1515

Svensk miljardsatsning på fossilfri vätgas för stål och fordon presenteras

Stålbolaget Ovako bygger Sveriges största anläggning för fossilfri vätgas och börjar samarbeta med bland annat Volvokoncernen och H2 Green Steel. Överskottet ska gå till tillämpningar utanför stålsektorn.

”Cellcentrics bränsleceller i testerna kommer att drivas med den vätgas som finns över från stålverket i Hofors”, säger Lars Stenqvist, teknisk direktör på Volvokoncernen.

Volvo-lastbilar på rad och ett stycke glödgat stål formas till en del som skall bli en del av ett lager i ett vindkraftverk på Ovako stålverk i Hofors
Volvo-lastbilar på rad och ett stycke glödgat stål formas till en del som skall bli en del av ett lager i ett vindkraftverk på Ovako stålverk i HoforsFoto:Björn Larsson Rosvall/TT/Fredrik Sandberg/TT, kollage: Di

Den nya anläggningen vid Ovakos stålverk i Hofors planeras stå färdig i slutet av nästa år och generera 3.500 kubikmeter fossilfri vätgas i timmen. Den ska användas för att värma stålet inför valsningen. Den konventionella metoden är att använda fossila bränslen som olja eller gasol.

”Vi kommer att bygga Sveriges största fossilfria vätgasanläggning och minska våra koldioxidutsläpp med 50 procent”, säger Ovakos vd Marcus Hedblom.

Investeringen i Hofors uppgår till omkring 180 miljoner kronor och stöttas av Energimyndigheten. Samtidigt inleder Ovako ett samarbete med H2 Green Steel, Hitachi ABB Power Grids Sverige, det norska vätgasbolaget Nel Hydrogen och Volvo VOLV B 0% Dagens utveckling koncernen.

”Vi är i först i världen med det här och kommer att behöva driva på tillsammans med våra samarbetspartners som vill vara med och bidra och lära sig”, säger Marcus Hedblom.

”Dessa lärdomar kommer vi ta med oss in i vår storskaliga vätgasproduktion med start i Boden 2024”, säger Maria Persson Gulda, teknisk chef på H2 Green Steel, i ett uttalande.

Ovakos ambition är att utveckla konceptet i Hofors och senast till 2030 rulla ut lokala vätgasanläggningar till samtliga åtta finska och svenska enheter.

”Det är en miljardsatsning absolut”, säger Marcus Hedblom.

Vätgas som tillverkas med fossil naturgas är i dag betydligt billigare än fossilfri vätgas. Men Ovakos vd pekar på att stålbolag har särskilda kostnadsfördelar eftersom syre, som är en av restprodukterna, används i stålproduktionen. Samtidigt är kostnaderna för att framställa vätgas på väg ned.

”Därför får vi bra driftekonomi i det här”, säger han.

Jämfört med det SSAB-ledda Hybritprojektet och nystartade H2 Green Steels satsningar på att ta fram fossilfritt stål från fossilfritt järnmalm riktar Ovako in sig på en annan del i kedjan.

”Vi är inte konkurrenter. Ovako är skrotbaserade och redan helt cirkulära. Vi återanvänder järn. Sverige tar på sig ledartröjan tvärs över hela processen”, säger han.

Läs även: Forskare: Sverige går ut hårdast i globala kapplöpningen mot grönt stål

På global basis leder stålproduktionen till stora utsläpp. 

”Det mesta kommer från järnmalmen, men en viss del kommer också nedströms”, säger Marcus Hedblom.

Vätgasöverskottet ska kunna nyttjas till andra applikationer. ”Ungefär samtidigt” som anläggningen i Hofors går igång, ska Volvo och Daimlers samriskbolag för bränslecellsutveckling, Cellcentric, testa tekniken.

”Cellcentrics bränsleceller i testerna kommer att drivas med den vätgas som finns över från stålverket i Hofors”, säger Lars Stenqvist, teknisk direktör på Volvokoncernen.

Vätgas är en av delarna i koncernens strategi för fossilfria vägtransporter till 2050, tillsammans med batterier och förnybara bränslen. I våras efterlyste Cellcentric 1.000 vätgasmackar i Europa till 2030.

”Vi är övertygade om att samhället i stort kommer att använda mycket vätgas framöver och gör ett strategiskt antagande att det kommer att finnas en god tillgång”, säger Lars Stenqvist.

Planen är att sätta upp en tankstation för tunga vätgasdrivna fordon i Hofors. Syftet är att lära sig mer kring decentraliserad vätgasproduktion och sedan sprida konceptet. 

”En tankstation i Hofors låter lite. Men enligt våra beräkningar skulle Sverige 'bara' behöva 50 tankstationer för att försörja en stor del av vätgasflottan”, säger Lars Stenqvist.

Jämfört med dagens nivåer måste vätgasproduktionen dock minst femfaldigas konstaterar han och räknar med att andra stålbolag kommer att titta på Ovakos lösning.

”Får man en tankstation eller två kring alla stålverk i Europa får man också ett ganska finmaskigt nät”, säger han.

Ovakos vd Marcus Hedblom.
Ovakos vd Marcus Hedblom.Foto:Patrik Olsson

Ett skäl till Ovakos satsning är att kundernas intresse för fossilfritt stål kraftigt har accelererat, konstaterar Marcus Hedblom:

”Det är ett kundbehov som vi vill tillfredställa. Vi vill bli först i racet med att erbjuda våra kunder klimatneutralt material.”

Ovako, som är en del av den japanska stålkoncernen Nippon Steel Corporation, tar fram komponentstål till kunder i bland annat kullager- och transportindustrin. 

Vätgas som framställs med enbart förnybar energi brukar kallas grön. För att vätgasen ska bli fossilfri är en förutsättning att elen som används vid framställningen är fossilfri. I befintliga processer använder sig Ovako redan av sådan el. Men nu kommer det att behövas mer.

”Helst vill vi bara ha förnybar el, men det finns inte i tillräcklig utsträckning, så i dag använder vi även fossilfri el från kärnkraft”, säger han.

Under en övergångsperiod kommer stålverket i Hofors även att ha kvar gasolsystemet som nu används vid upphettningen.

”Det finns alltså en möjlighet att slå av maskinen när det råder effektbrist. Dessutom går det att lagra vätgas”, säger han.

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?