1515
Annons

Svensk innovation ska göra biffen mer klimatvänlig

Kött från nötkreatur som pruttat och rapat grönare lanseras för första gången i sommar. Ett samarbete mellan foodtechbolaget Volta Greentech, livsmedelsbolaget Protos och dagligvarukedjan Coop har gjort det möjligt. Men metanreduceringen löser inte alla köttindustrins problem.

Kor på bete.
Kor på bete.Foto:JONAS EKSTRÖMER / TT
Fredrik Åkerman, vd på Volta Greentech, Thomas Östlund, vd på Protos, och Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Coop.
Fredrik Åkerman, vd på Volta Greentech, Thomas Östlund, vd på Protos, och Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Coop.

Startup-bolaget Volta Greentech, som sedan starten 2019 tagit in 40 miljoner kronor från bland andra Northvolts vd Peter Carlsson och Nordnets grundare Claes Dinkelspiel, har i ett pilotprojekt fått bevisa att dess fodertillskott från den röda algarten Asparagopsis fungerar i praktiken. Tio ungtjurar på en gård på Gotland fick sitt foder utdrygat med 0,6 procent tillskott under tre månader. Under den perioden minskades djurens metanutsläpp med i snitt 80 procent.

Köttet från tjurarna, som blev mellan 15 och 18 månader innan slakt, kommer att från och med 30 juni säljas i ett begränsat antal Coopbutiker under märket LOME (Low on Methane).

Läs mer: Här planeras skatt på rapar från får och kossor 

”För första gången har vi nu reducerat metanutsläppen på en kommersiell gård. Och köttet, som kommer att finnas i butik, bevisar att vi kan minska den här typen av utsläpp drastiskt. Det gör att vi kan nå det nationella metanmålet”, säger Fredrik Åkerman, vd på Volta Greentech.

I samband med COP26 mötet i Glasgow i höstas lovade Sverige, tillsammans med 104 andra länder, att minska de nationella metanutsläppen med minst 30 procent senast 2030. Hela 5 procent av de totala växthusgasutsläppen beräknas komma från nötkreaturens rapar och fisar.

”90-95 procent av Sveriges befolkning äter kött och dricker mjölk fortfarande. Det kommer att ta lång tid innan övergången till mer växtbaserat sker. Men det är tydligt att många tycker att man ska konsumera mindre och bättre kött. Nu har man den möjligheten”, säger Fredrik Åkerman.

Prisskillnaden jämfört med konventionellt producerat kött ligger på 10-30 procent. Enligt nybildade livsmedelsföretaget Protos, tidigare Svenskt Butikskött och Gotlands Slagteri, är det däromkring smärtgränsen för konsumenten går.

”Om man har ett mervärde som motiverar en prisskillnad, får det vara 10-15 procent prisskillnad skulle jag säga”, säger Thomas Östlund, vd på Protos.

Det är också kostnaden som gör att algerna bara har använts under ungefär en fjärdedel av tjurarnas livslängd, något som uppges räcka för att sänka metanutsläppen med 30 procent. Förhoppningen från Protos sida är att staten ska kliva in för att främja den här typen av initiativ, nu när planen är att producera mer metanreducerat kött. Alternativet är annars att ha 30 procent mindre boskap för att nå metanmålet. 

”Våra politiker behöver stötta den svenska livsmedelsproduktionen mer. Den här innovationen ger en möjlighet att jobba mot hållbara matsystem. Vi ser också att självförsörjningen är en viktig fråga kopplat till vår militära försvarsförmåga numera.”

Metanet är däremot inte den enda klimatpåverkande aspekten från djurproduktionen. Hela 15 procent av de totala växthusutsläppen kopplas dit, enligt Livsmedelsverket. Det handlar bland annat även om transporter, både av foder och kött, samt avskogning för att odla soja till proteinfoder.

”Vi jobbar på att fasa ut GMO-sojan. Vi ser hur sårbara vi är i de här frågorna och vi måste fortsätta att jobba med dem”, säger Thomas Östlund.

Volta Greentech, som för närvarande producerar sitt kosttillskott på en pilotfabrik i Lysekil, siktar på att skala upp produktionen från och med nästa år. Planen är att börja bygga en större anläggning då. 

Läs mer: Minskar gas från kor med 80 procent: ”Behöver 10 miljoner ton alger”

Läs mer: Bolagets alger får kor att gasa mindre – plockar in pengar från Claes Dinkelspiel


Stålbad väntas för framtidens protein

Det har blivit svårare för köttsubstituten både att ta plats i butikshyllan och locka till sig kapital. Klimatet har förändrats med allt fler startups, konkurrens från etablerade livsmedelsgiganter och nya ekonomiska förutsättningar. Men de som klarar sig spås ändå en ljus framtid.

Julia Granung och Christopher Slim tror att goda köttsubstitut har framtiden för sig.
Julia Granung och Christopher Slim tror att goda köttsubstitut har framtiden för sig.
Foto:Janerik Henriksson/TT

Vegme, Oumph, Quorn och Anamma är bara några av märkena inom kategorin köttsubstitut, en bransch som numera omsätter strax över 60 miljarder kronor globalt. Det är dock bara en bråkdel av det processade köttet, som omsätter över 6.000 miljarder kronor, enligt dataplattformen Statista. 

Men de växtbaserade alternativen är på frammarsch, inte minst i Sverige där försäljningen av köttsubstitut uppsteg till ungefär 1 miljard kronor under 2020, enligt livsmedelskonsultfirman Macklean. Det märks inte minst på antalet aktörer som poppat upp de senaste åren.

Uppstickaren Peas of Heaven, som lanserade sina första produkter 2018, hittas i dag i butiker runt om i hela landet. Men om starten var mjuk är det i dag blivit betydligt svårare att få plats i hyllorna.

”När vi först lanserade kunde vi komma in i butiker med sex produkter per lanseringsfönster. Nu ska man vara glad om man lyckas få in en eller två. Det är klart att det är betydligt tuffare än innan. Det ser vi också på kategorins tillväxt som avtar. Vi ser inte samma starka utveckling som vi såg 2019”, säger Julia Granung, produkt- och utvecklingschef på Peas of heaven.

Konkurrenten Swedish Temptations, som ger ut produkter på gula ärtor under märket Bärta, har även märkt att det blivit svårare att locka till sig nya investerare. Bolagets utveckling, från starten 2018, har på sistone gått i stå i väntan på nytt kapital till maskiner och satsningar på att nå ut bredare. 

”Det är en klar skillnad mot tidigare. Det finns flera aktörer på marknaden och så har investerarna blivit mycket mer försiktiga. Tidigare ringde investerare även när vi inte sökte pengar. Så är det inte alls nu. Många är fullinvesterade eller så avvaktar de på grund av det finansiella läget”, säger Swedish Temptations vd och grundare Pia Qvarnström. 

De ekonomiska förutsättningarna, med inflation, räntehöjningar och en annalkande lågkonjunktur, tros påverka investeringsviljan. Samtidigt har också flera etablerade märken som Felix, Scan och Dafgårds börjat släppa köttfria varianter av sina klassiska produkter, vilket gör det ännu svårare som start up att kunna vänta sig att ta marknadsandelar.

”Det är klart att det är jättetufft för oss i nuläget, när det kommer in stora aktörer med mycket pengar som pumpar ut produkter på marknaden. De har helt andra resurser än vad vårt familjeföretag bestående av mig och mina föräldrar har”, säger Pia Qvarnström.

Julia Granung tror däremot att de stora aktörernas inträde kan innebära viktig draghjälp i att förändra konsumenternas syn på vegetariskt protein.

”Dåliga produkter är de stora konkurrenterna. Men bra produkter är våra kollegor. Vi kan inte växa den här kategorin eller driva förändringen i konsumenternas beteendemönster själva. De stora spelarna har kunskap kring butiksförsäljning och förmågan att genomföra stora kampanjer, något mindre bolag ofta saknar”, säger Julia Granung.

Från investerarperspektiv är synen fortfarande positiv på köttsubstitutens potential. Investmentbolaget Nicoya, som fokuserar på foodtechsektorn, har sedan starten 2018 tagit in 700 miljoner kronor. Dess vd, Christopher Slim, förutspår att växtbaserade proteiner över tid kommer att växa ikapp och gå om köttet. Något som stöds av Macklean som prognostiserar en marknadstillväxt på 15 till 20 procent per år framöver. 

Men Christopher Slim medger att Nicoya, som bland annat investerat i Peas of Heaven, håller lite extra hårt i plånboken i dagens läge.

”Vi har blivit mer kräsna. Det är nog många som har svårt att resa kapital. Det kan vara för att de inte har rätt produkter, ett oerfaret team eller har svårt att komma in i butiker. Det är viktigt att få till lönsamheten. Vi är i ett annat klimat nu med mer fokus på prestation.”

Både från bolags- och investerarhåll är uppfattningen att flera aktörer kommer tvingas att kasta in handuken framöver. Men de som har bra förutsättningar kommer ha stora möjligheter att växa.

”Konsumenterna efterfrågar allt mer växtbaserat och de börjar nu även vänja sig vid smakerna. I det skiftet är det bolagen med produkter som folk gillar mest som kommer att lyckas bäst”, säger Christopher Slim.

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?