Svenska forskare går på jakt efter nästa Northvolt

Sverige ligger i batteriforskningens frontlinje, enligt professor Kristina Edström vars forskningscenter vill lägga grunden för nästa svenska batterijätte. Men landet har tappat i industrialiseringen. ”Något vi saknar är uppskalningsprocesser”, säger hon.

Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet.
Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet.Foto:Mikael Wallerstedt

När Kristina Edström i mitten av 1990-talet forskade på batterier kunde hon få höra att det verkade ”andefattigt”.

”De såg bara själva burken. Men öppnar man finns ju en hel värld däri”, säger professorn i kemi vid Uppsala universitet.

I dag har det breda teknikslaget batterier – alltså energilagring med hjälp av kemiska reaktioner – ett helt annat strålkastarljus på sig.

För även om ingen vet exakt hur mixen av förnybar energi kommer att se ut i framtiden finns en förväntan att batterierna kommer att spela en fundamental roll i omställningen.

Och de blir stadigt mindre, billigare och starkare.

”Transportsidan driver utvecklingen framåt. Men där bakom kommer efterfrågan också för bland annat storskalig lagring och för att säkra kvaliteten i elnätet”, säger Kristina Edström som i dag leder forskningen vid universitetets Ångström Advanced Battery Centre och är koordinator för EU:s projekt för framtidens batteriteknologier, Battery 2030+.

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

Från EU märks en vilja att Europa ska gå från konsumtion till produktion. Inte minst i ljuset av de globala handelskrigen. Unionens batteriallians uppskattar att marknaden kan uppgå till 250 miljarder euro år 2025, och avsatte i januari i år 2,9 miljarder euro för forskning inom alla delar av värdekedjan. En del av bakgrunden till satsningen är just den ekonomiskt viktiga fordonsindustrins behov av batterier. 

I Sverige har kommersiella framsteg på batteriområdet och Northvolt blivit i det närmaste synonyma begrepp. Spaltmeter har skrivits om det snabbväxande bolagets byggande av Europas största batterifabrik i Skellefteå som ska förse fordonsindustrin med litiumjonbatterier.

Men i skuggan av Northvolt finns andra svenska batteribolag som på allvar nått kommersialiseringsfasen. Bland annat snabbväxande Polarium, som har tyngdpunkten mot telekomindustrin och i år räknar med att växa omsättningen drygt 60 procent till 1,25 miljarder kronor.

Kring själva forskningen på batterier ligger Sverige i frontlinjen, bedömer Kristina Edström. Men det är viktigt att industrin inte tappar styrfarten.

På hennes battericenter letar man sig bland annat igenom det periodiska systemet för att ta fram kraftfullare och säkrare batterier.

”Vi försöker titta 5-10 år framåt i tiden. Förhoppningsvis har vi då komplement till bolag som Northvolt. För de kommer att bli oerhört duktiga på dagens generation av batterier”, säger Kristina Edström.

Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet som leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.
Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet som leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.Foto:Peter Widing, Chalmers

Att batterier ses som en framtidsbransch råder det ingen tvekan om. På Ångström Advanced Battery Centre arbetar omkring 90 personer med 30 olika nationaliteter.

”Många från Europa vill komma till oss och medelåldern är låg. Det finns en i vår grupp som är över 50 år och det är jag”, säger Kristina Edström med ett skratt.

I den svenska batteristrategin – till vilken hon är en av medförfattarna – förordas bland annat att Sverige årligen borde utbilda 1.000 personer med batterikompetens på gymnasier och universitet.

Kristina Edström beskriver sina egna master- och doktorsstudenter som ”extremt eftertraktade av industrin” och uppskattar att mellan 80 och 90 procent lämnar akademin för näringslivet.

Men även om det finns en spets i forskningen och exempel på både stora och lönsamma batteribolag är frågan vilken roll Sverige ska få på den framväxande och föränderliga marknaden.

En världsledande sådan, hoppas det statliga forskningsinstitutet Rise som nu bygger två testanläggningar för el- och laddfordon och ett labb för att testa batterisäkerhet.

Klimatinitiativet Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av regeringen, skriver i sin batteristrategi att Sverige har unika förutsättningar: Inom gruvsektorn finns ett världsledande industrikluster, fordonsindustrin är stark och i berggrunden finns fyndigheter av viktiga ämnen.

Kristina Edström efterlyser dock en brygga mellan forskningen och tillämpningen av den – för att fler svenska framsteg ska nå massmarknaden.

”Vi har tappat industrialiseringen. Något vi saknar är uppskalningsprocesser”, säger hon.

