Utsläppsminskningarna som skedde 2020 är de största Naturvårdsverket någonsin uppmätt, och nu står det klart att förändringen bara var tillfällig. I fjol ökade istället utsläppen från anläggningarna inom EU:s utsläppshandel med 10,6 procent. Allra störst var ökningen för raffinaderier och bolag inom järn- och stålindustrin.
”Den ekonomiska återhämtningen innebar en återgång och ledde som vi befarat till att utsläppen ökade igen”, säger Fredrik Hannerz, chef för utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket i ett uttalande.
Följ börsbolagens utsläpp via Di:s klimatindex
Sedan Parisavtalet slöts 2015 har flera av landets tyngsta utsläppare, däribland SSAB SSAB A 0,00% Dagens utveckling , LKAB och Borealis, ökat koldioxidavtrycket från de svenska anläggningarna. Preem ligger kvar på ungefär samma nivå, medan Cementa minskat utsläppen med 20 procent. Det beror delvis på bränslebyte, men främst på att cementjätten stängde ned sin produktion på Öland 2019, som var en av tre anläggningar.
”Det var en äldre fabrik med sämre klimatprestanda. Det betyder att genomsnittet för Sverige också förbättrades då”, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Heidelberg Cement, där Cementa ingår.
LKAB och SSAB har också strävat efter att byta ut delar av det fossila bränsle som driver verksamheterna, men förändringarna blir marginella eftersom det främst är produktionsnivå och antal start och stopp som styr utsläppsnivåerna.
”Det är därför vi har tagit beslutet om ett teknikskifte till vätgasbaserad produktion, till Hybrit. För det är så vi kan göra skillnad”, säger Jonas Larsson, miljöchef på SSAB Sverige.
Även Cementa har tagit ett steg mot nollutsläpp. I fjol inledde cementjätten en förstudie om koldioxidinfångning, som bekräftar att satsningen är genomförbar, så länge förutsättningar som tillstånd och elförsörjning går att lösa.
”Nu förbereder vi för nästa steg, som är en förberedandestudie. Ambitionen om att ta den i bruk till 2030 ligger helt fast”, säger Karin Comstedt Webb.
Preem satsar främst på att minska utsläppen i det som kallas scope tre, eftersom användningen av deras produkter står för 85 procent av utsläppen över hela värdekedjan. De tre senaste åren har bolaget också testat koldioxidinfångning i liten skala, och planerar kunna använda det storskaligt senast 2027.
