Swedbank Robur kommer i höst att införa en policy om att rösta mot förslag på att en sittande vd också ska få ta plats i styrelsen. Fondjätten anser att det finns en bolagsstyrningsproblematik kring att toppchefen är med i det organ vars viktigaste uppgift är att utvärdera ens arbete samt av- och tillsätta personen på posten.
Men initiativet får inte uppbackning av andra svenska storägare på börsen. AMF instämmer med Robur om att det finns en problematik i att ha dubbla roller, men inte en så stort att det motiverar en policyändring.
”Jag tycker inte att det är det största problemet på Stockholmsbörsen i dag. Det är inget vi tar strid för, så vi kommer inte att sätta det som villkor eller rösta emot såna förslag kommande säsong. Det är bättre att ta en diskussion med respektive valberedning om vad som är bäst för företaget”, säger Anders Oscarsson.
AMF, vars börsinnehav i svenska bolag är 210 miljarder kronor enligt databastjänsten Holdings, har varit med i ett par valberedningar som sett till att ny vd inte kommer in i styrelsen i samband med chefsbyte, enligt Anders Oscarsson. Men han anser att det skiljer från fall till fall när det kan vara lämpligt.
”I till exempel banker kan styrelsen bötfällas för vissa förseelser. Därför kan det vara extra viktigt att vd:n är med där och delar ansvaret för de beslut som fattas”, säger Anders Oscarsson.
Även Länsförsäkringar Fondförvaltning anser att det finns fall där det kan vara motiverat med en vd som styrelseledamot. Detta trots att bank- och försäkringsbolaget generellt verkar mot konceptet när de har representanter i valberedningen.
”Undantaget är om vd:n har ett väsentligt ägande i bolaget. I exempelvis Fastpartner och Castellum tycker vi att det funnits särskilda skäl för vd:n att sitta i styrelsen”, säger Johannes Wingborg, ägaransvarig på Länsförsäkringars fondförvaltning.
Länsförsäkringar Fondförvaltning, vars publika innehav på Stockholmsbörsen uppgår till över 70 miljarder kronor, har vid olika tillfällen tagit strid i frågan och sett till att vd inte har dubbla roller, enligt Johannes Wingborg. Men fondförvaltaren röstar inte aktivt mot såna förslag på årsstämmor. Förväntan är att antalet ändå kommer att minska allteftersom.
”Jag tror att vi kanske kan få till en förändrad syn på det här i Sverige. Men det kommer nog vara svårare utanför gränserna där det finns andra rådande normer.”
Alecta, som har ett innehav på 185 miljarder kronor på den svenska börsen, tar inte heller rygg på Robur. Men bolaget välkomnar debatten.
”Governance-frågor och den svenska ägarstyrningsmodellen har under senare år fått större utrymme i debatten, och givet att praxis kontinuerligt utvecklas är det bra att frågeställningen diskuteras. Självklart finns det en governence-problematik i detta, även om det för oss hittills inte har varit en stor fråga”, säger Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta.
