1515
Annons

Tre bolag värre än hela Sverige

H&M, Ericsson och Electrolux släpper tillsammans ut 108 miljoner ton växthusgaser per år, visar en kartläggning av Di. Det är mer än Sverige som nation.

”De största företagen har störst potential att påverka utsläppen”, säger Nina Ekelund på Hagainitiativet.

H&M, Ericsson och Electrolux släpper tillsammans ut 108 miljoner ton växthusgaser per år.
H&M, Ericsson och Electrolux släpper tillsammans ut 108 miljoner ton växthusgaser per år.
Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, och Mats Pellbäck Scharp, hållbarhetsansvarig på Ericsson.
Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, och Mats Pellbäck Scharp, hållbarhetsansvarig på Ericsson.

Svenska politiker och företagare talar ofta om att Sverige ska vara ledande i omställningen till en fossilfri värld. På hemmaplan pågår en kamp för att få ned de inhemska utsläppen, samtidigt som allt fler blir varse hur stor klimatpåverkan vi svenskar också har i andra länder.

Det här är avgörande för ett land som vill agera förebild. Dock finns ytterligare utsläpp som svenska aktörer har goda möjligheter att påverka – långt större än ovan nämnda. Vi talar här om företagens klimatförstörande verksamheter i det som kallas scope 3, vilket enkelt uttryckt handlar om indirekta utsläpp från inköpta varor och tjänster samt sålda produkters utsläpp när de används (se faktaruta i grafiken).

Di har granskat utsläppen från bolagen på Stockholmsbörsens OMXS30-lista, räknat i scope 3. Och det räcker med att summera klimatpåverkan från tre företag – H&M HM B +0,74% Dagens utveckling , Ericsson ERIC B -0,49% Dagens utveckling och Electrolux ELUX B +1,19% Dagens utveckling – för att de tillsammans ska nå högre utsläpp än Sverige som nation.

De tre storbolagen släppte tillsammans ut över 108 miljoner ton växthusgaser enligt senast redovisade siffror, visar Di:s kartläggning. Det är mer än Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp som 2016 låg på 101 miljoner ton.

”Jag blir förvånad över att bolagens siffror är så väldigt höga. Men det säger något om att det är de största företagen som har störst potential att påverka utsläppen”, säger Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, ett företagsnätverk som arbetar för att minska näringslivets utsläpp.

Även Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, tycker att företagens gemensamma utsläpp ligger på en hög nivå.

”På samma sätt som Sverige redovisar vad svenskarnas konsumtion orsakar för utsläpp i utlandet genom de konsumtionsbaserade utsläppen, är det viktigt att före- tagen är transparenta med utsläppen som de orsakar både i och utanför Sverige. Både näringsliv och politiker måste öka takten i hållbarhetsarbetet”, säger han.

Förvåningen till trots tycker Nina Ekelund att de bolag som är transparenta med sin data är klara före- bilder.

Enligt Di:s genomgång redovisar 18 av bolagen på OMXS30 åtminstone några av sina utsläpp i scope 3.

Såväl Hagainitiativet som Naturvårdsverket påpekar att det kan vara svårt för företagen att få full kännedom om samtliga utsläpp i scope 3. Dels är det en komplicerad process att få underleverantörer att redovisa krävda siffror, dels är det en fråga om resurser.

Dessutom har olika verksamheter olika stora flöden i scope 3:

”Har man bara en produkt i sitt sortiment är det lättare att få koll på utsläppen längs hela värdekedjan än om man har 30 000 produkter”, konstaterar Nina Ekelund. 

Att arbetet är svårt anses dock inte vara någon ursäkt för att inte analysera och ta itu med utsläppen i scope 3. Nina Ekelund framhåller hur stor potential svenska företag som arbetar aktivt med scope 3-utsläppen faktiskt har att påverka såväl utsläpp som politik i andra länder.

”I synnerhet i länder med mindre god ekonomi har man möjlighet att påverka allt ifrån energimix till transportsystem. Företagen har ibland större påverkan än vad politiken kan ha”, säger Nina Ekelund.

Även Mats Pellbäck Scharp, hållbarhetsansvarig på Ericsson, anser att kartläggningar av värdekedjans miljöpåverkan är angeläget.

”Det gäller att försöka se helheten och det är viktigt att vara transparent”, säger han.

På Ericsson står scope 1 och 2 för utsläpp på 230 000 ton koldioxidekvivalenter, CO2e, – scope 3 står för drygt 37 miljoner ton. Men slår man ut förbrukningen i scope 3 på antalet användare så är påverkan per mobilanvändare låg, påpekar Mats Pellbäck Scharp.

