1515
Annons

Svenskt Näringsliv motverkar höjda klimatmål

Tunga röster vill inför kommande klimatmöte i Polen höja EU:s klimatmål för 2030 – men möter motstånd från kraftfull lobbyism. Bland dem som inte vill se högre ambitioner finns Svenskt Näringsliv. 

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv.
Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv.Foto:Ernst Henry Photography, Ernst Henry

EU-kommissionen har i flera utspel uttalat sitt stöd för höjda klimatmål. I dag är det sagt att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till 2030, men efter att ambitionerna för förnybart och energieffektivisering har höjts talar mycket för att det också är rimligt att sätta ribban högre för minskade utsläpp.

Tydligast har kanske EU:s klimatkommissionär Miguel Arias Cañete varit, då han vid flertalet tillfällen sagt att EU – för kunna öka sitt åtagande kopplat till Parisavtalet – bör höja målet för utsläppsminskning från nuvarande 40 procent till 45 procent till år 2030. Bakom det förslaget står också EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Ett höjt mål är nödvändigt för att EU:s ambition så småningom ska kunna ligga i linje med löftena i Parisavtalet. Den svenska regeringen driver att klimatmålet för 2030 bör skärpas med krav på en utsläppsminskning på minst 55 procent. 

Dock finns kraftiga röster som inte är med på noterna. Greenpeace kunde på onsdagen publicera ett internt dokument från Business Europe, en sammanslutning av 40 nationella arbetsgivarorganisationer där bland andra Svenskt Näringsliv ingår. I det så kallade diskussionspappret framgår att man ska motsätta sig en höjd ambition, med ”de vanliga argumenten”. Det innebär konkret att man anser att Europa inte kan gå före och ”kompensera för andra”.

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv, bekräftar att Business Europe på onsdagen höll ett internt möte där även Svenskt Näringsliv deltog. 

Hon säger att de viktigaste i nuläget är att fokusera på målsättningen om minst 40 procents utsläppsminskningar.

Att det krävs högre mål för att linjera med Parisavtalet gör inte att ni tycker att målen ska höjas?
”Jag är rädd att det snarare skulle göra det mer besvärligt för EU. Nu tappar vi Storbritannien som varit en drivande kraft. Hur blir resultatet om vi öppnar upp igen? Kommer vissa länder att få göra mycket mer på bekostnad av att andra fortfarande inte behöver göra särskilt mycket? Så är det i dag, vilket jag tycker är olyckligt.”

Maria Sunér Fleming menar att det med de nya målen för förnybart och energieffektivisering ändå är troligt att EU överträffar nuvarande mål. 

”Jag tycker att man snarast ska fundera på de andra regelverk som behöver komma på plats, som EU:s ambitioner för transportsektorns regelverk. Och att man ska jobba med teknikutveckling och innovationer, i stället för att rycka upp det här igen. Det tar så mycket energi och tid.”

Tara Conolly, klimatansvarig vid Greenpeace EU, är dock hård i sin dom över den lobbyverksamhet som pågår: 

”Europeiska kommissionen har ett ansvar att fortsätta arbeta framåt och ignorera spinnet, lögnerna och den fördröjningstaktik som Europas dinosaurieföretag använder. Det skulle vara oansvarigt att falla för smutskastningen och ignorera de enorma ekonomiska, hälsomässiga och miljömässiga skador som klimatförändringarna medför.”

När den svenska miljömålsberedningen häromåret satte ett mål om nettonoll utsläpp till år 2045 tyckte Svenskt Näringsliv att det låg för högt och avstyrkte förslaget. Organisationen argumenterade då för ett mål på 70–75 procents utsläppsminskning. 

Vattenfall bygger ny vindkraft i Tyskland

Svenska Vattenfall får snurra igång tyskt havsbaserat vindkraftsprojekt. Projektet väntas ge fossilfri el till över en miljon tyska hushåll, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Foto:Vattenfall/Ties van der Horst

Den havsbaserade vindkraftsparken ska byggas 85 kilometer utanför ön Borkum på den tyska Nordsjökusten. År 2027 väntas den anslutas till det tyska elnätet och parken kommer då att ha en effekt om 908 MW årligen. Det motsvarar elkonsumtionen för över en miljon tyska hushåll.

Energijätten förvärvade det havsbaserade vindkraftsprojektet redan 2016, men nya upphandlingssystem gjorde att projektet auktionerades på nytt. Vattenfall använde sig då av företrädesrätten och behåller nu ansvaret för att utveckla parken.

”Vi är mycket glada över att ha fått kontraktet för detta projekt. Den snabba utbyggnaden av förnybar energi är nyckeln till att permanent minska Tysklands beroende av fossila bränslen”, säger Catrin Jung, chef för havsbaserad vindkraft på Vattenfall.

Vattenfall har sedan innan de tyska vindkraftsparkerna ”Dantysk” och ”Sandbank”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera