Svenska investerare kräver nya mått för utsläppsrapportering

Att bolag mäter hela sitt koldioxidavtryck borde vara en självklarhet, tycker svenska investerare. Men inte heller scope 3 – utsläppen längs med hela värdekedjan – ger hela bilden.

”Scope 3 skulle behöva kompletteras med andra mått”, säger Eva Axelsson på Swedbank Robur. 

De investerare Di pratat med tycker att företag självklart måste redovisa samtliga utsläpp.
De investerare Di pratat med tycker att företag självklart måste redovisa samtliga utsläpp.Foto:Most Photos

Drygt fyra av tio bolag i Di:s klimatindex mäter i dag utsläppen som orsakas i den egna verksamheten, det som kallas scope 1 och 2. Inte lika många, bara tre av tio, mäter de utsläpp som orsakas indirekt längs med hela värdekedjan, scope 3 kallat. 

I scope 3 ingår bland annat affärsresor, transport och distribution, kapitalvaror, avfall, bearbetning och användning av sålda produkter. Det är många gånger svårt och jobbigt att rapportera. Men för svenska investerare tycks det vara mer eller mindre en självklarhet att bolag ska mäta och redovisa dessa. 

Eva Axelsson, chef för hållbarhetsanalys på Swedbank Robur.
Eva Axelsson, chef för hållbarhetsanalys på Swedbank Robur.Foto:(c)copyright jann@lipka.se

”Enbart Scope 1 och 2 ger inte en tillräckligt heltäckande bild över ett bolags totala utsläpp. Vi står bakom Scope 3 för att kunna mäta absoluta utsläpp över en tjänst eller produkts hela livscykel”, säger Eva Axelsson, chef för hållbarhetsanalys på Swedbank Robur.

”Själva principen med Scope 3 – att även titta på delar som indirekt påverkar bolagets värdekedja – är en förutsättning om man som bolag vill kunna säga att man tar ansvar för hela sin verksamhet”, säger Emilie Westholm, chef för ansvarsfullt ägande vid Folksam.

Betydelsen av scope 3 varierar dock beroende på vilken bransch som berörs. Folksam vill att alla bolag i ett första skede gör en väsentlighetsanalys utifrån den egna verksamheten.

Emilie Westholm, chef för ansvarsfullt ägande vid Folksam.
Emilie Westholm, chef för ansvarsfullt ägande vid Folksam.

”Scope 3 är viktigast för de bolag som har den största delen av sina utsläpp här”, säger Emilie Westholm.

Även Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta, tycker att scope 3 bidrar med viktiga perspektiv:

”Vår investeringsstrategi bygger på noggrann analys av varje bolag och dess affärsmodell, vilket gör det relevant att få en bättre bild av scope 3.”

Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta.
Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta.Foto:Jack Mikrut, Jack Mikrut, Jack Mikrut

Men, påpekar Carina Silberg, ännu finns stora luckor i tillgången till scope 3-data och brister i kvaliteten och tillförlitligheten.

”Det påtalar vi i dialogen med bolagen och uppmuntrar starkt till redovisning.”

Eva Axelsson konstaterar att det i dag finns flera dataleverantörer som gör uppskattningar av hur stora utsläpp bolag har i scope 3. Men inte heller dessa håller måttet, säger hon. 

”Vår upplevelse är att den ännu inte har nått den detaljgrad som krävs för att det ska gå att använda för att jämföra, eller få en rättvis bild över, ett bolags totala utsläpp.”

Så vad gör då investerarna för att driva utvecklingen framåt och tvinga fram bättre kvalitet på statistiken?

Emilie Westholm säger att trycket från investerare och även kunder är stort:

”Jag tror personligen att stor makt ligger hos större bolag i toppen av värdekedjan; att upprätta ännu tydligare policys och krav genom hela leverantörskedjan och därmed skapa bättre kontroll och mätbarhet.”

Carina Silberg menar att det finns höga förväntningar på att näringsliv och investerare ska driva utvecklingen av rapporteringen, men påminner om att det också finns ett tryck från regulatoriskt håll.

”När datan kommer upp på bordet kan den börja synas av olika aktörer vilket kan bidra till bättre kvalitet och mer standardiserade metoder för insamling och redovisning.”

Eva Axelsson framhåller att scope 3 är ett av flera ”relevanta och viktiga” mått för att mäta ett bolags utsläpp gällande en produkts eller tjänsts hela livscykel. 

”Scope 3 fångar dock bara det negativa, inte vilka utsläpp som undvikits, så kallade ”avoided emissions”. För att bättre förstå det faktiska koldioxidbidraget sett ur ett helhetsperspektiv, skulle Scope 3 behöva kompletteras även med andra mått.”

LÄS MER: Nya siffror: Så stora är bolagens ”osynliga” utsläpp 

LÄS MER: Di ökar trycket på storbolagen med nya siffror 

 


Innehåll från Isofol MedicalAnnons

Målet: Effektivare cancerbehandling

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste formen av cancer som diagnostiseras hos 1,8 miljoner patienter årligen.
Kolorektalcancer är den tredje vanligaste formen av cancer som diagnostiseras hos 1,8 miljoner patienter årligen.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste formen av cancer med ett växande vårdbehov där ingen ny behandling har introducerats på 16 år. Isofol siktar på att lansera sin läkemedelskandidat arfolitixorin att ingå i standardbehandlingen.

Kolorektalcancer är också den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall efter lungcancer. Antalet nya patienter som globalt årligen diagnostiseras för cancerformen är omkring 1,8 miljoner och förväntas öka med 70 % fram till år 2040. 

Etablerad behandlingsform som gynnar fler patienterNuvarande etablerad behandlingsform av spridd kolorektalcancer (i första linjen) utgörs av en kombination av cellgifter och läkemedlet leukovorin, vilket Isofols kandidat arfolitixorin avser ersätta. Leukovorin måste omvandlas i kroppen till en aktiv substans och beroende på genetiska anlag sker inte denna aktivering hos alla patienter. Arfolitixorin är den aktiva substansen och kan potentiellt gynna betydligt fler patienter.

Fas III-studie i slutfasen

Isofol har en fullrekryterad global fas III-studie med en pågående interimanalys. De första 330 av totalt 440 patienter utvärderas av en oberoende säkerhetskommitté och deras rekommendation kring studiens fortsättning beräknas presenteras i första kvartalet 2021.

Läs mer om Isofol.

Bolaget ser två möjliga utfall av interimanalysen – generade data räcker för en registreringsansökan eller data pekar på att resultaten har en klart positiv trend, men att ytterligare 220 patienter bör tas in för att påvisa statistisk signifikans för progressionsfri överlevnad, vilket stärker lanseringsmöjligheterna.

Förutom en bättre behandlingsmetod, innebär lanseringen kommersiella möjligheter med ett årligt försäljningsvärde på över tio miljarder kronor. Patentskyddet gäller till år 2038 i USA och Japan samt till år 2034 i andra länder. 

Licensavtal i Japan och Kanada

Två licensavtal ingicks under hösten med Solasia i Japan och med Paladin Labs i Kanada. Detta ger en stark validering av den vetenskapliga och kliniska datan såväl som den kommersiella potentialen. Avtalen, som är några av de högst värderade i sitt slag på respektive marknad, omfattar definierade milstolpebetalningar på sammantaget över en miljard kronor samt en stegvis solid tvåsiffrig royalty baserad på den framtida nettoförsäljningen.

Prekommersialiseringsarbetet är nu upptrappat för att öka kännedomen och förbereda lanseringen av arfolitixorin som del av den rådande standardbehandlingen av drabbade patienter.

Om Isofol

Isofol Medical AB (publ) är ett biotechbolag som utvecklar läkemedelskandidaten arfolitixorin, som främst är avsett för behandling av spridd kolorektal cancer, en av de vanligaste formerna av cancer. Handlas på Nasdaq First North Premier Growth Market. Följ bolaget på Linkedin. 

 

Mer från Isofol Medical

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Isofol Medical och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?