Hoppa till innehållet

Annons

Tre bolag värre än hela Sverige

H&M, Ericsson och Electrolux släpper tillsammans ut 108 miljoner ton växthusgaser per år, visar en kartläggning av Di. Det är mer än Sverige som nation.

”De största företagen har störst potential att påverka utsläppen”, säger Nina Ekelund på Hagainitiativet.

H&M, Ericsson och Electrolux släpper tillsammans ut 108 miljoner ton växthusgaser per år.
H&M, Ericsson och Electrolux släpper tillsammans ut 108 miljoner ton växthusgaser per år.
Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, och Mats Pellbäck Scharp, hållbarhetsansvarig på Ericsson.
Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, och Mats Pellbäck Scharp, hållbarhetsansvarig på Ericsson.

Svenska politiker och företagare talar ofta om att Sverige ska vara ledande i omställningen till en fossilfri värld. På hemmaplan pågår en kamp för att få ned de inhemska utsläppen, samtidigt som allt fler blir varse hur stor klimatpåverkan vi svenskar också har i andra länder.

Det här är avgörande för ett land som vill agera förebild. Dock finns ytterligare utsläpp som svenska aktörer har goda möjligheter att påverka – långt större än ovan nämnda. Vi talar här om företagens klimatförstörande verksamheter i det som kallas scope 3, vilket enkelt uttryckt handlar om indirekta utsläpp från inköpta varor och tjänster samt sålda produkters utsläpp när de används (se faktaruta i grafiken).

Di har granskat utsläppen från bolagen på Stockholmsbörsens OMXS30-lista, räknat i scope 3. Och det räcker med att summera klimatpåverkan från tre företag – H&M HM B +3,39% Dagens utveckling , Ericsson ERIC B -1,67% Dagens utveckling och Electrolux ELUX B -0,05% Dagens utveckling – för att de tillsammans ska nå högre utsläpp än Sverige som nation.

De tre storbolagen släppte tillsammans ut över 108 miljoner ton växthusgaser enligt senast redovisade siffror, visar Di:s kartläggning. Det är mer än Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp som 2016 låg på 101 miljoner ton.

”Jag blir förvånad över att bolagens siffror är så väldigt höga. Men det säger något om att det är de största företagen som har störst potential att påverka utsläppen”, säger Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, ett företagsnätverk som arbetar för att minska näringslivets utsläpp.

Även Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, tycker att företagens gemensamma utsläpp ligger på en hög nivå.

”På samma sätt som Sverige redovisar vad svenskarnas konsumtion orsakar för utsläpp i utlandet genom de konsumtionsbaserade utsläppen, är det viktigt att före- tagen är transparenta med utsläppen som de orsakar både i och utanför Sverige. Både näringsliv och politiker måste öka takten i hållbarhetsarbetet”, säger han.

Förvåningen till trots tycker Nina Ekelund att de bolag som är transparenta med sin data är klara före- bilder.

Enligt Di:s genomgång redovisar 18 av bolagen på OMXS30 åtminstone några av sina utsläpp i scope 3.

Såväl Hagainitiativet som Naturvårdsverket påpekar att det kan vara svårt för företagen att få full kännedom om samtliga utsläpp i scope 3. Dels är det en komplicerad process att få underleverantörer att redovisa krävda siffror, dels är det en fråga om resurser.

Dessutom har olika verksamheter olika stora flöden i scope 3:

”Har man bara en produkt i sitt sortiment är det lättare att få koll på utsläppen längs hela värdekedjan än om man har 30 000 produkter”, konstaterar Nina Ekelund. 

Att arbetet är svårt anses dock inte vara någon ursäkt för att inte analysera och ta itu med utsläppen i scope 3. Nina Ekelund framhåller hur stor potential svenska företag som arbetar aktivt med scope 3-utsläppen faktiskt har att påverka såväl utsläpp som politik i andra länder.

”I synnerhet i länder med mindre god ekonomi har man möjlighet att påverka allt ifrån energimix till transportsystem. Företagen har ibland större påverkan än vad politiken kan ha”, säger Nina Ekelund.

Även Mats Pellbäck Scharp, hållbarhetsansvarig på Ericsson, anser att kartläggningar av värdekedjans miljöpåverkan är angeläget.

”Det gäller att försöka se helheten och det är viktigt att vara transparent”, säger han.

På Ericsson står scope 1 och 2 för utsläpp på 230 000 ton koldioxidekvivalenter, CO2e, – scope 3 står för drygt 37 miljoner ton. Men slår man ut förbrukningen i scope 3 på antalet användare så är påverkan per mobilanvändare låg, påpekar Mats Pellbäck Scharp.

”Av åtta abonnemang finns cirka en tredjedel i våra nät. Ericssons största potential att påverka handlar om att effektivisera andra industrisektorer, genom projekt som smarta transporter, självkörande fordon och smarta elnät”, säger Mats Pellbäck Scharp.

Vad säger du om Ericssons scope 3-utsläpp i relation till Sveriges konsumtionsutsläpp på cirka 100 miljoner ton?

”Sveriges totala utsläpp kan inte jämföras med Ericssons totala scope 3-utsläpp. De utsläpp vi rapporterar gäller för alla produkter som säljs och används i 180 länder och borde om något jämföras med hela världens utsläpp.”

Hagainitiativet jämför dock sina utsläpp i scope 3 med Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp.

