ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Döda tillväxten kanske vårt enda hopp

  • Indiska hjälparbetare och militärer hjälper människor som drabbats av översvämningar i indiska delstaten Karnataka i augusti i år. Ett hundratal människor miste livet till följd av de kraftiga monsunregnen. Omkring en miljon invånare evakuerades. Foto: AP

Har vi verkligen tagit till oss allvaret i pågående klimatkris? Självklart är det planetens gränser – inte de ekonomiska – som måste få vägleda oss. 

Omställningen till fossilfritt kommer att påverka alla delar av samhället och genomsyra politiken. Binas livsmiljö ska förbättras, den biologiska mångfalden öka. Plastanvändningen ska minska, torsken återhämta sig.

Och det svenska näringslivets ambitiösa klimatåtaganden imponerar.

Det framhöll Stefan Löfven då riksdagen öppnade förra veckan. 

Samma dag som statsministern läste regeringsförklaringen – där pågående övergång till fossilfritt inte kan ha gått någon obemärkt förbi – presenterades socialdemokraten Frans Timmermans, ansvarig för klimat, som en av tre verkställande vice ordföranden i EU-kommissionen. 

Med titeln följer att han får mer långtgående makt än övriga ledamöter, något som tydligt signalerar frågans betydelse och är ett tecken på hur den ökat i prioritet.

Även om tempot i omställningen ännu inte är i närheten av vad vetenskapen kräver, så går det inte längre att säga att planetens väl och ve är en bortglömd fråga. Om fokus under det stora klimatmötet i Paris 2015 låg på förhandling, så ligger det i dag snarare på implementering.

Av den anledningen har kommande klimatmöte i New York fokus på handling. Med en rad initiativ från såväl länder som andra aktörer hoppas FN-chefen Antóinio Guterres kunna öka takten och visa på en rad goda exempel. 

För svensk del ligger fokus på industrins omställning, med ”stål utan kol-projektet” Hybrit som den sannolikt mest omtalade satsningen.

Allt detta till trots undrar jag om vi verkligen har tagit till oss hur allvarligt läget faktiskt är. 

I det vardagliga kan det ta sig uttryck liknande det i Falsterbo, där boende protesterar mot det skydd som ska rädda dem undan framtida översvämningar. Den två mil långa skyddsvallen som planeras utanför bebyggelsen anses bli alltför hög, vilket skulle skymma utsikten, ge insyn och sänka fastigheternas marknadsvärde.

Att vattnet i de värsta scenarierna skulle kunna radera de boendes hem inom loppet av bara några timmar tycks inte bekomma alla. Men den som förmår acceptera det faktum att vi lever i en värld där anpassning till ett förändrat klimat krävs, och kommer att krävas i än högre grad, har förmodligen lättare att lägga sin energi där den bäst behövs.

Och om det är jobbigt att gå miste om havsutsikten – gör åtminstone ett försök att känna empati med alla de vars hem och liv redan i dag förloras till höjda havsnivåer och översvämningar av ett mått vi aldrig tidigare skådat.

Ett annat uttryck för att vi kanske inte vill ta till oss vad som faktiskt sker syns i ekonomin. Att företag blir mer gröna och mer hållbara är fantastiskt, men räcker inte långt om de samtidigt ska expandera på ett sätt som gör att det icke hållbara resursutnyttjandet bara minskar på marginalen – eller än värre, till och med ökar.

Härom veckan satte Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning, frågetecken kring huruvida grön tillväxt faktiskt är möjlig. Med en världsekonomi som är beräknad att närapå tredubblas och en befolkning som ska växa med flera miljarder människor, är det svårt att se hur de globala utsläppen ska kunna nå nettonoll till 2050. 

”Vi applicerar önsketänkande för att tillåta en mjukare utfasning av vår fossila era”, skriver han i SvD.

Han är knappast ensam i sina slutsatser. 

Och oavsett hur man ställer sig i frågan om tillväxtens vara eller icke vara så vet vi att vi måste agera här och nu. Vi vet också att det är utsläppen vi måste titta på. 

Självklart är det planetens gränser – inte de ekonomiska – som måste få vägleda oss. 

Klimat och hållbarhet hör till vår tids absoluta ödesfrågor. Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer