och jämnar ut svängningar.

Fredrik Nyberg understryker vikten av att sprida sina risker genom att använda sig av olika tillgångsslag i sitt sparande.

– Själv sparar jag både genom fonder och genom traditionell förvaltning. Det ger en bra balansering av min risk. Den eviga frågan om huruvida fonder eller traditionell förvaltning är bäst beror på livssituationen. Istället för att spela ut dem mot varandra kan man låta dem komplettera varandra.

Inget vet när börskriser ska slå till – eller hur långa de blir. Men med en plan, ett medvetet risktagande och löpande kontakt med sina rådgivare ger man sig själv bättre förutsättningar för goda resultat, menar Fredrik Nyberg.

– Det är lätt att bara se till här och nu. Men du kan förbereda dig redan nu inför nästa gång det blir svajigt på börsen. Pensionssparande och förvaltning av pengar är långsiktigt och det är svårt att tajma rätt. Om man sparar på månadsbasis kommer att man att investera både när börsen står högt och när den står lågt. Det kan vara mindre kul, men är effektivt över tid.

Man ska heller inte glömma att det finns goda investeringsmöjligheter även i en kris, påminner Folksams rådgivningschef.

– Om börsen har gått ned, kommer du in på marknaden till lägre priser än tidigare.

Boka placeringsterapi – personlig rådgivning för dig och ditt kapital

Mer från Folksam

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Folksam och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera