1515
Annons

Tekniksprångens smutsiga baksida: Klimatet får storstryk

Videostreaming, gaming, uppdateringar, backuper, bitcoinboom... Hela den digitala utvecklingen sätter allt tydligare klimatavtryck. Strömning av video står ensamt för 3 procent av världens totala energiförbrukning och växer i rask takt.

Foto:Most Photos

Varje mail vi skickar, varje skärmmöte vi deltar i och varje bitcointransaktion som utförs har också en klimatkostnad. I en värld som i pandemins spår digitaliseras i än snabbare takt med ökat distansarbete, e-handelsexplosion och en nöjesindustri med film och spel som snart uteslutande bygger på streamat innehåll blir den nya tekniken ett växande miljöproblem.

En färsk analys från Bank of America med titeln ”Bitcoins smutsiga små hemligheter” varnar för att ESG-medvetna investerare måste vara uppmärksamma på de ”enorma miljökostnaderna för bitcoin”.

I dag står bitcoin för 0,4 procent av världens totala energikonsumtion. Rapporten konstaterar vidare att fortsatt stigande bitcoinpris kan innebära att dess energiförbrukning snart kommer att konkurrera med några av de största länderna i världen.

”Det jag oroar mig för är takten i tillväxten i efterfrågan på energi”, förklarar Francisco Blanch, chef för råvaru- och derivatanalys på Bank of America för Bloomberg.

”Förändringstakten är enorm, ingenting växer i denna takt i energivärlden.”

Hälften av den så kallade bitcoin-brytningen, att producera nya bitcoins, sker dessutom i Xinjiang-provinsen i Kina där kolkraftverk dominerar som energikälla.

En bitcointransaktion genererar i dag 350 kilo koldioxid, samma klimatutsläpp som en persons flygresa tvärs över Europa, enligt Erik Agrell, professor i elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Även om bitcoin och kryptomining växer i rekordfart är det i dag andra aktiviteter som dominerar i den digitala världen. 

”Videostreaming, uppdateringar, backuper och gaming är den datatrafik som står för den största volymen. Bara videostreaming står för omkring 3 procent av världens totala energiförbrukning”, konstaterar Mike Hazas, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.

Hans forskning handlar om vardagliga sysslor och digital teknik och hur de kan relateras till hållbarhet som energibehov och koldioxidutsläpp. 

”Mycket av mitt senaste arbete har fokuserat på spridningen av onlinetjänster i form av streaming, sociala nätverk och gaming och deras osynliga hållbarhetseffekter kopplade till internet och datacenter.”

Videostreaming står för mer än hälften av världens totala datatrafik och den andelen ökar snabbt.

”Tittar vi på en livscykelanalys av hela digitaliseringen svarar datacenter för 20-25 procent av miljö- och klimatpåverkan, 40 procent och snabbt ökande svarar nätverken för.”

Mike Hazas, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.
Mike Hazas, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.

Uppdateringar och backups står också för en stor del av datatrafiken, omkring 10 procent.

”Det är den automatiserade trafiken som vi inte är så medvetna om, där maskiner pratar med andra maskiner å våra vägnar. Många appar och spel uppdateras väldigt frekvent, till och med dagligen. Är det verkligen nödvändigt?”, frågar sig Mike Hazas.

Han ser också framtida storkonsumerande områden framför sig.

”En dag kan också självkörande bilar stå för ansenlig del av datatrafiken i nätverk och datacenter eftersom de kommer att producera stora mängder video som ska processas. Redan idag växer videoövervakning snabbt.”

Han efterlyser en större medvetenhet om den digitala energikonsumtionen. 

”I dag släcker vi lamporna hemma när vi lämnar rummet eller går från hemmet, men vi har inte alls samma vana när det gäller vår video och streamingkonsumtion med autoplay och annonser och så vidare som, med LED-belysning, innebär en liknande energikonsumtion. Vi måste bli mer medvetna om det som konsumenter och användare.”

Detsamma gäller företagen som måste börja ta mer ansvar.

”Jag hoppas att vi ser mer att företagen inte använder sig av autoplay videos och att de erbjuder lägre upplösning, videokvalitet som default. På samma sätt att sociala medier inte använder sig av oändliga flöden.”

En annan sak som företag och serviceleverantörer kan göra för att främja öppenhet och medvetenhet är att införa energi- eller miljöbetyg i appbutiker och videostreamingtjänster. ”Det skulle kunna komplettera stjärnklassificeringen och baseras på nedladdningens storlek, frekvensen som appen uppdateras och den internettrafik som genereras av appen”, menar Mike Hazas.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?