Svenska myndigheter vill samarbeta med Norge för att lagra svensk koldioxid

Svenska myndigheter undersöker möjligheterna för ett eventuellt framtida samarbete om koldioxidlagring med Norge.

“Om svensk industri bestämmer sig för tekniken behöver vi förbereda oss och veta vad som förväntas av staten”, säger Julien Morel vid Naturvårdsverket.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Norge är det land i världen som kanske har störst erfarenhet av koldioxidlagring. Efter 2024 är förhoppningen att utöka verksamheten till att även omfatta internationella industrier.

Ett samarbete mellan Sverige och Norge har länge beskrivits som en möjlighet för båda parter, och svensk industri efterfrågar ett samarbetsavtal mellan länderna.

För att stå redo inför ett eventuellt framtida samarbete åker på torsdagen representanter från Naturvårdsverket, SGU och Energimyndigheten till Norge för att träffa norska departement, näringslivet och andra icke-statliga aktörer.

“Vi ska i ett första skede lära oss om landets erfarenheter och fundera över hur vi kan organisera oss i Sverige för att stötta industrin samt hur ett samarbete skulle kunna se ut”, säger Julien Morel, klimatanalytiker vid Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Koldioxidavskiljning och lagring innebär att industrins koldioxidutsläpp avskiljs, transporteras och lagras permanent under marken. Tekniken anses vara central för att kunna begränsa klimatförändringarna. I Sverige hör cementindustrin, energiproduktionen samt massa- och pappersindustrin till intressenterna. 

Den rödgröna regeringen tillsatte i somras en utredning för att ta fram en strategi för hur Sverige ska uppnå negativa utsläpp, där koldioxidlagring beskrivs som en av möjliga lösningar. Syftet med resan till Norge är därför också att komma med inspel till den utredningen och till den kommande regeringens handlingsplan för klimatet.

Enligt Julien Morel har Parisavtalet, det klimatpolitiska ramverket och 1,5-gradersrapporten från FN:s klimatpanel gett nytt liv till frågan om negativa utsläpp. Han påminner om att debatten om koldioxlagring började redan på 90-talet, men att inte mycket har hänt. 

“Inte på grund av tekniken, mer till följd vilken syn man haft på tekniken. Nu har intresset för den här lösningen ökat igen. Och med tanke på den akuta klimatsituationen vi har vore det synd att stänga dörren. Vi måste förbereda oss på att på något sätt dammsuga atmosfären”, säger han.

Internationellt finns förväntningar på att Sverige ska gå före.

“Vi ligger nära Norge som kommit långt i arbetet med koldioxidlagring och vi har stora punktutsläpp som lämpar sig för den här tekniken. Vi brukar själva framhålla vårt klimatarbete. Frågan är hur vi tar frågan vidare?”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?