Svenska pensionsförvaltare fortfarande stora fossilsyndare

Europas kapitalförvaltare är överexponerade mot såväl kol som olja, visar en färsk granskning från WWF. Men nya, framåtblickande analysmetoder vinner nu mark – och kan potentiellt bidra till nya investeringsstrategier. 

Foto:Kokhanchikov
AP1, AP2, AP7 och Alecta beräknas ännu 2023 vara överexponerade i noterade aktier inom kolbaserad energiproduktion och kolutvinning.
AP1, AP2, AP7 och Alecta beräknas ännu 2023 vara överexponerade i noterade aktier inom kolbaserad energiproduktion och kolutvinning.Foto:DANIEL ROOS
AMF Pension, AP3, AP4, AP7, Folksam, Nordea Liv och Pension samt Skandia Liv är överexponerade 2023 i noterade aktier inom oljeutvinning.Foto:JANERIK HENRIKSSON / TT
AMF Pension, AP3, AP4, AP7, Folksam, Nordea Liv och Pension samt Skandia Liv är överexponerade 2023 i noterade aktier inom oljeutvinning.
AMF Pension, AP3, AP4, AP7, Folksam, Nordea Liv och Pension samt Skandia Liv är överexponerade 2023 i noterade aktier inom oljeutvinning.Foto:Hasse Holmberg / TT

Det finansiella systemet måste göra sitt om världen ska ha en chans att klara Parisavtalet. Ett skifte i tanke och handling kan anas hos finanssektorn, men det går ännu alldeles för långsamt.

Enligt en färsk undersökning från WWF som Di tagit del av har flera av Europas största kapitalförvaltare portföljer som är överexponerade mot såväl kol som olja.

Av 88 tillfrågade deltog nära hälften, men endast 33 stycken gick med på att låta presentera resultatet. Dessa 33 kapitalförvaltare – sannolikt de “bästa i klassen” – sitter tillsammans på 19.000 miljarder kronor, pengar som alltför ofta gynnar det fossila.

För att ta reda på hur exponeringen ser ut fram till 2023 och hur väl den matchar vetenskapens råd använde sig WWF av framåtblickande portföljanalyser (se faktaruta om verktyget Pacta). 

Organisationen kunde då konstatera att kapitalägarnas portföljer för noterade aktier och företagsobligationer i kolbaserad elproduktion snarast ligger i linje med det scenario på 2,7 graders uppvärmning som Internationella Energimyndigheten IEA skissat på. Snarlikt, bara något bättre, ser det ut för kapitalförvaltarnas oljeportföljer.

Några exempel:

Kolbaserad elproduktion: 9 av de 33 förvaltarna beräknas ännu 2023 vara överexponerade i noterade aktier. Av dem 4 svenska: AP1, AP2, AP7 och Alecta. AP2 är dessutom överexponerade vad gäller företagsobligationer. 

Kolutvinning: 11 av 33 beräknas vara överexponerade i noterade aktier i gruvbolag som bland annat utvinner kol. I Sverige: Alecta, AP1, AP2 och AP7. 

Oljeutvinning: 26 av 33 bolag är överexponerade 2023 i noterade aktier. Bland dem AMF Pension, AP3, AP4, AP7, Folksam, Nordea NDA SE -0,81% Dagens utveckling Liv och Pension samt Skandia Liv. 

Analysen visar med andra ord att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att investeringarna i noterade aktier och i företagsobligationer ska kunna bidra tillräckligt till den omställning som krävs.

Magnus Emfel, senior rådgivare finans på Världsnaturfonden, framhåller att många kapitalägare har börjat göra delar av sina portföljer kompatibla med ett 1,75-gradersscenario – men att ingen har gjort det för alla sektorer och teknologier.

“Någon kan vara duktig på förnybart, men fortfarande ha kol. Och tvärtom. Just kolet är något som två tredjedelar redan minskat sin exponering mot”, säger han.

För WWF är det centrala dock inte hur resultatet ser ut just nu i den helt färska granskningen. De 33 kapitalägare som medverkat lyfts alla fram som förebilder eftersom de bidragit till den samlade analysen och ökad transparens. Sannolikt skulle överexponeringen mot det fossila vara långt större om samtliga kapitalförvaltare hade granskats.

I stället vill organisationen lägga fokus på den typ av framåtblickande scenarioanalyser som granskningen bygger på. Med hjälp av dessa kan förståelsen för risk öka och bidra till såväl nya investeringsstrategier som regleringar och praxis på finansmarknaden.

“Fältet för den här typen av analyser är ganska nytt, investerarna trevar lite grann. Men många kapitalägare har ändå börjat integrera ett framåtblickande angreppssätt för klimatpåverkan”, säger Magnus Emfel. 

Han – och många med honom – lyfter Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) som försöker få både företag och investerare att utveckla analyserna. WWF vill att enhetliga och tydliga ramverk skapas via branschpraxis, standarder, tillsynsverksamhet och reglering.

“TCDF pekar på ett par unika saker. Dels att man måste göra framåtblickande analyser baserade på klimatscenarier. Dels att det ska in i den finansiella redovisningen och upp på lednings- och styrelsenivå.”

Mest intressant med den nya studien, tycker Magnus Emfel, är att den i många fall ledde till att investerarna fick fram ny information om sina bolag och därmed ny kunskap om sina portföljer.

“Många förvaltare och analytiker har varit avvaktande till en början, men uppskattar att det finns en vetenskaplig grund. Själva poängen är att den här typen av redovisning ska generera ändrat beteende över hela marknaden så att våra kapitalflöden bidrar till att klimatmålen uppnås.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?