1515

Svenska kemister gör mat av el och koldioxid

Om några veckor serverar de ett kilo ”smör” gjort på elenergi och koldioxid. Kemisterna Anders Lorén och Marcus Vestergren är på väg att lösa de stora hållbarhetsutmaningarna med dagens moderna jordbruk och livsmedelsindustri.

Foto:Most Photos

”Vi tillverkar mat på ett helt annat sätt än mänskligheten har gjort de senaste 10.000 åren. Helt disruptivt, vi löser det med kemi”, säger Anders Lorén, forskare och kemist vid statliga forskningsinstitutet RISE som tillsammans med kollegan Marcus Vestergren driver det Vinnova-finansierade projektet Power to Food som tar fram en process för att tillverka mat av elenergi och koldioxid.

Metoden är framför allt tänkt för att komplettera jordbruket, vars stora hållbarhetsutmaningar främst är kopplade till landanvändning och därigenom artutrotning, vattenanvändning och näringsläckage till hav.

”Vår energikälla och råvara är elektricitet. Som energibärare använder vi matfett som vi tillverkar från koldioxid, det verkar ju finnas en del över om man säger så. Koldioxid är den mest oxiderade formen av kol och vi reducerar den till matfett helt enkelt”.

Anledningen till att det är just fett man valt förklaras med att det var enklast att snabbt få fram en färdig produkt, något att visa upp. 

”Vi har koncept med socker och protein också men där har vi ännu inte en färdig produkt.”

Än så länge sker utvecklingen i laboratorium och man har så här långt tagit fram två burkar med vitt pulver, fettsyra respektive matfett samt fått ett godkänt patent.

Kemisterna Marcus Vestergren och Anders Lorén utvecklar en process för att tillverka mat av el och koldioxid.
Kemisterna Marcus Vestergren och Anders Lorén utvecklar en process för att tillverka mat av el och koldioxid.Foto:Torbjörn Esping

Under våren räknar man med att ha ytterligare två prototypprodukter klara, ett kilo bredbart fett, som ett smör eller margarin och ett alternativ till palmolja för bakverk eller frityr. Forskarna trycker hårt på att Power to Food bygger på en teknik som är skalbar.

”Vi tänker oss en intensiv, centraliserad produktion likt den i dagens kemiindustri och i raffinaderivärlden. Sedan kan råvaruproduktionen vara decentraliserad i form av solceller och vindkraftverk.”

En förutsättning för att göra mat av el är naturligtvis att den är billig och förnybart producerad, precis som det handlar om för andra intressanta, innovativa industriprojekt just nu som satsningarna på grön vätgas och fossilfritt stål. 

Nästa steg som Anders Lorén ser hägrar framför sig är att ”hänga på” en pilotanläggning på någon processindustri. 

”En sådan här industri ska etableras där det finns stora koldioxidutsläpp, vid ett pappersbruk eller en biogasanläggning till exempel.”

En anläggning invid ett pappersbruk skulle kunna använda industrins utsläpp av cirka 500.000 ton koldioxid årligen till att tillverka 170.000 ton matfett, vilket motsvarar behovet hos 6 miljoner människor.

Så nu gäller det bara att fånga industrins och investerarnas intresse.

”Det finns fantastiskt mycket värdefull kunskap i den svenska processindustrin som vi kan ta tillvara”, menar Anders Lorén men medger samtidigt att de aktuella, likaså revolutionerande stålindustriprojekten Hybrit och H2 Green Steel har en lite lättare resa.

”Men efterfrågan är rimligtvis stor, det äts en del fett, proteiner och kolhydrater per dag på jorden.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?