Taxonomin hot mot den svenska biogasboomen

Försäljningen av flytande biogas steg med 250 procent i fjol, i takt med att allt fler bolag övergår till fossilfria transporter. Men den nya EU-taxonomin hotar att lägga lock på utvecklingen. ”Om det plötsligt inte är vatten värt att satsa på förnybara drivmedel, vem vill då springa först?”, säger Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige.

Foto:Markus Pettersson
Foto:Sandra Lee Pettersson
Foto:Sandra Lee Pettersson

Biogas blomstrar i Sverige när allt fler transportjättar satsar på den flytande gasen i tanken för att kapa utsläppen från sina transporter. Försäljningen, när det gäller transporter på land, har stigit med 249 procent sen i fjol och med närmare 3.700 procent sedan 2017.

”Vi märker ett ökat intresse från den tunga transportsidan, där beställarna av transporter allt oftare efterfrågar låga utsläpp. Vi ser också ett ökat intresse för biogas från industrin och sjöfarten”, säger Maria Malmkvist, vd för branschorganisationen Energigas Sverige.

Men nu hotar nya EU-regler att sätta stop för den svenska satsningen på biogas och andra biobränslen.

Flytande biogas produceras främst genom rötning av organiskt material i form av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa. Det kan också framställas genom förgasning av exempelvis skogsbiomassa. I dag uppgraderas cirka två tredjedelar av den svenska biogasen till fordonsgas.

En rad svenska initiativ finns på plats för att uppmuntra övergången till biogas, bland annat Klimatklivet, klimatpremien för lastbilar och Drive LBG. Gasum är den största producenten av biogas i Sverige, och en av de största i Norden. I maj 2019 öppnade bolaget sin första tankstation med flytande gas i Sverige, i dag driver man 16 stationer. 

”Marknaden för flytande biogas är fortfarande i en utvecklingsfas, och de stöd som finns är nödvändiga för att skala upp anläggningar och infrastruktur. För den här typen av verksamheter är det viktigt med stöd under en period för att få fart på marknaden och tillåta den växa sig tillräckligt stor för att fungera utan stöd”, säger Gasums vd Johanna Lamminen till Dagens Industri.

Eftersom biogas produceras av förnybar råvara är nettoutsläppen av växthusgaser låga jämfört med användning av fossila bränslen. Enligt Energimyndigheten är utsläppen från en bil med flytande biogas i tanken upp till 90 procent lägre än med fossila bränslen. 

Åsikterna går dock isär kring hur hållbar biogasen är. I utkastet till den EU-taxonomi som införs vid årsskiftet med målet att styra investeringar mot hållbara alternativ klassas biobränslen nämligen inte som långsiktigt hållbara, utan enbart som en övergångslösning. Detta gäller både rötad biogas och biogas skapad genom termisk förgasning av skogsråvara. 

Skulle detta kvarstå i den slutgiltiga versionen av taxonomin innebär det bland annat att man inom EU inte kommer stötta forskning och innovation inom biogas. De två drivmedel som utkastet till taxonomin istället klassar som långsiktigt hållbara är el och vätgas, där det senare fortfarande är på utvecklingsstadiet.

Svante Axelsson, nationell samordnare för klimatinitiativet Fossilfritt Sverige, som under torsdagen också skrev en debattartikel i Dagens industri på ämnet, menar att EU-kommissionen har en ”avgasrörsfixering” i sin syn på utsläpp – när de snarare borde ha ett systemperspektiv.

De tvära politiska kasten – att det som i Sverige ses som en miljötjänst plötsligt klassas annorlunda på EU-nivå – ser han också en fara i.

”Vi måste vara rädda om företagen som är föregångare och gör investeringar och inte låta det arbetet vara förgäves. Om det plötsligt inte är vatten värt att satsa på förnybara drivmedel, vem vill då springa först?”, säger han.

Läs mer: Allt du behöver veta om EU:s gröna taxonomi 

Ellenor Grundfelt är ansvarig för styrmedel på Energigas Sverige.

”Vi anser att taxonomin bör linjera bättre med befintlig lagstiftning inom EU, som tydligt pekar ut biogas som ett långsiktigt hållbart drivmedel i bland annat förnybartdirektivet. I flera EU-strategier pekas biogas ut som något vi ska satsa på. Taxonomiförslaget går helt på tvärs med det”, säger hon.

Medlemsländernas reaktion på EU:s taxonomiförslag, där över 46.000 synpunkter lämnades in till kommissionen i december, har fördröjt arbetet med den kommande lagstiftningen. Den delegerade akt som skulle ha presenterats under januari har skjutits fram till senare under året.

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?