”Av åtta abonnemang finns cirka en tredjedel i våra nät. Ericssons största potential att påverka handlar om att effektivisera andra industrisektorer, genom projekt som smarta transporter, självkörande fordon och smarta elnät”, säger Mats Pellbäck Scharp.

Vad säger du om Ericssons scope 3-utsläpp i relation till Sveriges konsumtionsutsläpp på cirka 100 miljoner ton?

”Sveriges totala utsläpp kan inte jämföras med Ericssons totala scope 3-utsläpp. De utsläpp vi rapporterar gäller för alla produkter som säljs och används i 180 länder och borde om något jämföras med hela världens utsläpp.”

Hagainitiativet jämför dock sina utsläpp i scope 3 med Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp.

Men 37 miljoner ton är mycket?

”Hela vår industri står för knappt 1,5 procent av världens totala koldioxidutsläpp, det är en mycket liten andel sett till hur mycket informations- och kommunikationsindustrin bidrar med och ersätter i samhället. Man måste sätta koldioxid i relation till nytta och det totala utsläppet tycker vi”, säger Mats Pellbäck Scharp.

 

Återvunna solpaneler väntas bli mångmiljardmarknad

Marknaden för återvinning av solpaneler kommer uppstiga till 20 miljarder kronor 2026 och 40 gånger mer 2050, enligt den norska energikonsulten Rystad Energys senaste analys.

”Ett naturligt område för Sverige att briljera inom”, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Foto:ADAM IHSE / TT

I dag värderas den globala marknaden för återvinning av solpaneler, som kan innehålla silver, koppar, aluminium och flera sällsynta jordartsmetaller, till runt 1,7 miljarder kronor. Rystad Energy väntar sig att siffran kommer att stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år.

”Det låter rimligt. Solkraft är världens snabbast växande kraftslag och när man har exponentiell tillväxt går det väldigt fort. Det finns mycket att tjäna här och inte bara pengar. Det handlar också om miljövinsterna”, säger Anna Werner.

Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.
Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.Foto:Jann Lipka

Bland faktorerna som kommer driva utvecklingen är ökningen av antalet installerade solpaneler som väntas fortsätta öka framöver. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer installerad kapacitet från solkraft gå från 165 till 600 GW inom unionen fram till 2030. Det internationella energiorganet IEA räknar med att solkraft kommer stå för 40 procent av världens energiförsörjning 2050. 

Tillsammans med att efterfrågan på mineralerna solpanelerna innehåller ökar, vilket väntas leda till högre priser och osäkrare leveranserna, skapas ett ökat behov av återvinning, enligt Rystad Energy. 

”Redan i dag finns det i Sverige ungefär 100.000 solanläggningar vilket innebär att antalet paneler kan räknas i miljontal”, säger Anna Werner. 

En annan faktor som väntas ha en påverkan är ökade regleringar. Peter Bennich, expert på Energimyndigheten, uppger att EU arbetar med att öka kraven på att i produktionen av olika produkter förenkla för nedmonteringen och återvinningen av dem. 

”Det är en jätteviktig fråga eftersom vi ska gå mot ett cirkulärt ekonomisamhälle. Jag jobbar mest med energieffektivitet där det kommit mer ekodesignkrav på reparerbarhet och återvinningsbarhet på exempelvis kylskåp och lampor. Men nu har EU börjat ställa krav på alla produkter”, säger han. 

Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.
Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

För närvarande jobbar EU på krav om information från solpanelsproducenter om vilka mineraler som produkterna innehåller. 

”Det är ett viktigt steg eftersom det gör det lättare att återvinna panelerna. Nästa steg kan vara skärpta krav på hur insamlingen och återvinningen ska gå till samt vem som gör det. Annars får vi ett jätteberg av skrot som man inte kan ta hand om. Det gäller alla produkter”, säger Peter Bennich.  

Svensk Solenergi ser gärna att det redan nu börjar byggas en anläggning i landet för att kunna återvinna solpaneler. 

”Vi borde ha både en fabrik och en återvinningsanläggning. För mig är det här ett naturligt område för Sverige att briljera inom. Den största anläggningen ligger i Frankrike och det känns trist att ett så kärnkraftstungt land ligger före oss med en så viktig och uppenbart lukrativ solaffär”, säger Anna Werner. 

Något som också kan öka värdet av återanvändning och återvinning är ökade koldioxidskatter, enligt Rystad Energy. Både utvinning och raffinering av metaller leder till stora utsläpp.

”Jag vet egentligen inte varför det dröjer med en återvinningsanläggning. Det borde hänt i går. Vi går gärna in och är med i en satsning. Det vore bra för hela landet”, säger Anna Werner.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera