1515
Annons

Svenska gruvbolag ska värna biologisk mångfald

Råvarubranscherna har de tuffaste utmaningarna med att anpassa sig till de allt hårdare klimat- och miljökraven. Nu ska den svenska gruvindustrin ta krafttag och värna den biologiska mångfalden vid sina anläggningar. 

”Det handlar mycket om att göra rätt från början”, säger LKAB:s miljöchef Linda Bjurholt. 

LKAB:s miljöchef Linda Bjurholt.
LKAB:s miljöchef Linda Bjurholt.Foto:Fredric Alm

Av jordens 8 miljoner djur- och växtarter riskerar 1 miljon att utrotas inom bara några decennier, enligt FN:s vetenskapliga expertpanel. Hoten mot den biologiska mångfalden har seglat upp som ett lika stort hot mot jorden och mänskligheten som klimatförändringarna. 

”Ja, om man tittar rent ekonomiskt så visar forskning att den biologiska mångfalden påverkar möjligheten att bibehålla och utveckla vår välfärd lika mycket som klimathotet”, konstaterar Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB.

Gruvindustrin, där LKAB är Sveriges största aktör, kan inte välja var man ska lokalisera nya anläggningar, det måste bli just där malmen finns. Och ofta är det i orörd natur med stora ekologiska värden.

Därför har den svenska gruvbranschen lanserat en färdplan, Mining with nature, som har målet att svensk gruv- och mineralnäring senast år 2030 inte bara ska skydda den biologiska mångfalden utan bidra med ökad biologisk mångfald i alla regioner där gruvverksamheten sker. 

”Vi är väldigt tidigt ute med det här inom gruvindustrin internationellt och här hemma är vi den första bransch som gör det”, förklarar Maria Sunér, vd för branschorganisationen Svemin.

”Det handlar om att vi är väl medvetna om att vi påverkar den biologiska mångfalden i våra verksamheter och det måste vi hantera på ett ansvarsfullt sätt.” 

LKAB:s anläggning i Leveäniemi.
LKAB:s anläggning i Leveäniemi.Foto:Fredric Alm

Det ska ske genom att gruvbolagen såväl ska undvika, minimera, restaurera och kompensera för påverkan på biologisk mångfald.

”Vi behöver ju ta mark i anspråk men det gäller att göra det så resurseffektivt som möjligt genom att verkligen noga planera industriområdena”, säger Linda Bjurholt på LKAB. 

”Det går också att göra mycket under gruvans drift som att göra gröna korridorer och inte avverka all skog med en gång utan återetablera eftersom.”

Hon ser satsningar på biologisk mångfald som väl investerade pengar på alla sätt och för alla parter. 

”Jag tror inte att det handlar om samma kostnader som att bli koldioxidfria. Här handlar det mycket om att göra rätt från början. Ibland skulle det till och med kunna bli kostnadseffektivare eftersom vi kan planera så att vi inte tvingas till dyra åtgärder i efterhand”, menar Linda Bjurholt. 

Samtidigt ser hon att det finns olika utmaningar geografiskt i vårt avlånga land.

”Jag bor i Kiruna och det tar ganska lång tid att odla renlav om man jämför med vad det tar att etablera växtlighet på Gotland till exempel. Så visst finns det skilda geografiska och även mineralogiska förutsättningar även här.” 

LKAB liksom Boliden BOL -1,71% Dagens utveckling är också delaktigt i näringslivsprojektet för att utveckla en värderingsmodell för biodiversitet, Changing Land use Impact on Biodiversity, CLImB. 

”Det är ett viktigt steg. Både vi och tillståndsmyndigheter och andra måste vara trygga med att det går att mäta framsteg”, säger Maria Sunér på Svemin.

”Bristen på väl etablerade metoder för att mäta hur man påverkar den biologiska mångfalden och hur man bidrar till den är en av de främsta utmaningarna för branschen. Men också en acceptans för kompensationstanken, att det kan bli en metod i tillståndsgivningen.” 

Ekologisk kompensation betyder alltså att biologiska värden som går förlorade i ett område kompenseras genom att värden tillförs i ett annat, angränsande område.

”Vi har sett att vi kan skapa mer värde i områden som vi efterbehandlar än vad vi har i motsvarande områden runt omkring genom att smart tillföra biologiska värden och få dem att etablera sig”, säger Linda Bjurholt.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?