1515
Annons

Studie: Vindkraftsbolag belägger samebyar med munkavle

Strikta klausuler i avtal mellan företag och samebyar förhindrar samebyarna att både berätta om sina problem och vidta rättsliga åtgärder. Det visar en ny studie, där man granskat avtal från olika verksamheter. Särskilt vanliga är klausulerna i vindkraftsprojekt. 

”Samebyarna går in med en väldigt dålig förhandlingsposition”, säger Rasmus Kløcker Larsen, forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI.

Den gröna omställningen kan ställa till problem.
Den gröna omställningen kan ställa till problem.Foto:Heiko Junge/NTB/TT

Skog, kraftkällor och mineralfyndigheter. Naturtillgångarna norra Sverige är många, och lockar investerare i allt högre grad. Det har troligtvis fått avtal mellan samebyar och olika typer av verksamhetsutövare att öka, enligt forskarna bakom en studie som gjorts av SEI i samarbete med Svenska Samernas Riksförbund och ett flertal samebyar.

Genom att analysera 15 olika avtal mellan samebyar och verksamhetsutövare har forskarna identifierat flera brister utifrån samebyarnas perspektiv. De hittade bland annat sekretessklausuler som förhindrar samebyarna från att berätta om eventuella problem som uppstår som en konsekvens av avtalet. Det försvårar också erfarenhetsutbyte mellan samebyar med liknande problem. Dessutom förekom vad forskarna kallar ”munkavelklausuler”, som sätter stopp för överklaganden till myndigheter och domstolar.

”Företag önskar ofta visa att man uppnått samförstånd med de samebyar som drabbas av industriprojekt. Avtal kan vara ett sätt att köpa sig till att samebyarna inte öppet ska visa sitt motstånd. Det blir vad vi kallar ett 'tillverkat' samtycke”, säger Rasmus Kløcker Larsen.

Avtalen kan enligt forskarna ses som ett symptom på bristande lagstiftning, där parterna försöker hitta ett sätt att hantera samebyarnas renskötselrätt i tillståndsprocesser i brist på tydligare regler.

”Problemet är att spelplanen är ojämn, inte minst vad gäller ekonomiska resurser och tillgången till juridisk kompetens”, säger Rasmus Kløcker Larsen.

Avtalen rangordnades på en skala mellan +1, som motsvarar det som är bäst för att säkerställa renarnas välmående, till - 4 som innebär mycket stor skada för renen. Och det är särskilt en bransch som sticker ut på den nedre delen av skalan: vindkraftsföretag. Avtalen som gäller vindkraftsprojekt hade hög grad av sekretess- och ”munkavelsklausuler”, och innebar ofta friskrivningar från ansvar oavsett skada.

”Vi vet inte varför det ser ut så, men vi ser en tendens att avtalen blir bättre ur samebyarnas perspektiv när det är mindre företag. Större företag, som vindkraftsföretagen, innebär ett mer ojämlikt förhållande. Då ökar den här typen av klausuler”, säger Rasmus Kløcker Larsen och tillägger att den politiska linjen om att öka vindkraften kan ha haft betydelse.

Samtidigt finns mycket naturresurser i norra Sverige. Går det att förena näringslivets intresse med samebyarnas?
”Det är den svåra frågan. Internationellt finns exempel på mer jämlika avtal som bättre respekterar urfolks rättigheter, bland annat genom vinstdelning, stort inflytande och möjlighet att helt stänga ner projekt om inte företagen efterlever sina åtaganden. Det finns egentligen ingen övre gräns för vad företagen skulle kunna åta sig för att undvika eller begränsa skadan på renskötseln.”

Branschorganisationen Energiföretagen saknar insyn i avtalen, och hänvisar till de företag som äger vindkraftparker i norra Sverige. Dit hör bland annat Vattenfall och Statkraft, som båda svarar att de inte kan gå in på detaljer på grund av sekretesskäl. Enligt Gunilla Lundén, kommunikationschef på Statkraft, känner de inte igen sig i det som framkommer i studien.

”Vi har avtal som är signerade av båda parter, som båda överens om”, säger hon.

Vattenfall har i vissa fall skrivit avtal med samebyar om bolagets vindkraftparker. Enligt Daniel Gustavsson, chef för landbaserad vindkraftsutveckling, har företaget alltid en dialog med samebyarna om hur parken kan komma att påverka rennäringen och vad företaget kan göra för att minska påverkan. Ur Vattenfalls perspektiv skapar avtalen förutsägbarhet och tydliggör vilka åtgärder de behöver vidta. Att inte skriva avtal kan vara ofördelaktigt för samtliga. 

”Myndigheterna kan komma med tillståndsvillkor som är svåra att förhålla sig till, och som inte är ideala och då kan frivilliga överenskommelser vara fördelaktiga för båda parter”, säger Daniel Gustavsson.

Han uppger att sekretessklausulerna är norm för alla Vattenfalls avtal, och ingenting de har fått negativa reaktioner på i samtal med samebyarna. När det gäller ersättning för skada pekar Vattenfall på att en eventuell uppgörelse är frivillig, och att det om inte annat finns möjlighet att få ersättning enligt miljöbalken. Trots det utesluter han inte att det finns potential att förbättras.

”Det kan vi säkerligen göra, vi jobbar aktivt med att ha en tät dialog och vara en så god samtalspartner som möjligt”, säger Daniel Gustavsson.

 


Göteborg lanserar system för cirkulär take away

Göteborg lanserar take away utan klimatnej. Det cirkulära systemet Panter ska underlätta för caféer och restauranger, samt deras besökare, att skräpa ned mindre. Mat och dryck delas ut i flergångsartiklar som ska lämnas tillbaka efter förtäring.

Med Panter kan kunder lämna tillbaka muggar och förpackningar efter att ha köpt hämtmat.
Med Panter kan kunder lämna tillbaka muggar och förpackningar efter att ha köpt hämtmat.Foto:Peter Kvarnström / Göteborg & Co AB

Från och med 2024 kommer restauranger och caféer ha lagkrav på sig att erbjuda alternativ till engångsartiklar. För att stötta verksamheterna att hantera omställningen går Göteborgs stad nu ut med lösningen Panter. 

Det är ett system där kunder får sin mat eller dryck i behållare uppmärkta med en QR-kod. Efter förtäring kan kunden lämna tillbaka behållaren på valfri restaurang eller kafé som ingår i systemet. Systemet är framtaget av företaget TINT.

”Panters unika system är helt i linje med vad vi vill uppnå med vårt hållbarhetsarbete i staden, då de återanvändningsbara lådorna och muggarna bidrar till en bättre miljö redan efter 20 användningar. Förpackningarna kan användas hundratals gånger och när de inte längre håller måttet tas de tillbaka till fabriken där de återvinns och blir nya behållare”, säger Filip Eklund, hållbarhetsutvecklare på kommunala Göteborg & Co, i ett pressmeddelande.

Staden kallar det för ett cirkulärt flergångssystem. Det testades nyligen på Scandinavium under en Miriam Bryant-konsert och tanken är att Panter ska provas vidare på fler evenemang framöver. Systemet uppges vara en viktig pusselbit i stadens strävan att skapa engångsfria evenemang i Göteborg.

”Vår förhoppning är att vi kan inspirera andra städer att göra detsamma. Det finns bara fördelar. Med mindre nedskräpning får vi en fin stad och en smartare resursanvändning”, säger Filip Eklund.

Panter kan användas på ett antal restauranger och caféer för närvarande. Men ambitionen är att fler ska ansluta sig. Panter är ett samarbete med Göteborgs Stad, Göteborg & Co, Got Event, Avenyföreningen, Innerstaden Göteborg och Nordstan Göteborg samt med stöd från Naturvårdsverket.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?