1515
Annons

Stora brister i företagens redovisning

Bolag måste redovisa klimatdata och vara transparenta kring resultatet. Det är bakgrunden till att Di nu lyfter in nyckeltal för klimatet på börssidorna. Första publiceringen visar på stora brister. Bara knappt fyra av tio bolag i granskningen rapporterar sina egna utsläpp.

Foto:lev dolgachov

Vetenskapen är tydlig. Ska vi ha en chans att begränsa klimatförändringarna och undvika de mest katastrofala scenarierna måste utsläppen globalt halveras till 2030, därefter halveras igen till 2040, för att kring 2050 nå nettonoll.

Ska transformationen bli verklighet krävs att omställningen tar fart – nu genast. Rika länder och företag har ett ansvar att gå före.

För näringslivet innebär det här att nya affärer som tar fram och driver hållbara lösningar måste skalas upp, medan fossila strukturer måste fasas ut.

Det är tvivelsutan en ny vardag som håller på att utkristallisera sig för näringslivet. En vardag som alltför många företag ännu inte har hunnit anpassa sig till. 

Grundläggande för alla bolag är att ha kunskap om sina egna utsläpp. Det gäller de direkta utsläpp som kontrolleras av företaget (scope 1), de indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt energi (scope 2) samt de indirekta som ligger längre upp eller ner i värdekedjan (scope 3). 

För att bidra till att driva utvecklingen i rätt riktning har Dagens industri och Aktuell Hållbarhet tillsammans med Johan Falk, Senior Innovation Fellow vid Stockholm Resilience Centre och Future Earth, arbetat för att ta fram indikatorer som ska synliggöra bolagens klimatpåverkan.

I ett första skede granskar vi hur 124 företag i fyra GICS-industrigrupper, alla noterade på Stockholmsbörsen, rapporterar utsläpp enligt det så kallade GHG-protokollet. Detta är det i dag mest vedertagna måttet på marknaden. Parallellt publicerar vi ett mått för bolagens så kallade utsläppsintensitet, där utsläppen sätts i relation till bolagens omsättning.

”För kunder och finansiärer är det centralt att kunna ta del av vilka utsläpp ett bolag har och hur man avser reducera dem. Genom det här arbetet vill vi bidra till att kvalitativa indikatorer kommer fram och att bolagen rapporterar på dem, på motsvarande sätt som de rapporterar på ekonomisk information”, säger Johan Falk.

Att nyckelindikatorer för klimatet ska presenteras tillsammans med övriga indikatorer på börssidorna bör vara en självklarhet. Här på di.se publicerar vi ett digitalt verktyg där utsläppsintensiteten för berörda bolag presenteras på ett överskådligt sätt

”Det är på börssidorna det går att ta del av hur bolagen presterar. Det här är en del av deras prestation. Hållbarhet är inte längre en sidoaktivitet utan behöver integreras i kärnverksamheten”, säger Johan Falk. 

Enligt den första sammanställningen redovisar bara 45 av 124 bolag (motsvarande 36 procent) sina utsläpp i scope 1 och 2. Då scope 3 räknas in sjunker siffran till 34 bolag (motsvarande 27 procent). 

Även om i stort sett alla bolag har en alltför hög klimatpåverkan, så är de bolag som redovisar och är transparenta med sina utsläpp att betrakta som föregångare. 

”Att inte ha kunskap om sina utsläpp medför en finansiell risk för företag och investerare, eftersom man inte kan förväntas ha en klimatstrategi utan kunskap. När kunder och finansiärer styr om till bolag med en skarp klimatstrategi riskerar de som inte har en sådan att tappa marknadsandelar och tillgång till kapital”, säger Johan Falk.

Störst utmaning är det att kartlägga är utsläppen i scope 3, som består av 15 olika kategorier. Företagen bör i ett första skede inhämta kunskap om de strömmar som är signifikanta för den egna verksamheten och som man har störst möjlighet att påverka.

Eftersom rapporteringen av scope 3 skiljer sig åt mellan olika företag så föreligger variationer och osäkerheter i måttet. Exempelvis skulle en högre utsläppsintensitet kunna hänga samman med att rapporteringen inkluderar fler kategorier. Av det skälet ska eventuella jämförelser göras med stor försiktighet. 

Självklart är utsläppen också beroende av vilken typ av verksamhet det rör sig om och var i värdekedjan bolaget befinner sig. 

Till syvende och sist är det dock fysiska lagar som sätter gränserna för bolagen: 

”Hela ekonomin måste gå från hög till låg utsläppsintensitet, och det måste gå snabbt. Det här skapar stora affärsmöjligheter för ledare som går främst, som skruvar om sin affärsmodell och sin produktmix. Men vi vet också att alla bolag inte kommer att klara transformationen. Vi kommer att få se en rörelse av investeringar inte bara inom olika branscher, utan också mellan olika branscher”, säger Johan Falk.

Det vi presenterar är långt ifrån perfekt. Ändå är det viktigt att börja. Varför?

”Tidsfönstret är mycket litet om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Företagen måste göra sin del av arbetet. Därför är det viktigt att starta omedelbart för att sedan förfina metoden under resans gång, baserat på den feedback som vi får. Ett viktigt mål är att inspirera andra tidningar och organisationer att göra samma sak – och att sprida idén på global nivå.”

