Annons

Svenskt Näringslivs vd: Ska kunna diskutera kärnkraft utan skygglappar

Hans ord vägleder 60.000 företag. Och sedan Jan-Olof Jacke tillträdde som vd har Svenskt Näringsliv flyttat fram positionerna på hållbarhetsområdet. 

Di:s Jenny Stiernstedt mötte honom i ett samtal om kärnkraft, flyg och filmjölksförpackningar.

Jan-Olof Jacke om att demonstrera med Greta Thunberg: ”Ja, varför inte.”
Jan-Olof Jacke om att demonstrera med Greta Thunberg: ”Ja, varför inte.”Foto:Jack Mikrut

 

Jan-Olof Jacke: ”Parisavtalet är inte tillräckligt skarpt”.Di:s hållbarhetsreporter Jenny Stiernstedt har träffat Svenskt Näringslivs vd.

”Man får inte spruta i, hälla ut, spruta i, hälla ut. Utan man måste spruta i, sätta på korken, skaka och hälla ut. Så att det inte går åt mer vatten.”

Det är med entusiasm han förklarar hur en filmjölksförpackning bäst bör sköljas inför återvinning, Jan-Olof Jacke. Han är, enligt egen utsago, inte världsbäst på miljövänligt leverne. Men källsorteringen, den har han ”adapterat och lever slaviskt efter”.

”Det finns ingen som har fler sorteringskärl hemma än vad vi har. Det kan jag lova dig.”

Inte ens ett år har gått sedan han tillträdde som vd för Svenskt Näringsliv, men han tycker att hans privata intresse för hållbarhet har hunnit påverka organisationen. Drivet har ökat och diskussionen är ”mer högljudd”, enligt Jan-Olof Jacke.

Som ny på posten kunde han få frågor om varför Svenskt Näringsliv inte står bakom Parisavtalet:

”Jag blev lite sådär … det gör vi väl? Nu försöker vi vara tydligare. Vi stödjer fullt ut Parisavtalet. Sen är det inte tillräckligt skarpt.”

Vad syftar du då på?

”Att IPCC-rapporten går längre än Parisavtalet.”

Ni stöttar även 1,5-grader?

”Ja, absolut.”

Hur gör då en vd för att samla en organisation med 60.000 medlemsföretag? Det kan vara utmanande, säger Jan-Olof Jacke, men han tycker ändå inte att han har behövt göra så mycket.

”Nästan utan undantag är det här en central fråga när jag träffar företag. Men det innebär inte att vi är överens om allt i politiken.”

Ett område där debatten just nu går hög är kärnkraften. När Moderaterna och Kristdemokraterna i DN presenterade nio punkter för en uppdaterad energiöverenskommelse tog det bara några timmar innan Svenskt Näringsliv hakade på.

Jan-Olof Jacke talade om att ”skygglapparna måste bort” och att politikerna bör diskutera frågor ”utöver de som ingår i överenskommelsen”. Nu säger han att det inte ska tolkas som att organisationen förespråkar kärnkraft.

”Vi vill inte ta ställning för det ena eller andra energislaget. Jag har inte den faktabasen. Men vi ska inte utesluta något klimatneutralt alternativ.”

Bilden är nog att ni driver kärnkraftsfrågan väldigt hårt?

”Det är din bild. Det är inte mitt syfte att vi ska driva den hårt. Vår utgångspunkt är att klara omställningen med klimatneutral el. På det sättet är det rimligt att prata om fossilfri el, men om det går att lösa med rent förnybart så är det fantastiskt.”

Står ni bakom kravet på en ny energiöverenskommelse?

”Det har inte jag sagt. Jag har bara sagt att jag tycker att man måste kunna diskutera de här sakerna utan skygglappar och låsningar.”

För att bättre bottna i frågan håller Svenskt Näringsliv i detta nu på att dra igång ett arbete i syfte att studera elförsörjningen över en längre tid.

”Vi behöver fatta beslut i dag för en situation som råder om 30, 40 och 50 år framåt. Då måste man vara grundad i fakta”, konstaterar Jan-Olof Jacke.

Energimyndigheten presenterade nyligen en analys av framtidens elsystem, där de konstaterar att det är fullt möjligt att nå ett 100 procent förnybart elsystem till 2040-talet. 

Räcker inte deras utvärdering?

”Vi vill göra vår egen. Det finns andra som har kommit fram till helt andra saker.”

Vilka då?

”Nu kommer jag inte ihåg … men om man har följt mediedebatten den senaste tiden så hänvisas det till mycket tyckande och mer eller mindre sakliga utredningar. Energimyndigheten fick väl en del kritik.”

En forskare som ni ger stort utrymme är Staffan Qvist. Han är verksam i kärnkraftsbolaget Blykalla. Hur påverkar det hans trovärdighet, tycker du?

”Jag har aldrig träffat Staffan Qvist. Jag vet att han både är en etablerad forskare och engagerad i speciella kraftslag. Vi kommer att ta in ett antal olika källor. Då kommer en del att vara mer nyanserade åt något håll och andra åt ett annat håll. Så får man göra en samlad bedömning.”

Svenskt Näringsliv får ofta hård kritik för att vara bakåtsträvande. Så sent som i höstas motsatte sig Business Europe, en sammanslutning av 40 nationella arbetsgivarorganisationer, höjda klimatambitioner för EU till 2030 – med svenska representanters goda minne.

I dag är Svenskt Näringslivs ambition att reduktionsmålet för 2030 ska överträffas. År 2050 ska EU ligga på nettonoll i utsläpp.

Nyligen gick även Business Europe ut med att man stöttar ett mål om klimatneutralitet till ”omkring mitten av seklet”.

”Den största påverkan vi haft det senaste halvåret har varit gentemot Business Europe. Jag kan med handen på hjärtat säga att det finns ingen organisation som har påverkat deras ståndpunkt mer än vad vi har gjort”, säger Jan-Olof Jacke.

Om det är något han betonar, så är det vikten av att vidtagna åtgärder ska ha så stor geografisk bas som möjligt. EU, säger han, är minsta nivån för att kunna skapa konkurrensneutralitet.

”Helst vill vi göra så mycket som möjligt på global nivå. Men vi kanske inte kan vänta. På EU-nivå borde vi kunna komma överens om gemensamma förutsättningar. Otroligt många svenska företag kan exportera svensk klimatnytta om de får tävla på lika villkor.”

Även om Svenskt Näringsliv har tagit stora steg det senaste halvåret, så finns det områden där organisationen inte rört sig en millimeter. Ett sådant är det som kommit att bli klimatkampens paradfråga nummer ett: flyget.

På tvärs med vetenskapen anser Jan-Olof Jacke att det luftburna resandet kan öka:

”Vi gör inte klimatnytta för världen genom att begränsa vår mobilitet. Men vi ska göra allt vi kan för att begränsa effekterna av att vi förflyttar oss.”

Arbetsgivarorganisationens nya vd är måhända inte beredd att gå lika långt som många av världens strejkande skolelever. Men han betonar att ”vi är beroende av de ungas engagemang för att driva klimatfrågan starkare”.

Skulle du kunna tänka dig att demonstrera med Greta Thunberg?

”Det är en bra fråga. Ja, varför inte.”

Så i september, då står du där? 

”Nej, det tror jag inte att jag gör. Att demonstrera är inte riktigt mitt sätt att påverka. Jag kan hjälpa till att flytta fram debattklimatet.”

 

 


Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?