ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Stockholm en förebild – med brister

  • Foto: Jonas Ekströmer/TT

Stockholm – är det en hållbar stad?

Den som har svurit över sommarskräpiga parker, kommunens bristfälliga insamling av matavfall eller Essingeledens stundtals evinnerligt långa köer kanske inte tycker det.

Och då ska vi inte ens tala om alla de miljarder som pumpas in i Förbifart Stockholm och planerna på ett större Arlanda.

Sådant får en att tvivla.

Men googla hållbara städer, gärna på engelska, och du får nästan utan undantag träff på Stockholm.

Ett exempel från vår huvudstad som ofta lyfts fram när man pratar om hållbarhet är Norra Djurgårdsstaden. Förutom smarta, miljövänliga och klimatanpassade lösningar ska stadsdelen också rymma utveckling av miljöteknik.

Att Stockholm i internationella sammanhang ofta framhålls som hållbart är så klart smickrande – dock inte nödvändigtvis överensstämmande med verkligheten.

Enligt Josefin Wangel, forskare i hållbar stadsutveckling vid SLU, är listorna som hittas genom Google till stor del resultatet av långvarig marknadsföring.

”Under åren har det upprättats formella och informella nätverk där ett fåtal projekt står i centrum”, säger hon.

Med det sagt har Sverige ett flertal styrkor att framhålla. En som sakkunniga lyfter fram är viljan till innovation, en annan är försöken till det som kallas för integrerad planering. Det senare handlar om att skrota stuprörstänket och i stället samverka över gränser för stadens hållbara utveckling.

På den svenska minussidan står transporter (bostadsområden byggs ännu primärt för bilen), ovanan att vid nybyggnation inte se livscykelperspektivet (fokus ligger alltför ofta på utsläpp i bruksfasen) och integrationen.

Det sistnämnda handlar bland annat om hur svenska städer fortsätter att upprätta bostadsområden där bara de med högst löner har råd att bo, vilket ökar segregeringen.

Slutsatsen? Kanske att lite ödmjukhet vore på sin plats. Sverige gör mycket rätt, men det mesta arbetet återstår.

Bortom diverse listor och rankningar finns åtskillig inspiration att hämta:

”Man missar mycket genom att inte titta bortom de mest välkända exemplen. Något att hålla utkik efter är småskaliga och gräsrotsinitierade projekt”, säger Josefin Wangel.

Klimat och hållbarhet hör till vår tids absoluta ödesfrågor. Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer