1515
Annons

Svenska aktörer lagrar solkraft i nedlagda gruvor

Sol och vindkraft sätter press på det svenska elnätet. Det vill Mine Storage lösa genom energilagring i nedlagda gruvor, med hjälp av vattenkraft.

”Vi räknar med en avkastning på 14-17 procent per år”, säger bolagets ordförande Christopher Engman.

Foto:Most Photos

Svenska Mine Storage gör gemensam sak med en rad svenska aktörer för att ta fram en blueprint för världens första underjordiska ”mine storage”-anläggning. Det handlar om att lagra energi på ett helt nytt sätt.

Konsortiet, som består av gruvbolagen Boliden BOL +1,40% Dagens utveckling och Lovisagruvan, energibolaget Mälarenergi, vattenkraftsutrustningstillverkaren Voith Hydro och Afry, har nu fått stöd av Vinnova för att tillsammans kunna ta den nya tekniken till marknaden. 

Målet med satsningen är att lösa bristen på frekvensreglering i det svenska elnätet, där en allt större andel utgörs av förnybar energi som vind och sol. Mine Storages lagringslösning bygger på användandet av pumpkraftverk i nedlagda gruvor. När tillgången på el är stor i nätet pumpas vatten upp till ett övre magasin i gruvan, när elproduktionen går ner leds vattnet tillbaka till ett lägre magasin. På vägen passerar det elgenererande turbiner.

”Normalt sett så finns det en gruvsjö ovan mark, sedan finns det ett schackt och olika tunnlar. Det fina är att man, precis som i vanlig vattenkraft utnyttjar höjdskillnader och använder vatten och gravitation som ett sätt att utvinna energi”, säger Christopher Engman, ordförande och medgrundare i Mine Storage.

En region där Mine Storage är aktiva är Värmland. Redan i fjol tvingades stamnätsägaren Svenska kraftnät att sätta stopp för tillkoppling av storskalig förnybar elproduktion till det värmländska stamnätet. Stamnätet har nått sin maxkapacitet, och en utbyggnad kommer inte att kunna vara på plats förrän tidigast 2030.

”Det som händer nu är att vi underproducerar el och måste köpa el från utlandet, ofta koleldad och gaseldad el, vilket syns på elpriserna just nu som är ”sky high”. Så dels behöver vi bygga ut mer sol och vind, vilket redan sker väldigt intensivt, och för att hantera det behöver vi storskalig lagring”, säger Christopher Engman.

Kostnadskalkylen är mellan 200 miljoner och 1 miljard kronor per gruva. 

”Ett gruvlager håller mellan 50 till 70 år, vilket gör att du får en extremt bra kalkyl utdraget över tid. Om man tittar på avkastningen så ligger den runt 14-17 procent per år, vilket är ganska högt för att vara inom energibranschen”, säger Christopher Engman.

Just nu är bolaget på jakt efter nedlagda gruvor att utveckla. 

”Vi håller just nu på att scouta och förhandla med ägare av uttjänta gruvor både i Irland, Sverige, Tyskland och Finland”, säger Christopher Engman.

Mine Storage är dock inte ensamma om tekniken på den nordiska marknaden. Di har tidigare rapporterat om bolaget Pumped Hydro Storage, som 2020 beviljades 13 miljoner kronor av Energimyndigheten för att bygga ett pumpkraftverk i en nedlagd gruva i Ålands skärgård. 

Mine Storage startades i fjol av en grupp medarbetare som valde att lämna ursprungsbolaget.

 

 


Innehåll från NedermanAnnons

”Ren luft hindras av vanans makt i tillverkningsindustrin”

En välfungerande luftfiltreringsanläggning är kritisk för en god arbetsmiljö, optimerad produktion samt minimal energiförbrukning i tillverkningsindustrin.

Miljöteknikbolaget Nederman satsar stort på att stötta industrin att ta kontroll över luftreningen i tillverkningsindustrin med hjälp av SmartFilters.

Kunskapsbristen om vikten av en välfungerande industriell luftfiltrering är ofta boven i moderniseringsprocessen av stora industrier. Det menar Magnus Edmén, VP E&FT / Head of Sales Area EMEA på Nederman, och berättar att verksamheter inte alltid har full kontroll på deras luftfiltreringsanläggningar – även om en luftfiltreringsanläggning kan vara produktionskritisk. 

– I vissa fall är filtreringsanläggningar avgörande för tillverkningen; om den slutar fungera stannar produktionen. I andra fall kan driftstörningar leda till utsläpp av cancerogen svetsrök eller i värsta fall bidra till brand eller dammexplosion.

Automatiserade energibesparingar

SmartFilter är ett multifunktionellt luftreningsfilter som är lämpligt för industriella avfall såsom rök, damm, träspån och annat brännbart damm. Utöver att filtrera industriluften samlar de in data som ger användaren värdefull information om omedelbara och möjliga framtida underhållsbehov. I de mest avancerade smarta filtren styrs anläggningen automatiskt mot en så låg energianvändning som möjligt med hjälp av egenutvecklade algoritmer. 

Edmén anser att Internet of Things möjliggör effektiv realtidskommunikation så att verksamheter får bättre koll på sin energiförbrukning, produktions- och arbetsmiljörisker. 

– En vanlig missuppfattning är att hållbarhet och lönsamhet inte går ihop. Nya miljötekniska uppfinningar kan optimera energiförbrukning, sänka kostnader och möjliggöra en lönsam hållbarhetspolicy. 

Fara för hälsa och miljö

Magnus har arbetat med miljöteknik i över 20 år och är väl medveten om riskerna som kan komma med bristande kunskap om energikonsumtion och miljörisker inom industrin. I och med att många tillverkningsföretag tidigare saknat tillräckliga data på till exempel energikonsumtion har steget mot hållbara lösningar inte tagits. Med IOT-lösningar kan industrin ta kontroll över fabrikens luftflöden och minska faror som skadliga utsläpp kan innebära för både hälsa och miljö.

– Jag skulle säga att den största anledningen till att industrin tar så små utvecklingssteg framåt är vanans makt. Man driver sin verksamhet som man alltid har gjort i och med att det fungerar, men man tänker inte steget längre och börjar titta på fördelarna som kommer med en optimerad luftfiltrering. Det är här ny teknik kan förenkla för industrin; antingen genom att filtren själva talar om ifall det finns underhållsbehov eller att de själva optimerar sin energikonsumtion utan manuella inspel.

Läs mer här 

Mer från Nederman

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nederman och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?