Annons
Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

Svenska storbolag tvekar kring Science Based Targets Initiative

Med vetenskapligt baserade klimatmål närmar sig näringslivets hållbarhetsarbete forskningen. Men många företag har ännu inte anslutit sig till det ledande ramverket SBTI. Så här ser genomslaget i Sverige ut för att sätta klimatmål kopplade till Parisavtalet.

Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

Näringslivets roll i hållbarhetsfrågor ser bara ut att öka och närmar sig såväl politiken som forskningen. Ett av de tydligaste exemplen har blivit frågan om att sätta vetenskapligt baserade klimatmål, där företag och organisationer utgår från ett vetenskapligt underlag för att planera sina utsläppsminskningar. Att lyssna på forskningen har blivit något av ett slagord i klimatdebatten och vetenskapligt baserade mål kan ses som just ett exempel på det. 

Att sätta vetenskapligt baserade klimatmål är många gånger synonymt med att följa ramverket SBTI, Science Based Targets Initiative, vilket tagits fram av organisationerna CDP, Global Compact, WRI och WWF. Nya initiativ och metoder för hållbarhetsarbete anammas ofta först av större företag med en organisation och resurser på plats för att ta nya steg.

Små och medelstora bolag dominerar ökningen

Kartläggningen Hållbara Bolag 2022 av 131 stora börsbolag som Aktuell Hållbarhet och Dagens industri genomförde i höstas, visar att 31 procent är medlemmar i SBTI. Samtidigt är det framför allt små och medelstora som står för ökningen av nya företag inom SBTI och Sverige är det land som har flest anslutna företag i relation till folkmängd.

”I Sverige är ungefär 200 företag anslutna till SBTI och det är jättebra, även om det såklart borde vara fler. Det viktigaste är att företagen sätter vetenskapligt baserade mål och får dem verifierade. Dels kommer kraven öka på företagen att göra det och dels driver ambitiösa mål en förändring. De företag som är med i SBTI sänker sina utsläpp med 8,8 procent i genomsnitt varje år”, säger Elin Larsson, chef för näringsliv och finans på WWF Sverige.

De vanligaste frågorna kring att ansluta sig till SBTI som hon märker av handlar framför allt hur om hur resurskrävande arbetet är och hur utsläppen i scope 3, exempelvis i värdekedjan, ska hanteras.

”Att sätta vetenskapligt baserade klimatmål kostar en del engagemang och att få tillgång till data kan vara ett omfattande arbete. Fördelen med SBTI är att det är den mest etablerade standarden inom området och bland det mest positiva som brukar anges är att bilden av varumärket stärks och att det driver innovation.”

SBTI som trädde i kraft 2015 innebär ett ramverk för företag att sätta klimatmål som ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Målen granskas även av SBTI för att få bli godkända. Samtidigt som initiativet har lyfts fram som en brygga mellan vetenskapen och näringslivet har det kritiserats för att användas som greenwashing. Bland annat för mål som inte omfattar hela verksamheten och att mål baserats på antaganden som inte är representativa.

”Det är bra att det kommer sådana inspel, det här handlar om ett pågående utvecklingsarbete och det finns ingen anledning att vänta tills att det blir perfekt. Alla är överens om att det behövs bättre information om risker och möjligheter. Men oavsett osäkerheten i uppskattningar så är SBTI det mest uppstyrda regelverket. Och även om det finns en risk för att det används som greenwashing är rädslan generellt större för att anklagas för greenwashing.

Nyttan med att sätta vetenskapligt baserade klimatmål ser även skogs- och pappersbolaget SCA och hållbarhetschefen Hans Djurberg. Däremot har företaget än så länge inte anslutit sig till SBTI. Något som dock kan vara på väg att förändras.

”En anledning att vi ännu inte valt SBTI är att det finns en uppsjö av verktyg, standarder och rankningar att följa. Där måste vi välja vad vi ska följa, eftersom det tar upp ganska mycket resurser att engagera sig. SBTI är viktigt för många av våra intressenter, men det är först nu som markanvändning är på väg in i SBTI och det är en väldigt viktig fråga för oss”, säger han.

SCA har formulerat egna vetenskapligt baserade klimatmål utifrån IPCC:s rapporter och 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Målet är bland annat att halvera de fossila utsläppen från 2019 till 2030 och att den totala klimatnyttan ska öka med fem miljoner ton koldioxid. Med det senare avses bland annat kol som lagras i skogar och klimatnytta som uppstår när träprodukter ersätter produkter av andra material med sämre klimatprestanda, exempelvis betong och stål.

”Skogens upptag av kol är oerhört viktigt för vårt helhetsperspektiv. Nu är SBTI på väg att införa en sådan standard, med mål kopplade till markanvändning. Nu arbetar vi med att sätta oss in i den innan vi lämnar ett slutgiltigt besked om vi kommer ansluta oss till SBTI eller inte.

Vad är fördelen med att gå med i SBTI?
”Att arbetet följer en vedertagen standard är en styrka. Målen granskas också av en tredje part, vilket gör resultaten mer jämförbara och trovärdiga. SBTI efterfrågas dessutom ofta i rankningar. Nackdelen med standarder kan vara ett ensidigt perspektiv på skogsfrågor. Vi vill inte diskutera skogsbruk och kolinlagring var för sig utan vill ha en helhetssyn. Vi vill inte ha standarder som för oss bort från att redovisa frågorna gemensamt.

Går det att sätta vetenskapliga trovärdiga mål utan att gå med i SBTI?
”Jag tycker att det går, även om en tredjepartsgranskning ökar trovärdigheten. Men det är ett relativt komplicerat arbete med många systemavgränsningar och beräkningar att ta hänsyn till. Där kan SBTI hjälpa till med att sätta transparenta mål i linje med Parisavtalet. Samtidigt finns informationen tillgänglig på annat håll och även om vi har mycket kunskap i företaget har vi tagit hjälp av experter.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera