1515
Annons

Svensk solel i Zambia får FN-pris

Elprojektet Beyond the Grid Fund for Zambia (BGFZ), som förser 800 000 människor i Zambia med grön el, får FN:s klimatpris Global Climate Action Award. 

Foto:Bjrn Dahlfors,

Det meddelar svenska biståndsmyndigheten Sida, som lanserade projektet 2016.

Zambia är ett av flera afrikanska länder där småskalig energiförsörjning vid sidan av elnätet vinner mark. Ofta handlar det om solceller och batterier som gör att byar kan få grundläggande kraftmöjligheter, utan att de större — ofta nedgångna och fossilberoende — elnäten behöver blandas in.

”Man kan säga att vi satsar storskaligt på småskalig el och helt hoppar över steget med ett fast elnät”, säger Sidas generaldirektör Carin Jämtin enligt ett pressmeddelande.

Projektet har stor betydelse för folket på landsbygden i Zambia, enligt Klas Waldenström, samordnare på Sida och initiativtagare till projektet.

”Det betyder allt. Har man inte tillgång till elektricitet så lever man under miserabla förhållanden. Nu har många en portabel lampa som de kan ta med sig till latrintunnan på kvällen och känna sig tryggare. Unga människor kan studera på kvällarna vilket gör att de presterar bättre i skolan, säger han.

Sida står för en del av kostnaden för utbyggnaden, men det mesta av kapitalet kommer från de småskaliga energiföretag som lämnat anbud på att få vara med, och utomstående investerare som tror på affärsmodellen. Sida beskriver det som att kunder ”hyrköper” sin elförsörjning. Upplägget liknar, och har även kopplingar till, Göteborgsbaserade Trine — en satsning där svenska småsparare mot ränta kan vara med och finansiera sådan småskalig el i Afrika.

Kundernas betalningar och annan administration sköts via mobiltelefon — även det en vanlig lösning i afrikanska länder där det traditionella banksystemet är dåligt på att anamma ny teknik.

Global Climate Action Award presenteras under den pågående klimatveckan i New York, men ska delas ut på FN:s klimatkonferens i Chile i december.

Under tiden växer Beyond the Grid-satsningen. Sida har beslutat att utvidga till Burkina Faso, Liberia och Moçambique, och med tiden hoppas man kunna omfatta upp till 15 miljoner människor.

”Det är fantastiskt roligt att vi kan överskrida målet som vi satte upp för projektet. Vi är på väg att missa de globala hållbarhetsmålen och det behövs en helt annan typ av ambition, resurser och att vi tar det misslyckandet på allvar. Därför måste vi göra fler sådana här saker”, säger Klas Waldenström.

Innehåll från InyettAnnons

Felaktiga leverantörsbetalningar kostar företag över 100 000 kronor om året

Magnus Månsson, Inyetts vd.
Magnus Månsson, Inyetts vd.

Ett svenskt företag genomför sannolikt 3-4 betalningar till registrerade bluffbolag per år utan att veta om det. Här berättar vi om de vanligaste och mest kostsamma felen vid leverantörsbetalningar – och hur du kan undvika dem.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar

Kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar ligger i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Samtidigt går det åt värdefull tid att korrigera fel – närmare bestämt cirka 25 dagar per bolag. Det visar en undersökning från fintech-företaget Inyett som varje år läser av 60 miljoner transaktioner. Vi bad Inyetts vd Magnus Månsson att lista några av de risker som alla företag bör titta närmre på:

1. Bluffbolag

Mer än tre miljarder kronor hamnar i händerna på bluffbolag varje år, och många företag

vet inte om att de har betalat en bluffaktura. Det kan exempelvis handla om ett påhittat bolag som skickar ut fakturor på måfå.

– Får du till exempel en faktura där det står ”leverans av kaffe” och ett belopp på 2 000 kronor är det inte alltid du orkar kolla om fakturan stämmer, speciellt inte om du har ytterligare 50 fakturor att kolla igenom den dagen. De allra flesta har inte heller möjlighet att manuellt gå igenom Svensk Handels varningslista varje gång det är dags att betala en faktura, säger Magnus Månsson.

2. Avvikande betalmönster

Hela idén till Inyetts automatiserade lösning, som varnar för misstag, risker och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar, föddes efter att en kommunanställd fört över 398 000 kronor istället för 3 980 kronor till en kvinnas konto. Kvinnan hann spendera skattepengarna innan felet upptäcktes och domstolen fastslog att hon inte behövde betala tillbaka dem.

– I det fallet handlade det om ett handhavandefel, men ett avvikande betalmönster kan exempelvis också vara tecken på avtalsbrott, där leverantören debiterat mer än vad som varit normalt eller överenskommet sedan tidigare.

3. Betalningar till leverantörer som saknar F-skatt

Om du betalar en faktura på 100 000 kronor där det står att leverantören har F-skatt, men så inte är fallet, kommer du att ha betalat 30 procent för mycket. Vid en eventuell skatterevision kan du som beställare bli skyldig att betala de uteblivna sociala avgifterna till Skatteverket. Det skulle betyda att du totalt behöver betala 130 000 kronor istället för det korrekta beloppet 70 000 kronor. Inyetts undersökning visar att ungefär 6,3 procent av en organisations leverantörsbetalningar görs till företag som saknar F-skatt.

– Det kan då handla om en leverantör som tidigare har haft F-skatt men som blivit av med den, vilket är helt omöjligt för dig att ta reda på det om du inte sitter och knappar in varje enskild mottagare, säger Magnus Månsson.

– Vår tjänst kan däremot utföra den kontrollen i realtid. Den flaggar inte bara vid bedrägerier, avvikande betalmönster och avsaknad F-skatt, utan också om en leverantör har försatts i konkurs eller om gironumret inte stämmer. Vi har skapat en avancerad tjänst som samtidigt är väldigt enkel att använda.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Fler sätter nollutsläppsmål - men inte de största utsläpparna

Allt fler bolag sätter nollutsläppsmål till 2050, visar en ny kartläggning av amerikanska storbolag. Men betydligt färre vidtar åtgärder för att nå dem - och de största utsläpparna gör minst.

Exxon mobil, en av de största utsläpparna i USA.
Exxon mobil, en av de största utsläpparna i USA.Foto:Matt Brown

Antalet företag som utlovar nollutsläpp till 2050 kommer nästan fördubblas till nästa år, jämfört med i dag. Enligt en ny rapport från Just Capital, som kartlagt de 1000 bolag som har högst marknadsvärde i USA, handlar det om en ökning från 102 till 238 bolag. Samtidigt åtar sig nu nästan hälften av bolagen, 489 stycken, att minska sina utsläpp.

Allt fler får också sina mål verifierade av organisationen Science Based Targets Initiative (SBTi), vilket i korta drag innebär att de anses vara vetenskapligt förankrade. Antalet företag som hade mål i nivå med ett 1,5-gradersscenario kommer öka med 21 procent från i år till och med nästa, och för 2 grader är det nästan en dubblering. 

Men sammanlagt är det fortfarande bara en bråkdel av de amerikanska storbolagen som kommer ha vetenskapligt förankrade utsläppsmål nästa år - 128 stycken. Martin Whittaker, vd för Just Capital, varnar för att framstegen är för små.

”Vi har sett en fördubbling av nettonollåtaganden och en ökning av vetenskapsbaserade mål också, men de är inte nödvändigtvis koncentrerade till de branscher som genererar störst utsläpp, som såklart är de där åtgärderna verkligen behövs”, säger han till CNBC.

I själva verket hade nästan inga högutsläppsindustrier några aggressiva åtaganden, enligt rapporten. 1,5-gradersmål var vanligast inom konsumentföretag.

”Klädmärken och andra konsumentinriktade industrier kan uppleva en push från sin kundkrets”, säger Whittaker.

Samtidigt är det stor skillnad på mål och att faktiskt vidta åtgärder.  Martin Whittaker är orolig för att företag ska vänta till sista minuten med att agera, istället för att successivt minska sina utsläpp.

”Men alla företag som satte 2050-mål hade också delmål - som intressenter kan använda för att bedöma deras framsteg och driva på för mer förändring om de inte gör några framsteg”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera