1515
Annons

Sverige undantas när EU lagstiftar om kvotering

Minst 40 procent av det totala antalet styrelseledamöter i de börsnoterade storbolagen ska vara kvinnor, enligt ett EU-beslut i början av juni. Men Sverige kommer undantas från regeln, erfar Di.

”Vi är fortfarande långt ifrån 50 procent kvinnor i styrelserna”, säger Allbrights vd Amanda Lundeteg. Hon tror att kvotering kommer påverka svenska bolag förr eller senare.
”Vi är fortfarande långt ifrån 50 procent kvinnor i styrelserna”, säger Allbrights vd Amanda Lundeteg. Hon tror att kvotering kommer påverka svenska bolag förr eller senare.Foto:Andrey Popov/Jesper Frisk
Foto:Henrik Montgomery/TT
Anne Wigart, ansvarig för bolagsstyrning och bolagsrätt på Svenskt näringsliv.
Anne Wigart, ansvarig för bolagsstyrning och bolagsrätt på Svenskt näringsliv.Foto:Ernst Henry Photography

Frågan om könskvotering i bolagsstyrelser har splittrat EU:s medlemsländer under ett helt decennium, men i början av juni nåddes tillslut en överenskommelse som omfattar storbolag börsnoterade i ett EU-land. 

Regeln innebär att varje bolag måste ha minst 40 procent ledamöter av varje kön i sin styrelse, men 33 procent är tillräckligt om även vd och arbetstagarrepresentanter räknas in.

Nu står det dock klart att Sverige och flera andra länder undantas från regeln. Både de som redan har infört liknande lagstiftning och de länder som anses ha kommit tillräckligt långt kan kringgå lagstiftningen. Det innebär i praktiken att minst 30 procent av de stora börsbolagens styrelseledamöter ska vara kvinnor (25 procent om också vd och arbetstagarrepresentanter räknas), vilket Sverige når upp till. Det bekräftas av en källa med insyn. Regeringskansliet gör samma bedömning. 

I Sverige är könsfördelningen i storbolagens styrelser i snitt 36,8 respektive 35,5 procent, enligt Kollegiet för bolagsstyrning, vars siffror ligger till grund för undantaget. Beräkningen baseras på hur det såg ut i styrelserna 10 juni 2021. 

Amanda Lundeteg, vd för jämställdhetsstiftelsen Allbright, är kritisk till undantaget, bland annat eftersom det baseras på andelen kvinnor i den totala poolen av ledamöter, trots att regeln gäller på bolagsnivå, där varje enskilt bolag som omfattas ska ha minst 40/60-fördelning.

”Om vi tittar på Sverige är det vissa bolag som gör jobbet, medan andra inte gör någonting alls. Det är det som är problemet när man visar aggregerade siffror, att vissa kan gömma sig”, säger hon och menar att svenska bolag sannolikt inte kommer kunna kringgå regeln på längre sikt.

”Även om vi inte omfattas av kvotering nu är risken stor att direktivet kommer gälla oss förr eller senare. Länderna som omfattas av kvotering nu kommer sannolikt att ha en snabbare utveckling och Sverige riskerar då att hamna på efterkälken.”

Svenskt Näringsliv, som motsatt sig förslaget sedan det presenterades 2012, är däremot glada över beskedet. Det är ägarna och ingen annan som ska avgöra vem som är bäst lämpad för en styrelsepost, menar Anne Wigart, ansvarig för bolagsstyrning och bolagsrätt på Svenskt Näringsliv.

”Att Sverige kan utnyttja en undantagsregel i direktivet är förstås en bättre lösning än att behöva tillämpa direktivets huvudregel”, säger hon.

Samtidigt är hon orolig för att bolagen ändå kommer omfattas av betungande rapporteringskrav. Enligt direktivet måste företag till exempel redovisa sina jämställdställdhetssiffror och beskriva hur de arbetar för att nå målet. Det kommer gälla även för länder som undantas, bekräftar regeringskansliet.

Trots att överenskommelsen kallas preliminär sker i praktiken ingen fortsatt förhandling. Nu ska jurister granska regelverket en sista gång innan det formella och slutliga beslutet fattas på ett ministerrådsmöte längre fram. Det kan ta alltifrån några veckor upp till flera år.


Innehåll från Piteå KommunAnnons

Piteå ställer om för framtiden

Vindkraftparken i Markbygden, Piteå.
Vindkraftparken i Markbygden, Piteå.Foto:Anders Westergren

Framtidens hållbara lösningar stavas förnybar el, fjärrvärme och vätgas. Åtminstone är det några av fokusområdena i Piteå, där man förutom kostnadseffektiva logistiklösningar även satsar på att bygga energilager för att kunna ta vara på den intermittenta sol- och vindkraften.

Förnybar energi är grunden i den gröna omställningen som sker runtom i världen i syfte att nå klimatmålen. Några som kommit en bra bit på vägen är Piteå kommun. Regionen har de senaste åren tagit stora kliv i hållbarhetsarbetet genom nya energismarta investeringar i det växande transportnavet Piteå Port & Hub.

– Vi har redan elektrifierat stora delar av logistiken som leder fram till hamnen. Även själva hamnkontoret drivs av förnybar energi. Kontoret är den första byggnaden i Norrbotten med fasadmonterade solcellspaneler, säger Jan Johansson, chef för samhällsbyggnad på Piteå kommun.

Etablera och investera

Piteå är också centrum gällande solelproduktion där man byggt anläggningar med flera olika tekniker vilket lockat till sig olika forskningsprojekt. Centrala i satsningarna är PiteEnergi som tidigt ville lära sig mer om tekniken.

– Vårt energibolag är som en miniatyr av hela branschen: vi jobbar med allt från elnät och elhandel till nya tjänster inom produktion och lagring för att ta vara på energin på ett effektivare sätt, säger Jörgen Andersson-Strand, vd på PiteEnergi.

Läs mer om framtidens hållbara infrastrukturer

Att bygga energilager är en viktig del för att säkerställa ett jämnt utbud av förnybar energi. När det blåser mycket eller om solen skiner länge är det möjligt att spara överskottet i vätgasform eller batterier, för att sedan omvandla energin tillbaka till el när behovet finns.

– Vi har flera projekt tillsammans med LTU och andra aktörer inom forskning på bland annat vätgas och biobränslen. Ett av projekten, CH2ESS vars syfte är att utveckla lösningar för vätgasanvändning i industriella processer, är extra spännande kopplat till omställningen i svensk industri. Vi vill vara med och påverka omställningen till en förnybar framtid inom flera områden, säger Jörgen Andersson-Strand. 

Grön energi

Ett annat sätt att effektivisera hanteringen av den förnybara energin är att ta vara på överskottet och göra fjärrvärme av den. Allt eftersom fler etablerar sin verksamhet i Norrland ökar förutsättningarna för att ta vara på restprodukter från olika industrier.

– Fjärrvärme kommer få en allt viktigare del i omställningen eftersom den fungerar avlastande gentemot elbehovet. Den fjärrvärme vi använder i Piteå idag använder sig av överskottsvärme från industrin – energin är med andra ord helt grön. Det ger en co2- reducering som motsvarar 800 tankbilar med släp i oljeförbränning per år, avslutar Jörgen Andersson-Strand.

Läs mer om forskning och utveckling

VISSTE DU ATT...
En av världens mest avancerade pilotanläggningar, LTU Green Fuels för förgasning av bioprodukter till syngas och gröna bränslen finns i Piteå.

LÄS MER HÄR

Mer från Piteå Kommun

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Piteå Kommun och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?