Som en svensk fördel lyfter Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet som leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers, även fram vår relativt koldioxidneutrala elproduktion från vind och vattenkraft.

Men likt Kristina Edström ser han förbättringsmöjligheter kring industrialiseringen. En nackdel är att staten de senaste decennierna har varit osäker på om den ska syssla med industripolitik, konstaterar han:

”Man har haft kontakter med den etablerade industrin, men det har varit svårt att bygga upp nya saker. När något nytt ska till behövs statens hjälp eftersom man kontrollerar flera viktiga styrmedel och resurser.”

Läs mer om batterier:
– Snabbväxande Polarium siktar mot börsen
– ”Energifrågan är enkel jämfört med återvinningsfrågan”

 


Innehåll från GROHEAnnons

Så ska GROHE ta ledartröjan inom hållbarhet

Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.
Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE.

De ska bli sanitetsleverantören som tar taktpinnen och driver hållbarhetsfrågan framåt i industrin. Målet är glasklart och vägen dit tydlig. Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE AG ringar in bristen på industriellt ledarskap och uppmanar nu branschen till att hitta nya sätt att öka takten i hållbarhetsarbetet.

Sanitetsleverantören GROHE har en gedigen historia av hållbarhetsarbete. I över 20 år har de arbetat aktivt för att göra hållbarhet till grundbulten i verksamheten och affärsmodellen. Men på vilket sätt gör GROHE detta? Jonas Brennwald, Leader, LIXIL EMENA och Co-CEO på GROHE berättar om hur företagets hållbarhetsarbete bryter ny mark.  

– Hållbarhetsperspektivet är bärande i allt vi gör. Vår väg framåt är att ständigt spänna bågen hårdare i hållbarhetsarbetet genom att dagligen gjuta samman design och kvalitet på ett smartare sätt för att minska vårt ekologiska fotavtryck, säger Jonas Brennwald och fortsätter:

– Vi arbetar också aktivt med folkbildning genom kampanjer där vi vill sprida kunskap och insikter om hur svenskarnas relation till vatten egentligen ser ut. Och sedan ytterligare med initiativ som ”Mindre plast”, där vi hittills har besparat miljön över 24,5 miljoner produktförpackningar i plast, står vi stadiga i vår tro att det är en rimlig ambition att göra anspråk på ledartröjan i branschen när det kommer till hållbarhet. 

Flertalet åtgärder som skapar resultat

Vidare har GROHE haft som mål att bli först ut i branschen med att nå en koldioxidneutral produktion. Att milstolpen nåddes under 2020 är ett resultat av flera insatser. Genom den digitala plattformen GROHE X avslöjas nästa stora steg i deras hållbarhetsresa och uppmanar branschen att följa deras väg.

– Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer och miljön. Eftersom byggsektorn står för mer än 50 procent av den globala materialförbrukningen måste vi sträva efter en rejäl minskning av vår förbrukning av nya resurser. Vi måste stoppa överkonsumtionen och sluta med den linjära Take-Make-Waste-modellen, säger Jonas Brennwald.

Tidiga med hållbar produktstandard

Därför beslutade GROHE att bli ett av de allra första varumärkena inom sanitetsbranschen att använda Cradle to Cradle Certified® produktstandard. Med Cradle to Cradle-modellen, till skillnad från den linjära, tillverkas produkten på ett sätt att komponenterna i slutet av dess livslängd kan användas för att skapa nya produkter. Vilket drastiskt minskar mängden nya resurser. Fyra av GROHE:s produkter är nu Cradle to Cradle Certified® på guldnivå. 

– Detta är en milstolpe vi är mycket stolta över. Och också relevant för våra affärspartners inom sektorn för grön byggnad. Vi behöver produktlösningar som blickar framåt och våra prisbelönta produkter är ett bevis på att vi är på rätt väg. Förutom vatten- och energibesparande teknik är produkter som GROHE Blue banbrytande. Vattensystemet gör det möjligt för konsumenter att aktivt minska sitt avtryck – en familj på fyra kan spara upp till 800 plastflaskor per år, avslutar Jonas Brennwald.

Läs mer om GROHE:s hållbarhetsmål här.

Om GROHE

I norra Europa har GROHE sitt regionala högkvarter i Köpenhamn och lokala säljkontor i Oslo, Stockholm och Helsingfors. GROHE är världens största leverantör av sanitetsprodukter. Under de senaste 10 åren har GROHE:s framgång bekräftats av mer än 280 design- och innovationspriser. 2014 blev GROHE en del av LIXIL Group Corporation, ett börsnoterat företag listat på Tokyobörsen.

 

Mer från GROHE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GROHE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?