Annons

Swedbank sågar Riksbankens klimatarbete

Centralbanker i allmänhet – och Riksbanken i synnerhet – ligger efter i klimatarbetet. Den slutsatsen drar Swedbank i en ny rapport.

”Med det man hittills gjort får man ett underbetyg”, säger Swedbanks chefsekonom Anna Breman – och uppmanar Riksbanken att överväga divestering.

Swedbank har i en alldeles färsk rapport sammanställt det klimatrelaterade arbetet hos fyra centralbanker: Riksbanken, Europeiska centralbanken, Federal Reserve och Bank of England. 

Och resultatet är i mångt och mycket nedslående. Inte minst för den som tittar på redogörelsen ur ett svenskt perspektiv. 

”Riksbanken har gjort väldigt lite hittills”, säger Anna Breman.

Bäst i klassen är Bank of England, som med Mark Carney i spetsen har producerat åtskillig forskning, flertalet rapporter och inte sällan uttalat sig skarpt om de risker som följer med ett förändrat klimat. Carney har därtill varit djupt delaktig i framtagandet av de riktlinjer för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker som TCFD presenterat.  

Snäppet under engelska centralbanken har Swedbank placerat ECB, där exempelvis nederländska centralbanken ligger i framkant.

Sämst i klassen är – kanske inte helt förvånande – amerikanska Fed, som enligt Swedbanks analys varken presenterat någon forskning eller lyft klimatfrågan i något centralt anförande. 

Riksbanken då? Enligt rapporten ligger Sverige bara steget före Fed, och långt efter Bank of England. 

Ett klart underbetyg?

”Jag kan stå för att med det man hittills gjort så får man ett underbetyg. Hittills har man bara publicerat en forskningsrapport och det finns inget tal där de profilerat sig i frågan. Sen har jag hört att man arbetar mer med klimatet nu”, säger Anna Breman som för ungefär ett år sedan lyfte bristen på aktivitet i finansutskottet. 

Hennes utgångspunkt är att klimatförändringarna kommer att ha såväl omfattande som djupgående påverkan på samhället och det finansiella systemet.

”Man ska inte underskatta hur centralt det här är för den ekonomiska utvecklingen. Det börjar bli en vedertagen syn för fler och fler centralbanker, men mycket arbete återstår.”

Swedbank kommer i sin rapport med fyra förslag på hur Riksbanken kan trappa upp sitt klimatarbete:

* Mer forskning. 

”Centralbanker har goda resurser att bedriva högkvalitativ forskning för att förstå hur klimatförändringarna påverkar ekonomin. Det bör vara med och bidra på området. Och de bör se till att integrera klimat i sina makroekonomiska modeller”, säger Anna Breman. 

Konsekvensen om man inte tar klimatfrågan på allvar är att man underskattar dess effekter på den ekonomiska utvecklingen, menar hon. I rapporten hänvisar Swedbank till en studie som säger att riskerna är fullt mätbara med finanskrisen 2008. 

”Om Riksbanken inte förstår mekanismerna så har man inte heller beredskap att hantera en sådan kris. Jag säger inte att vi kommer att få se något liknande 2008, men det är en risk.”

* Ökad transparens. 

Två gånger per år ger Riksbanken ut rapporten Finansiell stabilitet. 

”Här skulle man kunna följa riskerna och arbeta för ökad transparens på finansmarknaden”, säger Anna Breman. 

Därtill bör Riksbanken, liksom alla centralbanker, se över det egna innehavet, menar hon. Vilka obligationer har man köpt och hur exponerad är man mot klimatrisker?

Som ett exempel har Riksbanken australiensiska statsobligationer med stor exponering mot kolindustrin. Här tycker Anna Breman att man bör överväga divestering om det inte är så att Australien rör sig i en mer hållbar riktning.

”Jag tycker att man på lång sikt ska gå ur investeringar som inte är bruna”, säger hon. 

* Finansiella stabilitetsregler. 

Ansvaret för reglering ligger hos Finansinspektionen, men Riksbanken som bevakar den finansiella stabiliteten har hittills inte skrivit en rad om klimatrisker, enligt Swedbank. 

”Även här kan man tänka annorlunda i sin finansiella stabilitetsrapport.”

* Penningpolitiken. 

”Det här är kanske mer kontroversiellt, men man skulle kunna titta på om man kan använda penningpolitiken för att mer aktivt bidra till långsiktig miljömässig hållbarhet. Vid köp av obligationer – kan de vara gröna?”

Anna Breman poängterar att hon inte säger att svaret ligger i gröna obligationer – målkonflikter kan uppstå när konjunkturen ska stabiliseras – men hon anser att man bör utvärdera möjligheterna nu så att beredskap finns om situationen uppstår. 

ECB har i dag ett innehav av gröna obligationer till en andel på över 20 procent av den utestående stocken.

”Det har inte varit någon medveten strategi att medvetet gynna grönt, utan har fallit sig så”, säger hon. 

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?