1515
Annons

Svensk forskning har tagit fram AI-robot som anpassar sig efter människor

Forskare på Chalmers har utvecklat en AI som kan anpassa sig genom att iaktta mänskligt beteende. Målet är att få fram robotar som bland annat kan hjälpa till inom sjukvården eller utföra arbeten med hög skaderisk inom industrin.

Karinne Ramirez-Amaro, forskningsassistent på Chalmers, till vänster om TIAGo-roboten som staplar kuber. Universitetet samarbetar bland annat med Volvo och amerikanska Nvidia för att utveckla AI-teknologin.
Karinne Ramirez-Amaro, forskningsassistent på Chalmers, till vänster om TIAGo-roboten som staplar kuber. Universitetet samarbetar bland annat med Volvo och amerikanska Nvidia för att utveckla AI-teknologin.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Nästa generations robotar ska klara av att planera sitt eget arbete för att lösa komplexa uppgifter på ett mänskligt sätt. För närvarande är de robotar som finns rätt dumma, enligt Maximilian Diehl, doktorand vid institutionen för elektroteknik på Chalmers och ledande forskare bakom projektet. De behöver exakt programmering för att utföra en begränsad mängd rörelser.

De kan exempelvis inte duka ett bord, som är rätt enkelt för en människa. Det är en uppgift som kräver att utföraren agerar på flera olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut. Om en stol oväntat står i vägen behöver man kunna förstå att flytta på den eller ta en omväg. 

”Vårt mål har varit att ta reda på hur robotar kunde lära sig från människor. Vi vill få dem att förstå avsikten bakom våra handlingar genom att bryta ned dem i olika delhandlingar. Vi går till skåpet för att där finns besticken vi vill ha och vi öppnar det för att få ut dem. Det handlar om att skapa en referensram som gör dem mer anpassbara”, säger Maximilian Diehl.

Forskarna har skapat en förklarande AI som utvinner information vid en demonstration, för att sedan kunna planera utförandet av en uppgift. Systemet fick observera medan människor staplade kuber på varandra på tolv olika sätt. Sedan kunde det, genom TIAGo-robot som är designad för att arbeta i inomhusmiljöer, upprepa uppgiften även om förutsättningarna ändrades. 

Maximilian Diehl.
Maximilian Diehl.Foto:Press

Roboten lyckades skapa en egen plan för att stapla kuberna 92 procent av gångerna efter enbart en demonstration. Men träffsäkerheten höjdes till 100 procent när information från samtliga tolv demonstrationer användes. Den typen av flexibel problemlösning möjliggör för användning av robotar i mänskliga miljöer.

”Vi vill inte jobba med robotar om det är svårt att förutse vad de ska göra eller vad man kan förvänta från dem. Det ingjuter förtroende om folk känner sig trygga med att de gör det som är rimligt”, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på projektet.

Ett användningsområde forskarna tittar på är i industrin, inom ramen för ett samarbete med AB Volvo VOLV B +4,18% Dagens utveckling . Karinne Ramirez-Amaro tar som exempel att robotarna skulle kunna utföra de fysiska uppgifterna i samband med service av lastbilar medan människor fokuserar på de kognitiva.

”Det är för att göra jobben som gör livet enklare för människor. Det är en tung uppgift att skruva ut bultar och ta av hjul. Med robotar skulle teknikerna slippa de negativa effekterna på händer och armar från vibrationerna i skruvdragen de använder”, säger hon.

Ett annat användningsområde skulle vara inom olika serviceyrken eller inom sjukvården. Men det återstår fortfarande många år innan robotarna är redo att brukas utanför en kontrollerad laboratoriemiljö. För att kunna brukas i relation med människor behöver robotar tackla perception, planering och beslutsfattande i realtid. Bara att uppfatta lutning i marken, mattor eller trappor är ännu en utmaning. 

”Det beror lite på uppgiften. Det kan gå snabbare med exempelvis transportrobotar som hämtar eller lämnar varor. Det finns prototyper på det redan. Men ju mer samverkan med människor, desto svårare”, säger Maximilian Diehl.

 


Luften ska dammsugas på koldioxid – kostnad: 334 miljarder

Den amerikanska energimyndighetens nya plan involverar stora satsningar på direktinfångning av koldioxid. Något som skulle kosta 34 miljarder dollar, motsvarande cirka 334 miljarder kronor, rapportera Ny teknik.

Genrebild.
Genrebild.Foto:Michael Sohn

Investeringen är tänkt att spridas ut över en fyraårsperiod. Pengarna är bland annat tänkta att gå till att bygga fyra anläggningar för direktinfångning av koldioxid och lagring av gasen runt om i USA. Varje anläggning ska årligen kunna lagra en miljon ton koldioxid.

Det är däremot inte klart vilken teknik som anläggningarna ska använda sig utav. I energimyndighetens plan nämns flera olika alternativ, som infångning av koldioxid med hjälp av kemikalier, borttagning av gasen med hjälp av biomassa och lagring av koldioxid i havet.

Kriterierna för projekten som ansöker om medel kommer bland annat vara kostnaden per ton infångad koldioxid och möjligheten till långsiktiga anställningar. De första anläggningarna beräknas inleda bygge från 2026 och vara i drift senast 2029. 

Satsningar på direktinfångning av koldioxid från luften är inte särskilt vanliga. Den största anläggningen i drift finns på Island och kan suga in upp till 4.000 ton koldioxid per år. Koldioxid som sedan lagras permanent under jord. De tänkta amerikanska anläggningarna kommer tillsammans ha tusen gånger större sugkapacitet.  

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?