1515
Annons

Storbankerna ställer krav kring levnadslöner – ”Vill att H&M ökar takten”

Fem av sju storbanker vill se mer tydlighet från H&M kring lönerna i produktionsledet. Det framkommer i en ny rapport där bankerna själva får kritik för hur de bedriver sitt påverkansarbete.

”Ingen har satt ett tydligt tidsbundet mål”, säger Maria Sjödin, sakkunnig på föreningen Fair Action.

En genrebild på en sömmerska i Indien till höger.
En genrebild på en sömmerska i Indien till höger.Foto:Amanda Lindgren/Leif R Jansson / TT

H&M HM B +1,45% Dagens utveckling lanserade 2013 ”Fair Living Wage Strategy” för att tydliggöra hur bolaget skulle jobba med att få upp lönerna i produktionsledet till en acceptabel nivå. Sedan dess har lönerna på de fabriker där H&M arbetat med frågorna stigit med 2 till 2,8 procent mer än andra fabriker, enligt bolagets hållbarhetsrapport. 

Men enligt en ny rapport från Fair Action och Fair Finance Guide behöver lönerna i Bangladesh och Indien stiga med 70 procent för att täcka grundläggande kostnader för mat, boende, sjukvård och skolgång för barnen.

”Trycket på H&M behöver öka från flera håll, inte minst från stora investerare som bankerna. Vad vi saknar är en deadline för hur mycket lönerna måste öka till när”, säger Maria Sjödin.

Enligt rapporten har nu samtliga storbanker, Nordea, Skandia, Swedbank, Danske Bank, Länsförsäkringar, Handelsbanken och SEB, en dialog med klädjätten om frågan. En förbättring jämfört med 2019. De flesta, förutom de två sistnämnda, begär numera också en högre grad av mätbarhet. 

”Vi har tydligt signalerat att Nordea vill att H&M ökar takten i sitt arbete med att säkerställa bättre löner, samt att bolaget har större transparens kring lönedata”, säger Katarina Hammar, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

I rapporten har bankerna rankats i hur bra de bedriver påverkansarbete mot H&M baserat på parametrar som exempelvis transparens, hur tydliga kraven är och om dialogen sker direkt eller via mellanhand.

Nordea får högst betyg i den rakningen, men saknar precis som alla andra tidsbegränsade mål. 

”Många av målen kopplade till löner kräver att en lång rad intressenter involveras och löpande anpassning till ny politisk, ekonomisk och social utveckling. Att sätta ett specifikt datum skulle därmed kunna begränsa omfattningen av arbetet på ett onödigt sätt”, säger Katarina Hammar. 

En viktig aspekt är att flera av leverantörerna till H&M också har avtal med andra varumärken. Bankerna, vars sammanlagda innehav i H&M uppstiger till över 20 miljarder kronor, behöver därför jobba på bred front, enligt Fair Action. 

”Det handlar om att samarbeta med andra investerare och prata med hela klädbranschen. Man kan lägga aktieägarförslag. Vad gäller fossilbolag säger bankerna att de kan lämna om inte åtgärder vidtas. Det finns en rad olika verktyg att ta till om man ska vara ansvarsfulla investerare”, säger Maria Sjödin.

SEB, som får näst sämst betyg i rankningen, skriver i ett mejl till Di att bolaget kräver att företag de investerar i ”följer internationella normer och standarder och i de fall företag inte gör det kan vi agera genom att exkludera bolagen”.

H&M-gruppen uppger själva att de står ut från resten av sin bransch vad gäller transparens kring lönestatistik i produktionsledet.

”Vi försöker att publicera alla data vi har kring löner. Jag upplever att vi får positiv feedback från investerarna om att vi kan vara transparenta kring det och att vi är måna om att ha samtal med dem om de har frågor”, säger Klara Helmbold, hållbarhetsansvarig för produktion på H&M-gruppen. 

Bolaget uppger också att de arbetar med olika initiativ för att stärka arbetarnas röst i de länder där de är verksamma. Men att jobba med ett tidsbundet mål kopplat till en viss lönenivå är inte ett alternativ. 

”Vi kan inte säga när lönerna är tillräckliga. Det är inte rollen vi ska spela i det här, något fackförbunden är tydliga med. Och vi har absolut inte det inflytandet. Vi kan inte säga till våra leverantörer vad de ska sätta för löner”, säger Klara Helmbold.

H&M menar att frågan löses bäst på politisk nivå med höjda minimilöner i de länder och regioner där leverantörerna finns. 

”Vi är måna om att minimilönerna går upp.”, säger Klara Helmbold.


Innehåll från EKNAnnons

Hjälpen som många banker missar: ”Med EKN kan de se bredare på exportbegreppet”

Många tror att företag måste exportera för att ta del av olika exportstöd. Men faktum är att till exempel EKN, Exportkreditnämnden, räknar in alla bolag som bidrar till svensk export – och det inkluderar även underleverantörer till exportföretag. Så här kan bankerna möjliggöra fler affärer.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

EKN hjälper varje år hundratals svenska exportföretag till säkrare och bättre exportaffärer. Myndigheten gör det till exempel genom att dela bankens risk när företag behöver låna pengar, men också genom att utfärda olika typer av motgarantier. Och företagsrådgivarna på bankerna är bra på att inkludera EKN i sina kundrelationer – utom på ett område.

– Det är många som har missat att vi på EKN även finns till för underleverantörerna. Den lilla mekaniska verkstaden som säljer till ett exportföretag kan alltså också få en EKN-garanti, förklarar Håkan Bäckström, regionansvarig på EKN.

Tänk bredare och gör fler och bättre affärer

För banken finns det en klar fördel att använda EKN:s garantier – de kan helt enkelt säga ja till fler kunders finansieringsbehov.

– Med EKN kan banken se bredare på exportbegreppet och på så sätt göra fler och bättre affärer. Och alternativet är ju kanske att din kund måste säga nej till en stor affär, eller att de rent ut av går till en annan bank.

Men vad räknas då egentligen som en underleverantör till exportindustrin? Håkan Bäckström säger att man inte ska stirra sig blind på siffror eller procent, utan i stället titta på verksamheten.

Bidrar affären till export?

– När ett företag vill ha en utökad kredit eller en bankgaranti för en specifik affär så är det ju lätt att ta reda på om den affären i nästa led är en exportaffär. Och gäller det en löpande rörelsekredit så får man titta på vilka företagets kunder är och hur de i sin tur exporterar. Den viktiga frågan att ställa sig är om affären eller företaget i stort bidrar till svensk export, förklarar Håkan Bäckström.

Om du är företagare – eller företagsrådgivare på en bank – och känner dig osäker på vad som krävs för att får ta del av EKN:s exporthjälp, så tipsar Håkan Bäckström om att kontakta EKN med sin fråga.

– Vi svarar på de här frågorna varje dag. Så ring oss och kolla läget, vi hjälper er hela vägen fram.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?