Trafikverket: "Kostnadseffektivt att minska biltrafiken"

Det finns inte någon stark industri som tjänar pengar på ett minskat bilåkande. Det är ett skäl till att målet om en oberoende fordonsflotta är i fara, menar Sven Hunhammar, måldirektör för Trafikverket.

“Tvärtom ses det ofta som tillväxtfientligt att ens diskutera behovet av att minska bilkörandet”, säger han.

Behöver vi verkligen minska bilanvändningen? 

Ja, enligt experterna måste vi det. 

Sven Hunhammar, måldirektör för Trafikverket, konstaterar att ett transporteffektivt samhälle är avgörande för att klara minskningen om 70 procent i utsläpp jämfört med 2010.

“Det blir självklart mycket svårare att klara målen om trafiken fortsätter att öka. Uppoffringen, eller kostnaden, för att åka mindre bil är inte så stor jämfört med väldigt dyra tekniska lösningar för att minska utsläppen. Det är helt enkelt kostnadseffektivt att också minska biltrafiken jämfört med att enbart satsa på tekniska lösningar i fordon och bränsle”, säger han.

Sven Hunhammar kallar frågan om ett minskat bilåkande för “elefanten i rummet”.

Varför är ämnet så känsligt?
"Väldigt få driver på för att minska bilanvändningen. Det finns inget näringsliv eller någon stark industri som tjänar pengar på det. Det finns inga starka lobbygrupper. Tvärtom ses det ofta som tillväxtfientligt att ens diskutera behovet av att minska bil- och lastbilsanvändningen.”

Han konstaterar att det ofta varit svårt för politikerna att införa styrmedel som påverkar människors vardag:

“Ett exempel är hur det såg ut när trängselskatten infördes.”

Själv har han dock svårt att förstå varför frågan är så känslig. 

“Vi behöver både se över efterfrågan och få till tekniska förändringar i fordon och bränsle för att nå klimatmålen. Det kan vara intressant att jämföra med energisektorn där Sverige har lyckats frikoppla energianvändningen från BNP-tillväxten. Nog borde vi väl också kunna frikoppla trafikutvecklingen från BNP-tillväxten genom olika effektiviseringsåtgärder på samhällsnivå?”

Resandet kommer dock att förändras olika beroende på var i landet du bor, poängterar han. 

“I tätorter finns det bättre möjligheter för kollektivtrafik och cykel. På landsbygderna är bilen nödvändig, men även där behöver den vara fossilfri på sikt.”

Vad krävs för att få fart på arbetet med ett mer transporteffektivt samhälle?
“Vi måste värdera fördelarna högre. Ett mer aktivt resande är bra för folkhälsan. Vi kommer att få bättre luft och mindre buller. En annan väg är att hitta de affärsmodeller och aktörer som faktiskt kommer att tjäna pengar på en omställning. Vi måste gå från piskor till mer morötter”, säger Sven Hunhammar. 

Maria Börjesson, professor på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, tycker inte att frågan om minskat bilkörande är särskilt känslig – däremot har hon svårt att se hur det skulle bli verklighet. 

“Ingen har något bra sätt att tala om hur det skulle gå till utan att drastiskt öka priset på drivmedel, vilket skulle bli kostsamt för samhället i form av negativa effekter på sysselsättning och produktivitet samt få negativa fördelningseffekter.”

Hon påpekar hur vi under hela efterkrigstiden stadigt ökat vårt resande, undantaget år med ekonomisk nedgång, exempelvis 2009. Sedan 2010 har resandet ökat med såväl bil som kollektivtrafik och regionaltåg.

Ett skäl till att vi har haft möjlighet att öka transporterna är att vi blivit rikare. Samtidigt har både arbetsmarknad och konsumtion blivit mer och mer specialiserad och kunskapsintensiv – vilket i sin tur är det kanske viktigaste skälet till att vi blir rikare. 

“När vi blir lite rikare kan vi åka lite längre. Men vi behöver också kunna åka lite längre för att bli lite rikare. Det driver vår ekonomi.”

Enligt Maria Börjesson finns det dock ett sätt att minska bilåkandet och samtidigt bibehålla den närhet till varandra som ekonomin kräver:

“Det är om vi bor och arbetar tätare. Men vi har mål om att landsbygden och hela Sverige ska leva. Sverige är ett glest land. Att få ihop de här målen är svårt. De flesta som bor på landsbygden måste åka mycket bil”, säger hon. 

Riskerna med höjda priser på drivmedel ser hon som uppenbara: 

“Det är rätt så regressiv beskattning. De med låga inkomster får betala procentuellt sett mer. Det är det vi ser med de gula västarna. Att lösa behovet av ett minskat bilåkande på ett sätt som det går att få demokratiskt stöd för blir därmed svårt.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?