 


Max kallar sig klimatpositiva – trots stadigt ökande utsläpp

Clipop samlar företag som kallar sig klimatpositiva. Men alla medlemmar klarar inte de egna kriterierna, visar Di:s koll. Däribland finns burgarkedjan Max vars utsläpp stadigt ökar.

Bröderna Richard och Christoffer Bergfors, vd respektive vice vd för Max.
Bröderna Richard och Christoffer Bergfors, vd respektive vice vd för Max.Foto:Petronelle Halvorsen

En majoritet svenska bolag redovisar i dag inte sina utsläpp, visar Di:s klimatindex. Samtidigt finns bolag som är betydligt mer ambitiösa – och till och med kallar sig för klimatpositiva.

Till den senare kategorin hör en grupp företag som samlat sig i organisationen Clipop. Någon vedertagen definition för begreppet klimatpositivitet finns i dag inte, men Clipop har på egen hand spikat ett antal kriterier för sina medlemmar.

Vid en första anblick ser kraven ambitiösa ut. Medlemmarna ska: 

* Mäta samtliga företagets utsläpp i hela värdekedjan, det som kallas för scope 1–3.

* Minska utsläppen i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

* Kompensera för 110 procent av de utsläpp som verksamheten släpper ut. 

Samtidigt ger de tre punkterna ovan inte hela bilden. 

Ett av medlemsföretagen är burgarkedjan Max, vars utsläpp ökat stadigt under många år.

Så hur rimmar en sådan ökning med att minska utsläppen i linje med Parisavtalet?

Enligt Clipops egna riktlinjer ska medlemmarna ”till exempel” vara anslutna till Science Based Targets initiative (SBTi) eller följa Carbon Law, vilken säger att utsläppen ska halveras vart tionde år. 

Max är inte anslutet till SBTi och följer inte Carbon Law, men hänvisar till att det i texten står ”till exempel”. Som alternativt regelverk lyfter Max hållbarhetschef Kaj Török fram WWF:s så kallade One Planet Plate. Han framhåller också att Max faktiskt minskar sina utsläpp i relativa termer.

”Vi har minskat våra utsläpp med 22 procent per omsatt krona sedan 2013, eftersom vi ställer om mot gröna burgare. Här vågar jag säga att det inte finns någon burgarkedja i världen som har gjort en större förändring från den situation som de befunnit sig i”, säger han.

Enligt One Planet Plate ska varje måltid år 2050 ligga på i snitt 0,5 kilo CO2e i utsläpp för att klara en värld med 10 miljarder människor på klotet. Max strävar nedåt och ligger i dag på 1,9 kilo CO2e per måltid, vilket enligt Kaj Török motsvarar en genomsnittlig svensk måltid. 

Du hänvisar till WWF. Men även WWF tycker att det företag som ska kunna kalla sig klimatpositivt måste minska sina utsläpp på totalen – som helt företag – och inte per omsatt krona eller liknande.
”Inte enligt den informationen jag har fått. Det finns delar i WWF som räknar på det viset. Jag tycker att det är helt fel att tänka så”, säger Kaj Török. 

Johanna Myrman Kristoffersen, klimatexpert på WWF, framhåller dock att intensitetsmått (exempelvis utsläpp per omsatt krona) främst bör användas internt. 

”Utsläppsmål mätt per produkt är ett bra mått för företag så att de kan utveckla produkter och tjänster med minskad klimatpåverkan. Men företaget som helhet måste fortfarande sätta absoluta mål för att marknaden och världen ska kunna gå ner mot noll i utsläpp”, säger hon.

Vid sidan av One Planet Plate pekar Clipop och Kaj Török också på en undantagsregel som finns i Carbon Law, som man menar att Max faktiskt följer. Enligt denna görs undantag från regeln om halverade utsläpp varje decennium för företag som i sin kärnverksamhet bidrar till lösningar som leder till så kallade undvikna utsläpp. 

Carbon Law pratar i sin undantagsregel om bolag som bidrar till minskade eller undvikna utsläpp i sin kärnaffär. Ni har 58 procent nötkött i er affär, det i sig bidrar inte till minskade eller undvikna utsläpp.
”Om alternativet är att du som konsument går till vår konkurrent – då bidrar vi definitivt till undvikna utsläpp”, säger Kaj Török.

Hade ni haft en majoritet växtbaserat i utbudet hade jag kanske förstått hur ni resonerar, men nu har ni en majoritet kött i utbudet.
”Vårt mål är att senast 2022 ska varannan måltid vara utan rött kött. Vi jobbar hårt för att det ska ske.”

LÄS OCKSÅ: MAX: ”VI MINSKAR VÅRA UTSLÄPP PER OMSATT KRONA

Johan Falk, chef och medgrundare av Exponential Roadmap Initiative som varit med och tagit fram Carbon Law, uttalar sig inte om enskilda företag. Men han säger att undantaget från huvudregeln, som pekar på minst en absolut halvering av utsläppen vart tionde år, gäller snabbväxande företag som i huvudsak levererar lösningar som minskar eller tar bort utsläpp.

”Det kan vara företag som i sin huvudverksamhet ägnar sig åt förnybar energi, som helt och hållet ägnar sig åt att minska matsvinn eller vars grundidé är att tillverka ärtprotein”, säger han. 

Enligt Johan Falk kommer undantagsregeln i Carbon Law att definieras tydligare framåt.

”Jag kan tänka mig att det handlar om att bolagen till 80 eller 90 procent ska ha en verksamhet som erbjuder lösningar vars syfte är att minska eller ta bort utsläpp”, säger han. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?