Annons

Stockholm en förebild – med brister

Stockholm – är det en hållbar stad?

Den som har svurit över sommarskräpiga parker, kommunens bristfälliga insamling av matavfall eller Essingeledens stundtals evinnerligt långa köer kanske inte tycker det.

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Och då ska vi inte ens tala om alla de miljarder som pumpas in i Förbifart Stockholm och planerna på ett större Arlanda.

Sådant får en att tvivla.

Men googla hållbara städer, gärna på engelska, och du får nästan utan undantag träff på Stockholm.

Ett exempel från vår huvudstad som ofta lyfts fram när man pratar om hållbarhet är Norra Djurgårdsstaden. Förutom smarta, miljövänliga och klimatanpassade lösningar ska stadsdelen också rymma utveckling av miljöteknik.

Att Stockholm i internationella sammanhang ofta framhålls som hållbart är så klart smickrande – dock inte nödvändigtvis överensstämmande med verkligheten.

Enligt Josefin Wangel, forskare i hållbar stadsutveckling vid SLU, är listorna som hittas genom Google till stor del resultatet av långvarig marknadsföring.

”Under åren har det upprättats formella och informella nätverk där ett fåtal projekt står i centrum”, säger hon.

Med det sagt har Sverige ett flertal styrkor att framhålla. En som sakkunniga lyfter fram är viljan till innovation, en annan är försöken till det som kallas för integrerad planering. Det senare handlar om att skrota stuprörstänket och i stället samverka över gränser för stadens hållbara utveckling.

På den svenska minussidan står transporter (bostadsområden byggs ännu primärt för bilen), ovanan att vid nybyggnation inte se livscykelperspektivet (fokus ligger alltför ofta på utsläpp i bruksfasen) och integrationen.

Det sistnämnda handlar bland annat om hur svenska städer fortsätter att upprätta bostadsområden där bara de med högst löner har råd att bo, vilket ökar segregeringen.

Slutsatsen? Kanske att lite ödmjukhet vore på sin plats. Sverige gör mycket rätt, men det mesta arbetet återstår.

Bortom diverse listor och rankningar finns åtskillig inspiration att hämta:

”Man missar mycket genom att inte titta bortom de mest välkända exemplen. Något att hålla utkik efter är småskaliga och gräsrotsinitierade projekt”, säger Josefin Wangel.

 


Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?