Men 37 miljoner ton är mycket?

”Hela vår industri står för knappt 1,5 procent av världens totala koldioxidutsläpp, det är en mycket liten andel sett till hur mycket informations- och kommunikationsindustrin bidrar med och ersätter i samhället. Man måste sätta koldioxid i relation till nytta och det totala utsläppet tycker vi”, säger Mats Pellbäck Scharp.

 

Innehåll från XledgerAnnons

”Vi är inte till för alla och tackar ofta nej”

Thomas Falk, vd för Xledger.
Thomas Falk, vd för Xledger.

De tackar nej till kunder – för att hitta perfekta matchningen med företag som kan få maximal nytta av systemet.

Här är oväntade framgångsfaktorn för molntjänsten Xledger.

– Vi är inte till för alla och tackar ofta nej till presumtiva kunder, säger Thomas Falk, vd.

EXTERN LÄNK: Allt samlat i molnet – så funkar Xledger

Har kunden alltid rätt? Eller ska man som företag sikta på att ha rätt kunder? För Thomas Falk hos Xledger gäller det sistnämnda – av rent affärsmässiga skäl:

– Vi har som målsättning att växa till ett miljardföretag till 2026, vi är halvvägs dit. Vi växer med över 30 procent om året, så något gör vi rätt trots en tuff ekonomisk situation i omvärlden. Jag tror inte man lyckas med den utvecklingen om man har missnöjda kunder, bara nöjda kunder kan få oss att växa, säger han.

Det är ändå ganska kaxigt att våga stå för att tacka nej till en potentiell affär?

– Det grundar sig i att vi vill att allt ska fungera från start till mål, eftersom det är en så pass stor investering. Vår målsättning med implementationen är att kunden ska kunna ta ansvar för och förstå sin uppsättning, känna ägandeskap och själva kunna underhålla och utveckla sin lösning, om de själva vill det. Därför är det viktigt att kunderna förstår vår process, vår metodik och hur vi arbetar.

Oftast skiljs man åt redan på ett tidigt stadium, långt innan Xledgers molnbaserade affärssystem sjösätts hos kunden:

– Det finns en självinsikt i att vi inte passar för alla företag. Vi kan ibland tidigt se att de inte kvalificerar sig på flera punkter och då vill vi också vara transparenta med detta så att ingen onödig tid läggs för någon part, säger Thomas.

Men det finns också exempel på kunder som knackar på igen efter att ha sonderat marknaden:

– Vi stod head to head med två andra leverantörer, en var dessutom väldigt lågt prissatt. Kunden signalerade att det nog inte blir någon affär med oss, men tog ändå två referenser. Efter ett tag kom de tillbaka till oss: ”Vi ska prata vidare”. Där är jag övertygad om att våra referenser tippade över till vår fördel.

Så varför kräver Xledger en viss inställning från sina kunder?

Förenklat handlar det om att man behöver insikt om att man behöver kunskap för att få ut det bästa från systemet, menar Thomas:

– Man måste förstå att produktutveckling sker konstant och det går inte att ha en statisk syn på arbetsuppgifter och roller. Xledger finns till för att förenkla och automatisera arbetet i syfte att få deras organisation att tycka det är roligt att jobba i vårt system. Där hjälper vi förstås till att guida och tipsa aktivt hur man kan göra.

En ledtråd hittas i företagets historia. Xledgers grundare, norrmannen Jarle Sky, jobbade i Palo Alto i USA på 1990-talet. Med internet-revolutionen på första parkett insåg han att även affärssystem en dag kommer att bli en integrerad del av internet.

– Jag tror att den här visionära synen att se på världen, att kunna balanserna vad marknaden vill ha, men samtidigt våga vara innovativ inside out, har smittat av sig på hur vi tänker, säger Thomas.

Även om Xledger kräver mycket av sina kunder, påpekar Thomas att man ställer minst lika höga – om inte högre – krav på sig själva som leverantör:

– Vårt mål är att alltid kunna erbjuda det bästa högautomatiserade, skalbara, agila och responsiva systemet på marknaden. Vi kör hela vägen från egen drift, övervakning, säkerhet till fullt arkitekturansvar för våra system. Det kräver att vi ligger i framkant hela tiden.

Han lyfter kodning, ”sällan något som det pratas om i ett styrelserum”, som ett exempel:

– Att hela tiden modernisera koden är viktigt för att hålla en hög teknisk standard. Men varför röra kod som fungerar? Jo, för om du inte gör det samlar du på dig en teknisk skuld. Har du inte tittat ”under huven” på flera år skapar det både svårigheter att uppdatera och öppnar säkerhetsluckor. Därför skickar vi ut uppdateringar flera gånger om året till alla kunder.

Trots Xledgers storlek idag, är det fortfarande lite startup-känsla hos er?

– Startup tycker jag förknippas mer med en vild idé som man hoppas kan flyga, vi har kommit förbi många steg sedan dess. Vi har tiotusentals kunder runtom i världen och hanterar miljarder i betalningsflöden.  Däremot drivs vi med en entreprenörsanda. Vi är aldrig färdiga, vi lyssnar in bra idéer och vågar utmana och ompröva det som är tidigare gjort.

EXTERN LÄNK: Insikter om hela din verksamhet – i realtid 

 

Mer från Xledger

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xledger och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera