1515

Teknik för att fånga in koldioxid testas i Stockholm

Stockholm Exergi ska installera en testanläggning för Beccs – avskiljning och lagring av CO2-utsläpp från förbränning av biomassa – vid biokraftvärmeverket KVV8 i Värtan. Det är enligt bolaget ytterligare ett steg mot att en kolsänka i Stockholm. 

Foto:Stina Stjernkvist/TT

På taket ovanpå kraftvärmeverk 1 i Värtan ska Stockholm Exergi placera en anläggning som ska kunna ta ut och leda bort rökgaser från kraftvärmeverk 8. Enligt plan ska testanläggningen vara redo för start till oktober, då bolaget ska dra igång ett åtta månader långt testprogram. 

”Vi vet att tekniken fungerar och vi vet att den behövs. Nu måste vi utvärdera hur man integrerar och kör en sån här anläggning på bästa sätt. Förhoppningen är att det kommer styrmedel som stöttar en sån här anläggning storskaligt”, säger Fabian Levihn, ansvarig för forskning och utveckling vid Stockholm Exergi och forskare i industriell ekonomi på KTH. 

Tekniken som kallas för Beccs – Bio Energy Carbon Capture and Storage – innebär att koldioxiden fångas in ur rökgaserna efter förbränning av biobränslen, där den sedan komprimeras till flytande form och lagras i underjordiska bergsformationer. 

Under testperioden kommer endast 700 kilo CO2 att fångas in per dag, och ingenting kommer att lagras. 

Testanläggningen i Värtan förväntas trots det bli den största i sitt slag i världen, enligt Stockholm Exergi. 

Testerna beräknas kosta minst 2,5 miljoner kronor att genomföra. Stockholm Exergi kommer dock att söka extra anslag från de 100 miljoner kronor som regeringen nyligen fattade beslut om ska gå till satsningar på negativa utsläpp.

”Vi hoppas kunna genomföra fler tester och analyser för att snabba på arbetet mot en fullskalig anläggning”, säger Fabian Levihn. 

Stockholm Exergi uppger att man valt en teknik som kallas för Hot Potassium Carbonate (HPC). Den anses bäst uppfylla krav på energieffektivitet, miljövänlighet, låg risk och ska därtill ha god möjligheter att skalas upp till full skala. 

Efter maj månad, då testperioden ska vara avslutad, finns tre alternativ framåt. Antingen installerar Stockholm Exergi en anläggning i full skala – som i så fall förväntas fånga in 0,8 miljoner ton koldioxid per år. Eller så fattar man beslut om en demoanläggning som fångar in 5 procent av den fulla kapaciteten. 

”Har vi ingen finansiering så kan vi inte göra någonting av det. I så fall får vi pausa och vänta på att omvärlden kommer ikapp”, säger Fabian Levihn. 

För att en anläggning i full skala ska bli verklighet krävs inte bara finansiering. En utmaning att lösa är lagring av CO2. Sedan länge ser Norge ut att vara bästa alternativet, och diskussioner förs löpande med Equinor.

”De är huvudman för det norska lagringsprojektet och har lång erfarenhet av hur det fungerar. De är en naturlig part i dag.”

Beccs – avskiljning och lagring av CO2 – beräknas i full skala kosta 1000 kronor per ton koldioxid i ett initialt skede. Stockholm Exergi har gjort ett inspel till regeringskansliet om den klimatpolitiska vägvalsutredning för negativa utsläpp som ska vara klar i januari 2020.

”Ju fler aktörer som delar på infrastrukturen, desto billigare kan vi förvänta oss att de blir. Det finns stor potential att få ned kostnaden ytterligare”, säger Fabian Levihn. 

En anläggning i full skala skulle enligt Stockholm Exergi kunna vara igång kring 2025. 

 


Innehåll från AkaviaAnnons

Här är branschen där jurister tjänar bäst

Är du affärsjurist inom telekom? Då har du dragit en lönemässig vinstlott i jämförelse med dina juristkollegor i andra branscher. Andra sätt att få hög lön är att ha en beslutsfattande roll eller att bli partner på en större affärsjuridisk byrå, menar Caroline Lindeberg, löneexpert på fackförbundet Akavia.

Det är många faktorer som styr våra löner. Inte bara var i landet vi arbetar utan även bransch, sektor, befattning och vilket ansvar vi har. 

– Bland juristerna finns allt från handläggare till chefsjurister och chefsrådmän, så det finns stora lönespridningar. Om du har en beslutsfattande roll får du självklart högre lön än om du bereder juridiska ärenden, säger Caroline Lindeberg, lönespecialist på Akavia, fackförbundet för akademiker. 

Jurister som jobbar i telekomföretag har högst lön, medianen ligger på 77 400 kronor. 

– Det kan jämföras med min bransch, alltså arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, där medianlönen är 59 800 kronor.

Åklagare och jurister inom försäkring har cirka 60 000 kronor i månaden, medan bank och finans ger en månadslön på 64 000 kronor. 

– Alla sektorer där du kan ta bra betalt av kunden ger större möjlighet till högre lön. Är du dessutom partner på en större affärsjuridisk byrå kan du nå riktigt höga lönenivåer. Men självklart kan det innebära krävande arbetstider och leveransförväntningar. 

Även var i landet du arbetar har betydelse. En jurist i Stockholm tjänar cirka 7 000 kronor mer än kollegan i Malmö/Lund – 51 000 kronor i månaden jämfört med 43 800. 

Expertens 10 bästa tips för högre lön  

Våga ta chansen

Akavia bildades i januari 2020 av Jusek och Civilekonomerna och samlar i dag 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Som medlem har du inte bara tillgång till inkomstförsäkring och individuell rådgivning, utan också Sveriges bästa lönestatistik för akademiker.  

–  Med vår statistik får du en uppfattning om löneläget för chefer och ett bra riktmärke inför ditt lönesamtal. Men det är först när du finfördelar den som den blir riktigt spännande och användbar. Då blir den ett vasst verktyg som hjälper dig i lönesamtalet, säger Lee Wermelin, ordförande i Akavia.

Lee Wermelin, ordförande i Akavia
Lee Wermelin, ordförande i Akavia

Du kan med hjälp av lönestatistiken jämföra din lön med andra med samma utbildning och titel och även bryta ned statistiken på åldersgrupp, examensår, befattning, region och bransch. 

– Så läs på, tänk efter och ta hjälp av våra rådgivare. Du har ju samma jobb och krav på dig oavsett om du gör en bra förhandling eller inte. Så varför missa chansen att våga lite mer? 

Ta förhandlingen på allvar 

Tänk också på att de största möjligheterna att göra ordentliga lönekliv finns när du byter tjänst. 

– Störst chans har du om du byter arbetsgivare, men även om du byter tjänst inom din nuvarande arbetsplats och får nya arbetsuppgifter och mer ansvar, säger Caroline Lindeberg.

– I snitt byter vi jobb sju till åtta gånger i livet, missar du de tillfällena är det svårare att klättra på lönestegen. Vid den generella, årliga lönerevisionen har du sämre möjligheter att höja din lön med stora påslag, avslutar hon.  

Så bemöter du chefens argument på lönesamtalet 

Mer från Akavia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?